Département de langue et Culture Amazighes
Permanent URI for this collection
Browse
Recent Submissions
Now showing 1 - 20 of 925
Item Tisugent n tmagit deg tmedyazt n Maɛtub Lwennas(Universite Mouloud Mammeri Tizi Ouzou, 2023) NAIT MESSAOUD, SAMIA; Mohamed Mariche, MalikaItem Analyse des erreurs d’orthographes des expressions écrites en tamazight : cas des apprenants de 2ème année et 3ème année moyenne du CEM « Bataille du 23mars1957 » à Ait Khellili, Mekla, et CEM « Ousmaîl Kaci » à Ouacif centre.(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Selsaf, Samia; Teffane, ZainaItem Tasledt tasugnant n yisefra n uzuzzen d userqes di temnadt n At Yahya Musa (Draa Lmizan)(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Chadli, Hayat; Hallalel, LamiaDi taggara n umahil-agi nte$ naεrev ad d-nejmaε ammud n yisefra n tmedyazt n tyemmat taqbaylit (azuzen d userqes), d ayen ilaq ad yissin ume$ri iwakken ad d-yili useêbiber fell-asen tasuta tettaja-ten-id i tayev. Üûenf-agi n tsekla yella di yal idles n yigduden n umaval, nukenti nerra lwalha-nte$ $er tsekla taqbaylit. Deg yixef amezwaru nessawev nmeslay-d $ef tmedyazt n tyemmat taqbaylit d yisental-is, d tbadut nsen, dayen nettidir di tudert n yal ass. Isental n tmedyazt-a ggten aëas, gar yisental i d-nufa mi nexdem taslevt i yisefra i d-nejmaε ad d-naf: tirugza, tadeyyanit, acekker, laûel d tnaûlit, lferê s tlalit n uqcic. Deg yixef wis sin nessawev nekkes-d asugen yellan deg wammud n yisefra-a d yizammulen-nsen, nessawev ad d-naf d akken asugen yellan deg ûûenf-agi n tmedyazt d asugen n ugraw; acku yesεa assa$ d tmetti d tudert n yimdanen gar-asen, asugen-agi yecrek akk timetti taqbaylit anda ma tella, nufa-t-id d win yeççuren d izammulen deg yal asefru, anda yeëëuqet userwes d tumnayt d tugniwin· Asugen d tugniwin i yejmaε ttexmam n tyemmat, asugen deg yisefra n userqes yemxalaf ara $ef usugen deg yisefra n uzuzen(d asugen n ugraw), gar yizammulen i d-yufraren deg yisefra n userqes ad d-naf : ljehd d șșeêa, rrbeê d tezmert; d yizammulen icudden $er din am : Sidna εumar d ljameε. Gar yizammulen i d-yufraren deg yisefra n uzuzen ad d-naf: ives, ccbaêa, tafat, tayri. Sumata ad d-nini gar yizammulen i d-yufraren deg tmedyazt n tyemmat: azamul n lferê d ives; sεaya d tayri; lhiba d yizammulen icudden $er tdeyyanit am : Ŗebbi d lmalaykat . Tamedyazt n tyemmat taqbaylit d tin yesεan aëas n yisental, d tamerkanëit seg tama n usugen, asugen-agi icud $er tmetti. Nessaram belli nerra-d $ef turdiwin i d-nefka: amek i tella tmedyazt n tyemmat di temnavt-agi? Nessaram belli anadi agi d win ara d-yernun kra di tmusni di tmedyazt-agi i yeqqimen taâzel, akken nessaram da$en ad yili d allel i yinadiyen ara d-iteddun.Item Tagensest n tmeṭṭut deg wungal Tamacahut taseggarut n Lynda Kudac(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Tansaout, Dawia; Ait Kaid, AniaAkatay nteɣ yebna ɣef usentel n “ Tagensest n tmeṭṭut deg wungal tamacahut tanegarut n Lynda kudac”, deg-s n nnuda ɣef wayen texdem tmeṭṭut deg tsekla taqbaylit (deg wungal), nefka-d asteqssi agejdan “ amek id-tesgnses tmarut Lynda kudac tameṭṭut deg