Département de langue et Culture Amazighes

Permanent URI for this collection

Browse

Recent Submissions

Now showing 1 - 20 of 1075
  • Item
    Etude morphologique et sémantique des toponymes des localités d’Ait Houel Hadj (Commune Ait Yahia Moussa) et Tizi Lakhmis(Commune de Tizi Gheniff ) .[Wilaya deTizi Ouzou ]
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Zekhmi fadila; Acid Mokrane
    Seg timawit ɣer tira, i d-tuwi tmaziɣt abrid-is. Zik, ur tettwaru ara tetteddu kan seg tqemmuct ɣer tmeẓẓuɣt , maca s lmenddad n warraw-is itt-iqudṛen, tenǧer-d abrid ɣer tira ddac ddac, akken ad aɣ-d-taweḍ di tizi n wass-a. Am wakken i as-yenna umedyaz Lewnis AYT MENGUELLAT: « Zik wa ihedder-itt i wayeḍ, ass-a di lkaɣeḍ, ad tt-id-afen yineggura». Tameslayt mi ara tili s timawit kan, ur tettwaḥrez ara akken iwata ladɣa deg wayen yerzan amawal n tutlayt. Ass-a , s lmenddad n uselmad-nneɣ neɛreḍ deg umahil-nneɣ ad d-nessekfel, neɣ ad nekkes agu ɣef kra n temsal yurzen ɣer umawal n yismawen n yidgan, akken ad naweḍ ɣer unamek n tidet, tadra-nsen d wassaɣ iten-yurzen ɣer tmetti taqbaylit sumata. Amahil-nneɣ, d leqdic yerzan tasnisemt i yellan d tussna n yisem.Tebḍa ɣef sin n yifukkawen: Isem n wumdan (tasmiddent), Isem n wadeg (tasmedga). Ihi nekkni amahil-nneɣ yuwi-d awal ɣef tesmegda deg temnaḍt n At Ëewelḥağ (Taɣiwant At Yaḥya Mussa) d Tizi Lexmis (Taɣiwant Tizi £ennif). Nebda-t s tezwert tamatut deg-s nemmeslay-d ɣef taɣult-aki nefka-d tabadut-is sumata, nessenked-d timnaḍin anida id-nemger ammud-nneɣ nerna-d imselɣuyen uɣur it-id-nuwi; ammud-a, d agraw n yismawen n yidgan ; azal n twinest d yiwen (101) i d-negmer di snat n temnaḍin-aki (At Ëewelḥağ d Tizi Lexmis). Syen akkin nɛedda ɣer tmukrist, nefka-d deg-s krad n yisestanen yurzen ɣer tulmisin talɣawiyin, tiseddasanin d tesnamkanin n yismawen-a. Ixef amezwaru: d tazrawt talɣasddast: Deg yixef-aki nefka-d tabadut-ines d kra n tbadutin nniḍen: Awalen uddisen, awalen iḥerfiyen, addad ielli d umaruz, ismawen issudimen d yimerḍilen. Akken i d-nemmeslay ɣef tulmisin n yisem di kraḍ yid-sent: Tawsit, amḍan d waddad. Ixef wis sin: D tazrawt tasnamkant anida i nga tasleḍt tasnamkant n yismawen seg tama n unamek s usenned ɣef wayen i aɣ-d-nnan yimselɣuyen-nneɣ akked wayen nufa deg yimawalen ladɣa amawal n DALLET.J.M .(Dictionnaire Kabyle – Français), akked umawal n HADDADOU. M.A. (Dictionnaire des racines berbères communes). Di teggrayt, nessaweḍ nerra-d ɣef yisteqsiyen i d-nefka di tmukrist. Nufa-d tuget n yismawen tadra-nsen d Tamaziɣt; rnan-d fell-asen yiregnaten1 , wid i d-yekkan seg Taԑrabt drus ma seg Tefransist drus maḍi.
  • Item
    Etude toponymique des deux localités kabyles At Yemghur Commune Mechtras et At Lqayed Commune Agni Gueghrane : Analyse morphologique et sémantique
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Rebhi Lamia; Rostane Sophia
    Au cours de notre recherche dédiée à l'étude toponymique de deux localités, At Lqayed et At Yemghur, nous avons entrepris une analyse morphologique et sémantique approfondie de 180 toponymes. Cette exploration constitue la deuxième branche de l'onomastique, nous plongeant au coeur de la richesse des noms de lieux de ces régions. Sur le plan de l'analyse morphologique, notre corpus se décompose en deux principales catégories : les toponymes simples et les toponymes composés. Il est notable que les toponymes composés prédominent largement, totalisant 139 occurrences, tandis que les toponymes simples se comptent au nombre de 41. En ce qui concerne les modalités obligatoires du genre et du nombre, nous observons que les toponymes simples sont majoritairement féminins singuliers, avec 22 féminins et 31 singuliers. Pour les toponymes composés, les féminins singuliers dominent également, avec 79 occurrences féminines et 129 singulières. Au sein de la catégorie grammaticale, les noms se révèlent être la catégorie prédominante dans nos toponymes simples, tandis que dans les toponymes composés, la structure "Nom+Particule+Nom" est la plus courante. En ce qui concerne l'origine linguistique des toponymes, nous identifions la présence de trois langues : le berbère, le français et l'arabe. Notablement, nous dénombrons 100 unités d'origine berbère. Dans le cadre de l'analyse sémantique, nous avons exploré les relations hiérarchiques, d'inclusion, d'équivalence et d'opposition entre les toponymes. Nous constatons que ces toponymes entretiennent une relation directe avec la nature, englobant des références aux champs, aux lieux habités, à l'eau, aux arbres, aux plantes, aux animaux, aux couleurs, aux sites sacrés et aux montagnes. Ces toponymes ne sont pas attribués au hasard ; ils témoignent toujours d'une connexion profonde avec les caractéristiques de ces lieux. Pour dévoiler leurs significations, nous avons puisé dans des sources de référence telles que le dictionnaire TIDJET, et nous avons constaté que les sens des toponymes étudiés coïncident souvent avec ceux du DALLET. En conclusion, nous espérons que ce travail de recherche serve d'exemple pour d'autres localités et qu'il apporte un soutien précieux au domaine de l'onomastique, qui est le gardien du patrimoine culturel et linguistique. Les toponymes que nous avons explorés sont bien plus que de simples mots ; ils sont des trésors d'histoire, de culture et de mémoire. Ils incarnent l'identité profonde de ces régions et méritent d'être préservés et célébrés pour les générations.
  • Item
    Tasleḍt n yiwudam deg ungal Tԑeğğağt Walid saḥli
    (Université Mouloud Mammeri, 2023-11) Kaced Kamelia; Kadid Lysa
    Deg uḥric amenzu iwumi nsemma tasleḍt n uwadem kamal nessaweḍ s tarayt n ph.hamon ad d-nekkes awadem agejdan n wullis syin nselḍ-it ilmend n tesmeyutikit tanalsant n AJ.Greimas anda id nufa amek id yella ubedel n uwadem agejdan kamal deg tegnit n tazwara d wamek yuɣal di tagara . nessaweḍ s uzenziɣ amesgan ɣer wassaɣen I t-yezdin d yiwudam nniḍen . Deg uḥric wis ssin nwala-d tamuɣli n uwadem kamal ɣer tmeṭtut .tamsalt n tmeṭṭut di tmetti taqbaylit tcud ɣer nnif d lḥerma , anda amsawal yessaweḍ ad yerreẓ ilugan n tmetti s usemres n uwadem kamal id-yessbegnen tamuɣli tuffirt ɣer tmeṭtut imi tudert taẓufant dayen yellan d lԑib di tmetti. Deg uḥric wis kraḍ “tasleḍt n wadeg deg ungal” anda i d- nufa dakken yesԑa tamlilt meqqren deg ubddel n liḥala n uwadem kamal .