wungal-is “tamacahut taneggarut”? Deg leqdic-agi nteɣ, nefren ad nsexdem tizri tasimyutikit acku nufa-d ulac akatay itt-isxedmen ɣef wungal-a “ Tamacahut taneggarut”, deg-s nextar tarayt n Grimas imi d tizri i yettnadin ɣef talɣa n unamek i yellan gar yiferdisen imesnumak. Leqdic-agi nteɣ nebḍat ɣef tlata n yixfawen: - Ixef amenzu nmeslay-d ɣef wungal sumata, amezruy n wungal yuran s teqbaylit, kra n wungalen i yurant tlawin s teqbaylit, awal ɣef wungal “ Tamacahut taneggarut”, sakin nxedmed tahawact ɣef tmeddurt n tmarut. - deg yixef wis sin nexdem tasleḍt n yiwudam, akken ad nwali d acu texdem Cabḥa (amazan) akken ad tawweḍ ɣer lebɣi-s, akken daɣen ad aɣ-d-banen yiwudam akken iwata. - deg yixef wis tlata nkkes-d assaɣen icarken Cabḥa akked d tlawin id-temlal deg tudert-is. Ɣer tagara n leqdic nteɣ nefka-d tiririt ɣef usteqsi agejdan id-nefka di tazwara, nwala-d daɣen tamuɣli n tmarut i yiwudam untiyen yellan deg wungal-is “Tamacahut taneggarut”.Item Taṣleḍt n Yiwudam deg wungal Amsebrid n Chabha Ben Gana(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Hamidou, Souad; Iztounene, DhaouiaItem Essai de traduction du livre La liberta-Sacrifices d’Adila Katia du français vers tamazight(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022-06) Khalfouni, Akila; Lattah, LamiaItem Asugen di tbuɣarin n temnaḍin n Buɣni d Draɛ-El-Mizan(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Benini, Thiziri; Sahnoun, ImaneItem Étude anthroponymique de la localité d’Illoula Oumalou, Analyse Morphologique et Sémantique(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Arab, MelissaAmahil-nneɣ, d leqdic yerzan tasnilest i yellan d tussna n yisem amaẓlay, tebḍa ɣef sin n yixfawen : Isem n wumdan (tasmiddent), isem n wadeg (tasmedga). Amahil-nneɣ yewwi-d awal ɣef tesmiddent deg temnaḍt n Illula umalu, netf-d (60) n yismawen n yimdanen. Ixef amezwaru : d tazwart talɣasddast, nemud-d tabadut-ines d kra n tabadutin-nniḍen, sin akin nemeslay-d ɣef tulmisin n yisem di kraḍ yid-sent : tawsit, amḍan, d waddad. Ixef win sin: d tazrawt tasnamkant anida i nga taṢled tasnamkant n yismawen seg tama n unamek s usened ɣef ayen i aɣ-d-nnan yimselɣayen-nneɣ akked wayen nufa deg yimawalen : DALLET.J.M.,(dictionnaire kabyle – francais ), akked umawal n HADDADOU.M.A.,( dictionnaire des racines bérbere communes). ɣer taggara TIDJET M.,(Dictionnaire des patronymes algériens). Tasleḍt-a tessaweḍ-aɣ ad nessismelismawenamazlayenilmend n kra n tulmisin : Ismawen n yimarawenimezwura, ismawen n yillu, adeg, initen, iɣersiwen… Nufadiɣenismawen i newwi, kkan-d akk s tuget, segusuḍen i texdemtedbelttafrensistdeguseggas n 1891 degtallit n tilin n umnekcamafrensisdegLezzayer. Di taggara , n-wweḍ nerra-d ɣef yistaqsiyen i d-nefka di tmukrist, nesaram neldi-d abrid i tezrawin-nniḍenItem Toponymie de la région d’At Wasif (wilaya de Tizi-Ouzou) Analyse morphologique et sémantique(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Kaloun, LilyaItem La variation lexicale des noms des plantes entre deux régions : Ouadhia (Ait Bouadhou ) et Tigzirt (Iflisen )sur le plan Phonétique, morphologique, lexical