  • Item
    TUGNA N TMEṬṬUT DEG UNGALEN N ZOHRA AOUDIA « TIZIRI » D TADIST YETTWANEƐLEN
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Aidoud Nabila; Aggar Djamila
    Deg tezrawt-nneɣ i yellan ddaw n usentel Tugna n tmeṭṭut deg ungalen, Tiziri d Tadist yettwaneԑlen, nessaweḍ nerra-d ɣef yisteqsiyen i d-nefka deg tezwart-nneɣ anda i d-nemmeslay ɣef tsekla yuran d kra n yinagalen d tnagalin yuran di tallit tamirant, nessaweḍ nefka-d tibadutin i ungal d tullist akked umgired yellan gar-asen. Nessaweḍ nesleḍ-d s tarrayt d tiẓri n Gilbert Durand tugniwin n tmeṭṭut deg ungalen n Zohra Aoudia anda i d-nufa tameṭṭut d tin isebbren i yir tudert, ddel d tmuḥqranit, ladɣa lbaṭel n urgaz, d usegrireb deg lecɣal n uxxam d wid n berra... Dacu kan tuɣal tettaɛraḍ ad tbeddel liḥala i deg ḥettment fell-as leɛwayed d wansayen n tmetti taqbaylit. Anect-agi d ayen i d-yettbanen s waṭas deg wungalen-agi, ma nemmeslay-d ɣef wungal, Tiziri tameṭṭut s uwadem Tiziri d tin ur nesɛi azal, ur as-fkin ara izerfan-is, dima tessenfalay-d leḥzen-is s usḥisef d llum ɣef tmetti i yal tikelt ur as-neǧǧi ara ad taweḍ iswan-ines. Seg tama nniḍen, xas tameṭṭut tettwaḥqar maca tesɛa assirem ɣer sdat. Γer taggara n wungal tettmeslay-d s yisem n tmeṭṭut i yewwḍen γer yiswi-ines d wayen tessaram. Seg teqcict yettwaḥeqren umi truḥ tudert-is. Yella-d mgal immal-is d lferḥ-is srid γer tmeṭṭut tilellit i ineǧren abrid-is deg tmusni imi tewweḍ tewwi-d akayad n lbak, ar as-yeldin tiwwura wessiɛen deg tudert-is. Ma nuɣal ɣer wungal Tadist yettwaneԑlen tameṭṭut d tin iɣef tzad leḥqara aladɣa si tama n yimawlan, tanagalt tefka tugniwin n leḥqara i uwadem Raẓan umi ttwakksen akk izerfan-is seg wasmi i d-tlul ɣer ddunit, xas ulama yerna-d uwadem agejdan Damya s tugna-agi n leḥqara lameԑna mačči d ayen idumen deg teḥkayt, akken kan i tebda tessalay-d awal-is abeɛda argaz ula d netta akken i yebda yettxemmim d akken ula d nettat d amdan tesɛa izerfan am netta. Nufa-d abeddel ameqqran di liḥala n tmeṭṭut imi argaz ibedd ɣer yidis-is dɣa ula d nettat tessaweḍ tbeggen-d iman-is tewweḍ ɣer wayen i tessaram tga amkan i yiman-is deg tmetti, tameṭṭut di tmetti tatrart tuɣal tessutur izerfan-is, d ayen i tt-yeǧǧan ass-a tella deg unnar am nettat am urgaz ama di tsertit ama di tdukliwin... Deg sin wungalen-agi newweḍ nbeggen-d d akken tugna n tmeṭṭut ur d-tussi ara s yiwet n tmuɣli, yella-d umgired deg tugna ɣer tayeḍ lameԑna timetti tettwali tameṭṭut s yiwet n tmuɣli ama deg ungal amezwaru neɣ deg wis sin. Ihi ɣer tagara d wigi i d-igemmaḍ uɣur nessawaḍ deg tezrawt-agi-nneɣ, nessaram ad yili ukatay-a d win i seg ara d-sfaydin wid ara t-yeɣren akked wid ara igen tizrawin ɣer sdat yerzan isental yemxalefn. Nessaram ad d-ilint tezrawin nniḍen ɣef wungalen-a ladɣa wis sin imi ulac fell-as leqdic, d ungal i d-yeffɣen deg useggas n 2023.
  • Item
    Etude hydronymique et oronymique des deux localités kabyles : Ait Bouaddou et Ichardiouene ; analyses morphologique et sémantique
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Kerrouche Lamia; Kessi Lounas
    Tamurt taqvaylit, d tin yesεan aṭas n yigarrujen, dayaggi i yeǧǧan imussnawen ibariniyen rran lewhi-nsen ɣer ugarruj tesεa, fkan-as azal s tezrawin i xedmen ɣef wayen yerzan timtti taqbaylit s telqay. Amahil-nneɣ, d yiwet n tzrawt i yeqqnen ɣer yismawen n yidgan εlayen, d yismawen n yidgan yesεan aman, ayagi yekcem deg uswir n tesnint. Asentel id-nefren : D tazrawt n yidgan εlayen, d yidgan yesεan aman, n snat n temnaḍin, At Buwaddu, d Icardewen. Mi neffeɣ ɣer tsastant n wannar, newwid azal n 149 n yismawen, anda seg-sen wid icudden ɣer waman am tliwa, iɣezran, laεwanṣar…, d yismawen niḍen aicuden ɣer yidgan εlayen am Tizi, agemmun …, ger snat n temnaḍin-agi At Buwaddu d Yicardiwen. Newwi-d azal n 106 n yismawen uddisen, ama d wid yesεan aman MD : (Iɣzar N Ttgemmunt, Iɣzar N Tarqabt, Lεinṣer Amarzagu, Lεinṣer N Umalu, Tala N Igarfiwen, Tala N Udrar, Tala N Umalu), ama d wid n yidgan εlayen MD : (Tizi n tsennant, Agni Agacc, Agni Umalu, Tirqab At Mussa…). Deg wammud-agi-nneɣ drus n yismawen iḥerfiyen id-nufa, nekkes-d azal n 43 n yismawen iḥerfiyen, am wid icudden ɣer waman MD : (Amsun, Agelmim, Iɣezran, Tinzar…), d wid icudden ɣer iɣyidgan εlayen MD : (Agni, Abeṛṛan, Aseqif, Tizi, Agemmun, Urtan, Azrug, Imula Iɣbir Taẓrut...). Amahil-nneɣ yebḍa ɣef sin n yiḥricen. Aḥric amenzu, icudd ɣer tesnalɣa : deg unadi-agi-nneɣ nebda-d s wawaAl, aẓar s yinawen-is anda i d-nufa azal n (8%) n yismawen yes3an yiwet n tergalt, azal n (38%) n wid yesεan snat n targalin, azal n(42%) n wid yesεan kraḍ n targalin, azal n (10%) n wid yesεan ukkuẓ n tergalin, (2%) id-yeqimen sεan semmus n targalin, neksed daɣen asalaɣ n yal isem, syin akkin nsemres iferdisen n yisem Deg yismawen id-newwi nufa-d ismawen ireṭṭalen, wid id-yekkan seg tutlayr taεrabt MD : Lemqabar, Lbir n Harun, Tala Leǧma3, Ticewt N Lḥamam, Lxelwa…), nufa-d yiwen kan n wawal arṭṭal seg-tutlayt n tefransist MD : (Lebni N Irumyen), dacu kan amur ameqran seg wawalen-agi ireṭṭlenkecmen di tutlayt n tmaziɣt. Deg uḥric wis sin : n wid awal ɣef tezrawt tasnamkayt n yismawen id-nejmaε, yal isem n wadeg id-nufa icudd ɣer kra, ama ɣer yimɣan, neɣ ɣer iɣarsiwen, ɣer yisem numdan, ɣer yisem n twacult, ɣerddin, ɣer tnilwa … Yal isem nessuffeɣ-d assaɣ-is asnamkan d wadeg uɣur yeqqen, nessaweḍ dakken amdan yefka ismawen n yidgan almend n ugama ideg yettidirMD : (Alma N Taḍut, Tala N Ufela, Tala N Udrar…). Llan kra n yismawentbeddel tiɣri-nsen MD : (Buqric). Tikti tagejdant : nufa-d daken llan kra n yismawen ttemcabin seg temnaṭ ɣer tayeḍ, asiwel-is d unamek-is d yiwen MD : (Amdun, Amalu, Iɣezar, Iɣil, L3inṣer, Tala, Tamda…). Γer taggara, deg tezrawt-nneɣ neεreḍ ad nesmekti kra n yidgan n tmurt n Leqbayel iwakken ad ten-issinen wiyaḍ yarna ur keccmen ara deg tatut. Nessaram, d tin ara yefken afus n tallelt i wid ara inadin deg uḥric-agi.