et sémantique(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2020) Kaced, Taous; Iguernlalla, LindaItem Analyse des erreurs d’orthographe dans les textes dictés à un échantillon d’étudiants de deux niveaux Licence et Master (Licence 3, Master 1 et Master 2) du département amazigh de TIZI-OUZOU(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022-12) Frik, LounesAsenked n usentel Deg unadi-agi, nexdem tasleḍt ɣef yigulen i d-yettilin ɣer kra n yiseddawanen di tira n ufares, ɣef way-agi nefren-d sin n yeswiren Licence akked Master ( L3,M1 d M2 ), iswi n tesleḍt-agi d asishel n uselmed d ulmad n tutlayt n tmaziɣt. Tamukrist Ɣef way-a, tamukrist-nneɣ i d-yellan deg umahil-agi : -Deg anwa aswir ideg llan waṭas n yigulen? -Anwi leṣnaf n yigulen i d-yettuɣalen s tuget? -D acu-tent tmental i yeǧǧan igulen ttnernin? Turdiwin -Lexṣaṣ yellan deg usemres n tutlayt n tmaziɣt ad yili d yiwet seg tmental n yigulen. -Tira n tutlayt n tmaziɣt ur terkid ara, ad tili d yiwet seg tmental n yigulen. -Tanḍawit yellan deg temsislit n kra n tmeslayin, am wugur n tussda d yiwen seg tmental n lexṣaṣ n usemres d ulmad n tutlayt n tmaziɣt. Deg yixef amenzu, newwi-d awal ɣef leṣnaf n tira d wayen yezdin timsislit n tmaziɣt d tin n teqbaylit, di tezrawt yettwaxedmen ɣef way-agi, sin n yimusnawen yecban (A. MARTINET, A. BASSET), suffɣen-d yiwet n tifrat yettawin ɣer yiwen unagraw d arawsan. Syin ɣur-s, nemmeslay-d ɣef unagraw n temsislit s umata, anda ara d-naf leṣnaf n tiɣra i d-yeskanen azal-nsent deg wawal, Md: /ɣr/→[ār], d wid n tergalin anda ara d-naf ayen i d-yeskanen amgarad d usbaɣur n tenḍawit, Md: n tmeṭṭut→[tmeṬuṯ]. Deg yixef wis sin, nemmeslay-d ɣef tesleḍt i d-yellan gar yinelmaden n yal aswir, syin gar kṛaḍ n yeswiren ( L3, M1 d M2 ), anda i d-neffeɣ s ugemmuḍ i d-yeskanen d akken aswir n (M1)d wid yesmersen ugar n yilugen di tezdit (180 i d-yemmalen 30.20% n yigulen), aswir n (L3) d wid yesmersen amur ameqran n yigulen di tussda (251 i d-yemmalen 42.11%) , arkad n yilem (38 i d-yemmalen 6.37%) d umgired gar (a) d (e) (46 i d-yemmalen 7.71%) ,ma d aswir n (M2) d wid yesmersen amata n yilugen di temsertit (81 i d-yemmalen 13.59%). Akken daɣen ɣef wayen yezdin semmus n leṣnaf n yilugen-agi, d aswir n (L3) I yesmersen aṭas n yilugen ɣef yeswiren niḍen, ma d aswir n (M1) d win I d-yemmalen d nutni ur nessemres ara aṭas n yilugen ɣas akka ugur-nsen ameqran d tizdit.Ɣer tagara, nessaram d akken amahil-agi, yewwi-d kra n tmusni, akken daɣen nessaram aṭas n leqdic ara yilin deg-s ɣer sdat sɣur yinelmaden n ugezdu n tutlayt d yidles amaziɣ.Item Etude lexicale des toponymes des deux localités : Makouda et Sidi Ali Bounab ; Analyses morphologique et sémantique(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Adoul, Fatima; Khendek, LydiaTira teger-d asurif d ameqqran ɣer zedat di tudert, imi imdanen ur ḥureben-ara ɣef wayen yeεnen amawal n tutlayt tamazight, ihi ɣef waya nεred deg unadi-nteɣ ad d- nawi ismawen n yal adeg :akken ad nesiweḍ ɣer inumek n yismawen-agi d wayen i d-ten-icudden ɣer tmetti taqbaylit. Deg ukatay-nneteɣ newwi-d awal ɣef yismawen n yimukan