  • Item
    Anadi d usenked n tsugent di tmedyazt taqburt n tmeîîut taqbaylit di temnavt n Draâ Lmizan(At Yaêya Musa)
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Lakrib Djamila; Keddache Houria
    Di tazwara nessawev ad d-nejmeâ ammud n yisefra n tmeîîut seg wennar n unadi . Nefka-d tiwsatin-nsen, ma yella di teslevt nessawev ad nemmeslay $ef yisental-nsen, rnu $ef waya nessefhem-d ayen akk i d-tessugun tmeîîut taqbaylit di tmedyazt taqburt, ayen i$-d-bbint tlawin-agi akk amzun d yiwen, acku d yiwen n i d-sâeddant, d acu kan mxalafent seg tama n yiêulfan d tedyanin i asent-yevran ama d tin yeoolen ne$ tin yebran, yal yiwet amek i d-yettban $ur-s usugen di tmedyazt-agi. Rnu $ef wayen yuk i d-nenna, nessawev ad nekkes tugniwin d yizamulen, i tessemres tmeîîut di tmedyazt n zik am tugna n lmut, tugna n ucekker n teslit... Di taggara nezmer ad d-nini d akken isefra-agi i d-newwi mmeslayen-d aîas $ef wayen tidir tmeîîut taqbaylit s umata, d ayen i tt-yeooan tsugen-a$-id ama d asirem-is, lferê-is ne$ aîîan-is. Ihi daya u$er nessawev deg tezrawt-agi nte$, i d-yewwin $ef tsugent yellan deg tmedyazt taqbaylit taqburt.
  • Item
    Asugen n tamagit deg ungal "Ighil d wufru" n Salem ZINYA
    (Université Mouloud Mammeri, 2022) Bouarab Dihiya; Bouache Kahina
    Amahil-agi-nteɣ yella-d d tasleḍt i sentel n tmagit deg ungal n Salem Zinya ( iɣil d wufru). Salem Zinya yerra-d amennuɣ-is ɣef tmagit d usnulfu n ungalen-is, imi netta yettidir yettwali imiren yettaru ayen i yedder d wayen yessugen d iɣil d wufru, d ungal yesɛan udem n tilawt, d ayen yeḍran s wudem n uferriɣ, amzun akken yeḍra neɣ yezmer ad d-yeḍru, d ayen i as-yettaken udem n tilawt. Tabadut n tmagit deg ungal “iɣil d wufru” teqqen ɣer waṭas n temsal am; tutlayt, idles, amezruy, tuddsa n tmetti d wansayen atg... Azwel i yefren Salem zinya i ungalen-ines sɛan assaɣ d tmagit. Seg uzwel “iɣil d wufru” amyaru yebɣa ad d-yessebgen yis d akken tamagit tettwakref tettwarez s sin idisan, idis n yiɣil yelhad deg-s adabu azayri d yidis n wufru yelha-d yes rrebrab. Ma d asemres n unagel i wumi yefka azal deg yeḍrisen n ungalen-is. Afran n yismawen n yiwudam ur d-yellara kan akka, yal isem yesɛa azal-is, yusa-d deg umkan-is, akken ula d ismawen n wadeg, ismawen i d-yuder umengal llan deg tilawt, akken diɣ i d-yewwi ismawen seg tentaliyin nniḍen yessexdem-itent akken ad d-yessebgen iẓuran n tutlayt n tmaziɣt ladɣa mi iyessemres ismawen am Azwaw, Titum, Tamekyust, Malḥa i wakken ad d-ibeggen tamagit n yiwudam i d-yessemres deg ungal-ines. Yekcem umaru ula deg gama akken ad d-yessenfel tamagit deg ungal iɣil d wufru nufa-d d akken aṭas n yismawen n yiɣersiwen sɛan assaɣ d tmagit; ibaɛɛac, leḍyur, ula d imɣan. Asexdem n tenfaliyin yal ass deg ungal n Salem Zinya yesɛa asseɣ d tudert n ugdud azayri, labaɛda leqbayel i yeṭṭfen deg leɛwayed d wansayen n zik. Tiḥkayin i d-yewwi Salem Zinya deg ungal-is iɣil d wufru tettban-d d lemri n tmetti taqbaylit d tmetti tazayrit sumata, win ara tyeɣren ad yegzu iɣeblan ddren leqbayel d weɣref azayri deg tlurt-is, yettban-d usenfali n tmagit dg waṭas n