di tadart n Makouda akked Sidi Ʃli Bounab, anda id-nemger azal n 120 n yismawen n yimukan . Tazrawt-nneteɣ tebḍa ɣef sin yiḥricen :tazrawt talɣawit d tasnamkit. Di tumkrist nneteɣ nefked isteqsiyen : -Dacu- ten yismwen n imukan yellan di taddart n Makuda akked Sidi Ʃli Bunab ,Ansi id-kan imukan-nni. -Dacu-ten talɣa n imukan-nni akked tasnelsayt-nsen. -Dacu-ten inumek n ismawen n wadeg. Ixef amezwaru : tazrawt talɣawit, deg ixef-agi anda inebda ɣef sin n yihricen ,awalen uddisen ,awalen iherfiyen ,anida i t-nebda ɣef sin yihricen,tawsit(unti,amalay) amḍan(asuf,asget) syen Nekes-d azar n yal isem. Ixef wis sin :tazrawt tasnamkit newwi-d awal ɣef azar n yal isem alḥsab usegzawal DALLET .J.M akked TIDJET M akked imseluɣen n tudrin n Makuda akked Sidi Ʃli Bunab. Deg ixef-nneteɣ nufa-d azal 13 di Makuda akked Sidi Ʃli Bunab isemawen yeεnan aman, daɣen nufa-d azal n 5 di Makuda akked 10 di Sidi Ʃli Bunab isemawn yaεnan Sadatt, ma d ayen yaεnan idurar ad-naf 27di Makuda ,23 di Sidi Ʃli Bunab,ayen yaεnan isekla akked imɣan nufa-d 2 di Makuda, 4 di Sidi Ʃli Bunab di tagara nufad azal n 13 di Makuda ,10 di Sidi Ʃli Bunab isemawn icudden ɣer timdzdaɣ. Di taggara nexdem agzul i wayen akk inexdem di tezrawt nneteɣ, nesram ad as- faydin inelmaden id-tt-ddun ad xedmen tizrawin-nsen ɣef tsnisent di tmenaḍt leqbayel.Item Tasleḍt tasentanalt akked tasugnant n tmedyazt n tmeṭṭut di temnaḍt n Buzgen (taddart Ḥura)(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Yakoubi, CyliaItem Analyse morphologique et sémantique des toponymes dans les deux régions de Tizi-ouzou « Ouaguenoun et Mâatkas »(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Tighdine, Dyhia; Sahnoun, FerielAsentel negh newwi-t-id ghef yismawen n yidgan deg snat n temnadin n Tizi-Wezzu (At Wagnun d Mâetqa). Deg tazwara nexdem anadi deg wannar, anda id nejmea ammud-ntegh. Nesteqsa imezdagh n yal tamnadt ghef yismawen n yidgan yellan dinna d yinumak nsen. Akatay-ntegh nebva-t d ihricen : ahric amenzu nefka-d tabadut s umata, anda id nessfhem asentel-agi ntegh, nefka-d asteqsi ghef wayef ara ad nerr gher taggara n ukatay-ntegh - D antitent tutlayin yemyeɣlaben deg snat n temnadin-agi ? - Yella wassaɣ ger yidgan d trakalt-nsen neɣ ala ? - D acut talgha d yinumak-nsen ? Iwakken ad nerr tiririt ghef isteqsiyen-agi yessefk fell-anegh ad nefk kra n turdiwin : - Ismidganen n snat temnadin-agi udalen deg krad(03) n tutlayin : tamazight, taârabt tafransist. - Yella wassagh tasnamkayt ger yidgan d trakalt-nsen. - Ger tulmisin n yismidganen n snat n temmadin-agi (At wagnun d Mâetqa) ; nger tamawt akken llan yismawen iherfiyen d wiyad uddisen. Ahric wis sin, nexdem deg-s tasledt : taslevt talghawant d tesledt tasnamkit. Deg tesledt talghawant nmeslay-d ghef yisem d tmitar-is tigejdanin (tawsit, anav, addad), asuddim, asuddes Deg tesledt tasnamkayt nekkes-d azar n yal awal nefka-d inumak-nsen sghur umawal n « DALLET.J) d yimselgha i nesteqsa. Deg tesledt-agi nesawed ad nini dakken llan ismidganen semman-asen gher tjur, wiyad, gher tliwa d teawinin d tmedwa.Item Etude linguistique des termes relatifs à la poterie de la localité d’Agueni Boufal (Mâatkas)(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Mallek, Hassina; Meddour, DouriyaDeg umahil agi-nneɣ, negmer-d ammud n umawal n ufexxar di tɣiwant n Mɛatqa, n taddart agni n wuffal, gar 105 n wawalen n wammud -agi nneɣ, ad d-nekkes 31% n yismawen iḥerfiyen, n tɣawsiwin d yizamulen, 69% n yismawen uddisen. Amahil agi-nneɣ yebḍa ɣef sin yiḥricen, deg umezwaru nexdem tasleḍt anda id-nufa snat n taggayin, isemawen iḥarfiyen (aḥric ameqqran deg wammud), anda tugat d yisemawen imalayen asufen, syen ad d-rnun yisemawen uddisen (aḥric amecṭuḥ deg wammud). Syen akkin naɛreḍ nessufeɣ-d talɣa n wawalen d tewsatin n uẓar d usalaɣ yimegaraden, anda id-nufa azal n 14% n yimerḍilen si tutlayt n taɛrabt, d wazal n 86% n yisemawen n temaziɣt, anda id-nwala ineggura agi ttewasqedcen s waṭas deg tɣiwant n Maɛtqa, n taddart n agni n wuffal. Deg uḥric agi yerzan tasnalɣa n umawal amedya tarasit, nufa-d akken tuget n yisemawen d imalayen, nger tamawt daɣen, akken llan aṭas n yisemawen icudden ɣer yimukan (adgen), di talɣiwin yemgaraden ama deg wayen yerzan taɣawsa, azamul, amsal, ṛṛeqem d tuqda. Deg uḥric wis ssin, yerza ɣer tasnameka (taknwa,tagetnameka), d wassaɣen n unamek, n umegdu d unemgal (talulleɣa, tumnayet), (tayenisemt), di tagara nxedem tasleḍt i umawal n ufexxar deg taddart n “agni n wuffal” (Maatkas). Di tagara, nessaram tazrawt agi ad d-tawi ugar n tmusni d wumlan i weḥric n ufexxar, i yellan zik di tiɛubja n tlawin kan, i yettwaxdamen s wallalen iqbuṛen.Item L’influence de la langue arabe sur le tamazight (Kabyle) dans le milieu scolaire (4ème et 5ème AP)(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Ferhat, Hakima; Hamadi, KahinaLeqdic-agi yebna ɣef twekkit n tutlayt taɛrabt, di temslayt taqbaylit iwakken ad n-zzar tamuɣli nsen ɣef tutlayt n tmaziɣt d waazal-is deg uselmed . Nessudem-d leqdic-agi seg wayen nettwali deg wannar, ɣef wanect-a i d-nefka tamukrist-agi : -Amek tettak afud tutlayt taɛrabt d wamek armi t-tteɛawan inelmaden wakken ad sɛun agmuḍ yelhan ? -Tutlayt taɛrabt tewkkit inelmaden ɣef iselmaden n tmaziɣt . -Nwala dakken tutlayt tamaziɣt tesɛa timukrisin iwakken inelmaden ad t-walin tutlayt n uzekka . Tutlayt n tmaziɣt t-twassen s waṭas n tmukrisin acku anelmad ibeddu anelmed s tutlayt n taɛrabt ɣef wanecta nefka-d asetaqsi-agi id iteddun : Amek tutlayt taɛrabt tettewkit deg uselmed n tutlayt tamaziɣt ? Agzul i yixef wis sin Tasleḍt taddadant i teflwiyin : Nsaweḍ ad d-nefk agzul i uxeddim-nneɣ xas akken leqdic-agi wezil , acku yewwi-d ɣef yiwen n usentel yesɛan azal d ameqqran di tmetti . Ladɣa iseggasen-agi ineggura . Nekni deg yixef-agi neddem-d amesqsi id-nebḍa ɣef yinelmaden n uɣerbaz amezwaru ɣef tmuɣli-nsen deg tutlayt tamaziɣt. Deg uḥric amezwaru nexdem tasleḍt i wesqsi i nefka i yinelmaden n uɣerbaz amezwaru. Dɣa dina i d-nufa agmuḍ deg teflwiyin a) Tafelwit n laɛmar d tuzzuft b) Tafelwit n wammas n umetti c) Tafelwit n waddad Sumata neger tamawt ɣef tfelwin newala tuget inelmaden d untiyen deg-sent (52) ma d imalayen(48) , axaṭar ɣef tikelt, nemmud 120 imesaqsiyen , deg tfelwit tamenzut