temsal, ama d ayen yeɛnan taḥkayt s timmad-is d yiwudam i ddren daxel-is Salem Zinya, iswi-ines d azen i yal win ara yeɣren ungalen-is d izen n tidet yeffren tidet qessiḥen i tedder tmagit d tlelli di tmetti i deg yettidir. Tira-ines d tira n usirem, d tira i d-yettarran tafat ɣer wulawen i ɣef tesberber tebrek, yezra ɣas yekker-d waḍu ihuz tizemrin, yessekfel lqaɛa, ɛaddant lemḥani, lamaɛna adabu ur yeṣṣaweḍ ara ad yekkes tirekkaḍin n tsekla n tmaziɣt. Nessemres ad yili leqdic-nnteɣ d win ara d kemlen inadiyen nniḍen i wakken ad kemlen leqdic ɣef ungalen yura zinya acku ayen yura yuklal leqdic usnan
  • Item
    Asugnan n yinig deg wammud n tmedyazt Wer Tamurt (Heimatlos) n Lḥussin Yeḥya
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Oualli Karima
  • Item
    Tugna tazamulit n tmeṭṭut deg tmedyazt n MAƐTUB Lwennas
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Habib Aldjia; Asseum Hocine
    Nous avons choisi de faire notre mémoire de master, sur l’image symbolique de la femme dans les chansons de Matoub Lounes, de fait de la présence de nombreux sujet liés a la femme dans sa poésie. Avant d’aborder le sujet, nous avons d’abord fait une introduction général sur le contenu de mémoire, et présenté quelques question, et afin d’atteindre notre objectif, nous avons séparé le sujet en deux chapitres. Dans le premier chapitre, nous avons présenté la vie complète de l’artiste Matoub Lounes, de sa naissance au jour de sa mort, ainsi que ses oeuvres artistiques, et les récompenses qu’il a reçues dans sa carrière artistique, et nous avons également mentionné une partie de travail honorifique, que certains écrivains ont fait a propos de Matoub Lounes, pour perpétuer sa mémoire et traduite ses chansons en plusieurs langue. Dans le deuxième et dernier chapitre nous l’avons construit sur l’image symbolique de la femme dans les chansons de Matoub Lounes, et le premier de ses titres était les thèmes récurrents dans les chansons de poète en général, ensuite nous avons étudie la question de la femme dans les chansons de Matoub Lounes, et l’avons divisée en trois partie ( l’amour, la mère et la femme en générale), puis nous sommes entrés dans l’analyse des chansons, ou nous avons trouvé trois thèmes dans la partie d’amour (l’amour de la femme, la séparation de la femme, la trahison de la femme), chez la mère quatre thème ( la séparation et la mort de la mère, la mère qui a été trompée par son fils, et la méprisée), et dans la dernier partie la femme en général ( la femme veuve, la liberté de la femme, et les misérable de la femme). Nous avons vu que le poète a donné aux femmes plus d’une image, et a résumé leur rôle d’une manière unique et imaginative, qui mérite d’être entendue et étudiée. Afin de conclure notre sujet, nous avons écrit une conclusion générale, dans laquelle nous mentionnions tous les détails et difficultés de notre recherche
  • Item
    Essai de traduction vers Tamazight des lettres exploitées par Abdelmalek Sayad dans «Du message oral au message sur cassette, la communication avec l’absent» (1985). Approche textuelle.