aṭas n yinalmaden lɛmer-nsen gar (9ans-10ans) , ma d tafelwit tis snat deg wemanas ametti amata tuzuf n unti 44% , tuzuft n umalay 30% , acku amur ameqqran d imesdrar. Ma tafelwit tis kraḍ , d tiririt n yinelmaden untiyen tid yemalen ɣer tutlayt tamaziɣt 27%, ma d taɛrabt 21%, tafransist 7%, ma d inelmaden imalayen wid imalen ɣer tmaziɣt 19%, taɛrabt 18% ,ma d tafransist 8%. Dakken nwalla di tfelwiyin-agi imara n yinalmaden tutlayt-nsen tamenzut d taqbaylit. Tasleḍti nexdem i teflwiyin seg (5-13) yal yiwen deg-sen amek i yettwali tutlayt tamaziɣt . Tiririt ɣef usetqsi, 5 deg-sen d wid i d-yenan ‘ih’ deg unti 40% , ma d amalay yesɛa 39% , ma d wid i d-yenan ‘alla’deg unti 13% , ma d amalay nesɛa 8%. Tasleḍt nexdem iseteqsiyen niḍen ɣef yiwen wudem . Akayad n tutlayt n tmaziɣt , llan wid id-yefkan tamuɣli yelhan ɣef ukayad-agi , axaṭar tetteɛawan-iten, ma yella d wiyaḍ nniḍen mgal , acku ttafen-d aṭas n wuguren deg tutlayt n tmaziɣt. Ma deg uḥric wis sin d tasleḍt n umesqsi immud i yinelmaden n uɣarbaz amezwaru n At Ƹissa Mimun di temnaḍt n At Wagnun ‘’Les frères Hadj Ali’’di temnaḍt n Buɣni dakken n-ruḥ ɣer uɣarbaz i d-yegan di temdint n Tizi Wezzu.’Tacucht Ali’ Nsiweḍ ad d-nnaf agmuḍ deg teflwiyin, ama tifelwiyin (51 19) yiwet n tesleḍt i nexdem. Yella cwiṭ n umgared gar inelmaden untiyen arran-t-id ukk ɣ ef yisetqsiyen ma d imalayen setahzayen maci d kra. Leqdic-agi nexdem yessiweḍ ad n-ẓẓar addud d temna arwayin n yinelmaden ɣef tutlayt n tmaziɣt timarwayin d umgared yellan akked tutlayin niḍen , wanzar uguren d tucḍiwin id tt-mlilin inelmaden s umata nniḍen akken ad d-nwali aserwes yellan gar wid yebɣan d wid yugin ad seɛdin tutlayt n tmaziɣt deg uɣarbaz amezwaru d ubeggen ma yella n leqdic-agi tasleḍt nnaɣ t-siweḍ ɣer yiswi, nwalla addud d wazal tesɛa tutlayt n tmaziɣt deg uselmed n yinelmaden. Tamaziɣt tettɛawan aṭas inelmaden , acku tuget n yinalmaden ḥarcen deg-s imi d nettat i tutlayt tayemmat tettas-asen-d teshel. Ihi ma nger tamawt kan aṭas n yinelmaden i waken ad d-awin agmuḍ yelhan s yinna dayen yesefraḥen mliḥ ɣef useḥbiber ɣef tutlayt tamaziɣt.Item Transmission et communication du patrimoine culturel immatériel kabyle à travers les réseaux sociaux : le cas de Facebook(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2020) Becha, AzizaTtawilat imaynuten n usiwel ṭṭfen adeg s wazal-is deg tmeddurt n umdan n wass-a. D ayen ara t-yeǧǧen ad iwali aniwer tuweḍ tudert n wass-a akken ad yeddu yid-s imi tettbeddil segwass ɣer wayeḍ.Ttawilat-agi imaynuten n usiwel ḥuzan yal idis deg tmeddurt-nneɣ, ulac win zegglent. Gar yidisan-a, nezmer ad d-nebder idles. Idles-nneɣ mačči d win yemgaraden ɣef wiyaḍ, ula d netta iḥuza-t unerni-agi n ttawilat imaynuten n usiwel, yekcem deg-sen, yeṭṭef adeg, aya iḥuza ula d tigemmi-nneɣ. Aṭas n yimdanen i yuwi lḥir akken ad suffɣen tigemmi-nneɣ ɣer berra akken ad tettwissen. Sbedden-d igrawen deg usebtar n facebook, asaɣed-nsen; d asuffeɣ ɣer berra d usnerni n tgemmi-a akken ad tḥaz amur-is deg ubeddel d umaynut n tmetti tagraɣlant. Igrawen-agi d tagnit ara yeǧǧen ilmeẓyen n wass-a ad issinen idles-nsen akken