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Cherifi Karima
    Deg tezrawt-nneɣ ad neɛreḍ ad d-nessuɣel amagrad n Ɛebdelmalek ṢAYAD «De message oral au message sur cassette, la communication avec l’absent», i d-yefɣen ɣer tezrigin deg useggas n 1985, seg tefransist ɣer teqbaylit. Iswi-nneɣ nerra ad nkemmel deg ubrid i d-wwin imaruyen i d-yessuɣlen imahilen seg titulayin niḍen ɣer teqbaylit. Ɣef waya akatay-nneɣ, yebna ɣef sin yeḥricen akken kan ad yessiweḍ ɣer yiswi-ines i yellan d asuɣel seg tefransist ɣer teqabaylit. Seld tazwart tamatut, anda id newwi awal wazal n tebratin deg ungalen id yellan, a ledɣa deg wamud id yewwi Ɛedelmalek Sayad i ɣef tebna tezrawt n tsuqilt-nneɣ. Newwi-d awal ɣef tarrayt i neḍfer deg ukatay, d timental i aɣ yeǧǧan tarrayt n taḍrisant deg ukatay-nneɣ, syin akkin, nerna nessers isteqsiyen igejdanen d turdiwin d lsas i ɣef yedda usentel-nneɣ almi d taggara. Tin ɣer-s, deg uḥric amezwaru, nesbadu-d kra n tmiḍranin i icudden ɣer usentel-nneɣ am: inaw, d tesleḍt taḍrisant deg yinaw, tabrat d talɣiwin-ines d wazal-ines deg daxel wanaw azazlan, deg taggara nessisen-d amud-nneɣ i yebnan ɣef yiznan yura Ɛebdelmalek ṢAYAD. Deg uḥric wis sin, neɛreḍ ad nessissen amud n tebratin n Ɛebdelmalek ṢAYAD, s talɣa n tesleḍt taḍrisant d talɣiwin-ines deg yinaw. Syin akkin, nesbadu-d tasuqilt sɣur inagmayen n tsuqlit, d wallalen id fkan inagmayen Vinay & Darbelnet. Deg taggara, nɛedda ɣer tsuqilt n 04 n tebratin deg wamud-nneɣ anda neɛreḍ ad nqedder ilugan n tsuqilt iwakken ad yezdi unamek yellan deg tutlayt tefransist ɣer tutlayt tamazight. Deg taggrayt tamatut, newwi-d awal ɣef yiswan yessawaḍ ukatay-nneɣ, anda id nesuɣel seg tefransist ɣer tmazight ukuz n tebratin n ɛebdelmalek ṢAYAD. Deg-s nefren tasleḍt taḍrisant deg usenel-nneɣ imi yiwen tesleḍt yeqqnen ɣer wanaw azazlan d yinaw yellan daxel n tebratin-a. Xas akka asentel yeṭṭef ugar n wakud imi aḥric n tsuqilt d win yuḥwaǧan aṭas n wallalen d wakud iwakken ad tili tsuqilt seg tutlayt ɣer tayeḍ d tin yeɣten, nessawaḍ ad nessudes asentel-nneɣ s tiɣbula n yinagmayen d yimusnawen n tsuqlit d weḥric n yinaw daxel usentel-nneɣ. Tin ɣer-s, deg yiswi ad yili ukatay-nneɣ d tiɣbula i win ara ad iḍefren tizrawin i d-yettawin awal ɣef tesleḍt taḍrisant d weḥric n tsuqilt seg tefransist ɣer tmazight. Ɣef waya nessawaḍ ad nili i lmendad n usentel i nefren akken ad yili d taseddart ara yernun ɣer tezrawin yezrin.