ad t-ḥerzen i tsutwin i d-iteddun. Mi ara nesiked deg yigrawen-a, ad ten-naf d imarkantiyen deg wayen yeɛnan tiwsatin n tsekla, gar-asent; inzan, timseɛraq, timucuha, tamedyazt, ccna. Akken daɣen i fkan azal i tameslayt ama s ukcam-ines deg unar n tgemmi neɣ d tameslayt n yidles-agi. Igrawen-agi sbedden-ten-id yimdanen yesɛan assaɣ akked tutlayt taqbaylit neɣ tamaziɣt; isdawanen, iselmaden, ineɣmasen d yal win iḥerzen tamagit-inesItem L'alternance codique chez les jeunes kabylo-phones de Tizi-Ouzou (Nouvelle Ville )(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Saad, Siham; Slamani, DjouherSeg wakken tamurt n Llzayer teccur d lkxir,aṭas n yimharsen i yebɣan ad tt-id –kecmen.Xas akken ssawden ggin tibuɣarin timeggayin n tmurt maɛna bɣan ad asen-ksen adlis nsen d tutlayt nsen i yimaziɣen ,imezdaɣ n tmurt-agi xas akken hurben iɛdawen lamaɛna imi qwant mlih tisehras-agi,rnen –ten yernu kecmen tamurt nsen ,win tuttlayt nsen,seɣren –tt,fkanas azal meqqar ɣef tmaziɣt ,seg yimir-nni myexlaḍent tuttlayin ,ta tezrir ɣef tayeḍ. Akka tura di tmurt n Llzayer ,ad naf atas tuttlaynin : -taɛrabt –nni i qqaren di uɣerbaz ,d tuttlayt tunṣibt taɣenawt di Llzayer .taɛrabt -agi tesɛa udem-nniden ;derja,d tuttlayt i hedren deg ubrid neɣ garasen deg uxxam neɣ di berra. -tella tmaziɣt d tentaliyin ines,i yessawḍen ɣer useqqamu n tuttlayt taɣelnawt. -tella daɣen trumit d teglizit ,d tuttlayin tiberraniyin i kecmen ɣer wulɣu n uselmed di Llzayer. Ayagi mebla ma nettu d akken tarumit nessexdem-itt yal ass di tmetti. Tazrawt-nnegh taɛna tasnawalt di tmetti ,deg-s ad nexdem tasleɣt i temlilit –agi n tuttlayin deg tneqqist n yal ass n yilmezyen n tizi ouzou (di temdint tajdit).Nexter ilmezyan ger 18 ar 35 n yiseggasen ukud i nexdenm adiwenni ,syin nura –ten . Iswi-nneɣ ad nexdem tazrawt deg wayeg ara neglem wa nesebrurez amlili n tuttlayin deg umeslay n yilmazyen-agi.Item Isental d uɣanib n tmedyazt n Brahim Izri(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022-07) Salmi, LwizaItem Taynirawt n taddart n Icerqiyen, n tγiwant n MԐatqa(Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou, 2022) Bouldja, Djejiga; Chergui, RabeaTaddart n Yicerqiyen tezga-d deg tɣiwant n Mɛatqa, agezdu n Tizi-Wezzu, ad naf seddis n yiḥricen deg tezrawt-a, dɣa aḥric amezwaru: d aḥric n tesnarrayt anda id nefka tikti ɣef usentel id nefren ad neg fell-as tazrawt “ taynirawt n taddart n Icerqiyen”, nefka-d timental id-aɣ yeǧǧan ad nefren asentel-nnteɣ, nsegza-d abrid i neḍfer i wakken ad nesbedd tazrawt-nnteɣ s ttawillat n unadi d wallalen d tarrayin n unadi deg uḥric-a id nesbadu timiḍranin, nefka-d tamukris-nnteɣ, d wamek id tella d tasasent n wennar, nenna-d uguren idaɣ- d immugren deg unnar deg ugemmer n yisallen, aḥric wis sin: d tarakalt n taddart n Yicerqiyen, nefka-d tuddar id-as-d-yezzin i taddart n Yicerqiyen, nefka-d azwil n yimezdaɣ n taddart, aneẓwi-ines, leṣnaf n wakal ara d naf deg-s, nefka-d ismawen n idurar id-as-d-yezzin, ismawen n leɛwanser d yiɣezran ara d-naf deg taddart n Yicerqiyen, d lesnaf n yimɣan yellan di taddart-a, aḥric wis kraḍ: d aḥric imetti d umezruy, deg uḥric-a ngelm-d amkan n tmezduɣt n imezdaɣ n taddart n Icerqiyen (axxam aqbur, axxam atrar), imukan anda ttemlilin imezdaɣ n taddart (tajmaɛt, lǧameɛ,izenqan, iberdan, aɣerbaz, annar n tiɣilt, taqubett...), syin akkin d aḥric n umezruy anda id nemmeslay ɣef uzaṛ n wawal Icerqiyen, taddart n Icerqiyen deg tallit n tegrawla (1954-1962), yella-d wawal ɣef ukkuẓ n yiderma n taddart, syin d awal ɣef tedyant yeḍran deg taddart n Yicerqiyen, d tedyant yeḍran deg taddart n Yiɛellalen, nbeder-d ismawen n kra n Yimjuhad n taddart, kra n imsebblen, d yismawen n yimjuhad i mazal ddren mi teffeɣ Fransa n taddart n Icerqiyen, ɣer taggara newwi-d asefru id ttawint tlawin di tallit-nni n ttraḍ, aḥric wis ukkuẓ:d aḥric newwi-d ɣef tesqamut n taddart n Icerqiyen d iɛeggalen n tesqamut n taddart-a yettwatkelfen ɣef tezdeg d usizdeg n twennaḍt, syin d awal ɣef twennaḍt di taddart n Icerqiyen, syin akkin d awal ɣef temsizelt n tezdeg deg tezrugt-is tis 07 id yellan deg lwilaya n Tizi-Wezzu deg useggas n 2019, syin d awal ɣef ccbaḥa n yizenqan n taddart, d wamek id yella usfuggel n warraz n tezdeg deg taddart n Yicerqiyen, d yisenfaren id tt-heggi taddart-a ɣer sdat( am unnar n waddal), aḥric wis semmus: d aḥric adamsan n taddart n Icerqiyen, anda id nemmeslay ɣef tfellaḥt n taddart d leṣnaf n tebḥirin (tibḥirin n waman,tibḥirin tibeɛliyin), nemmeslay-d ɣef lɣella id ttawin imezdaɣ n taddart n Icerqiyen s lxeḍra d lfakya, leṣnaf n yisekla yellan di taddart ad naf azemmur, lexrif, abelluḍ, nemmeslay-d ɣef urmud n ttrebga n lmal di taddart n Icerqiyen, ṣṣenɛa n wergaz d tin n tmeṭṭut am( azeṭṭa, aḥeffef, lexyaḍa ɣer tmeṭṭut, d wenǧar n wesɣar, lxedma d tarda n tkaryas, ɣer wergaz), nemmeslay-d ɣef uḥric n tenzzut deg taddart-a yebnan ɣef tḥuna d ttawilat n usiweḍ), aḥric wis Ṣa (sebɛa) d aḥric n yidles anda id nemmeslay ɣef wansayen iqburen id smektayen imezdaɣ n taddart n Icerqiyen ar ass-a am anzaṛ, tasewwiqt n 27 deg wayyur n remḍan, laɛzim n Yennayer, tasaddatt n taddart n Yicerqiyen, d Taqubett n Si Muḥ Saɛid neɣ axxam n Si Muḥ d ameẓyan Ucrif, nemmeslay-d ɣef laɛyud n ddin di taddart n Yicerqiyen am Lmulud, taɛcurt, lɛid ameqqran, lɛid ameẓẓyan, d laɛyud tiɣelnawin am umenzu deg wenbir, nemmeslay-d ɣef umussu n tdukkliwin di taddart n Icerqiyen am leqdic n tidukkla tadelsant : “Tafrara n Yicerqiyen”, talilt, timliliyin n ddabex, tarbaɛt n Apkidu n Yicerqiyen, nemmeslay-d ɣef iɛeggalen n tdukla tadelsant “Tamuɣli” deg useggas n 1991, nemmeslay-d ɣef tsekla di taddart n Yicerqiyen, ama d tasekla timawit, am yinzan, timseɛreqt, d tmedyazt taqburt, ama d tasekla tirawit, tmedyazt n wass-a di taddart n Yicerqiyen, Muḥ Seddar. Taddart n Yicerqiyen nezmer ad nini d akken temgarad ɣef tudrin nniḍen n tmurt n leqbayel di ccbaḥa n twennaḍt, tezdeg, n taddart id yellan d tawtilt n tdukli d tegmat n imezdaɣ n taddart-a n Yicerqiyen. Tazrawt-nnteɣ tuweḍ-d ɣer taggara, isallen ɣef taddart-agi drus, aladɣa deg uḥric n umezruy, imi ulac win ixedmen tazrawt fell-as, ayen id negemmer d ayen yellan d imawi, nessaram d leqdic ara yemhazen s tezrawin d unadi s telqay ɣef taddart-agi deg yimal.