  • Item
    La comparaison dans le roman « Yezgar asaka » de Lyes BELAIDI Essai d’étude stylistique
    (Université Mouloud Mammeri, 2022) Slimana Maya
    Axedim-agi yewwid awal ɣef tasleḍt tasɣanibant n wungal « Yezger Asaka » Lyes BELƸIDI ad ƹerḍeɣ ad sfehmeɣ ayen xedmeɣ di tazwara armi tagara. Ɣef waya akatay yebḍa ɣef sin yeḥricen. AḤRIC AMENZU : nebid ameslay ɣef tasɣanibant bedraɣ-d d-acu-tt xdem-aɣ-d tabadut leqayen fell-as syin ɣer-s biɣed awal ɣef tignatin n uɣanib yal yiwet s yisem-is acku deqs i yellan yal yiwet acu n wazal tesƹa. AḤRIC WIS SIN : Di tazwara bder-aɣ-d kra n wallalen n userwes yetwasnen s tutlayt n tmaziɣt akked tutlayt n tefransist. Imi deg uḥric agi xedmaɣ-d tasleḍt tasɣanibant n deqs n yimedyaten yellan deg ungal « Yezger Asaka », nekkes-iten-id akken llan sefehm-aɣ-ten-id s tutlayt n tfransist. Akken daɣen bedreɣ-d lesnaf-nsen, md : Aserwes gar umdan d uɣarsiw. Aserwes gar umdan d umadan. Aserwes gar umdan d tɣawsa. Aserwes gar tɣawsa d tayeḍ. Aserwes gar tɣawsa d yimɣi. Arniɣ-d yal amedya kseɣ-d iferdisen ityeƹnan taknnit adnebder : Imserwes : D awal yettwakennan. Aserwsan : D ayen uɣur nekna. Tasɣunt n userwes : Dallal n ukenni. Ɣer Tagara n uxeddim-nneɣ anda id nefka ayen nessen ɣef tasleḍ tasɣanibant akked tkennit dakken takennit tesƹa aṭas leṣnaf yal yiwen yemgared ɣef wayeḍ aken mgaraden-t wallalen n userwes.
  • Item
    La patronymie dans les régions de Illilten et de Ait Yahia. Etude sémantique des patronymes et leurs changements
    (Université Mouloud Mammeri, 2023-10) Ait Aba Djamila; Nait Kaci Kaci
    Tukci n yismawen ur d-yeddi ara acḥal aya war anamek , tigawt n umdan , tulmisin-is neɣ taɣara n tfekka akked walaɣ-is , di tuget tettili d aɣbalu n tehregt n yismawen. Ɣef waya ara dyili uxeddim-a n tkatut, ɣef yismawen imaẓlayen n twaculin, akken ad nefhem, ad negzu ugar aẓar n usemmi i yettunefkken i yimdanen. Tazrawt-agi terza tama n lwilaya n Tizi Wezzu, ladɣa timnaḍin n At yeḥya d Yillilten. Asentel-nneɣ n unadi d wa : « la patronymie dans les régions de Ait Yahia et Ililten : étude sémantique » . Tazrawt-a iswi-s d taɣuri n yinumak n yismawen imaẓlayen n yimdanen, Deg unadi-nneɣ, ad nezrew ismawen n twacult n snat n tɣiwanin ( Micli d Yiferḥunen) s useqdec n tesleḍt tasnamkit d yibeddilen i sɛeddan yismawen-agi deg umezruy . Tamukrist : Akken ad neseddu akken iwata amahil-nneɣ, ad d-nefk kra n tuttriwin ɣef wumi ara neɛreḍ ad d-nerr deg tezrawt-agi , isastanen d wigi : D acu-ten yimsemmeskal yemgaraden ay sɛan deg snat n tamiwin-agi ? d acu-t uẓar n wawal-nsen ? d acu-t unamek-nsen ? ḍran-asen-s ibeddilen ? ma d tidet, acu-ten ? Turdiwin : Akken ad nerr ɣef yisteqsiyen-agi, ad neɛreḍ ad d-nerr i turdiwin-a : • Ismawen n twacult yellan yakan , d wid ittwacudden s isem n lɛerc ? • Ikerwayen ad sɛun assaɣ d tmitar tiseknakalanin n snat n temnaḍin-agi ? Ixef 01 : Deg yixef-agi, anamek n wawal « patronymie » yettwasqrdec s telqay , neɛreḍ ad dnessebgen iḥricen yerzan tusna n yismawen n twaculin , Ama d anagraw n usemmi ama d tuɣalin ɣer tmagit tadelsant tanmettit. Ixef 02 : Deg yixef-agi nemmelay-d ɣef umɛalem d usebgen n twuri-is meqqṛen di tigzi n umezruy d tmetti, Ismawen n twacult d ttbut n tidet ɣef lweṛt adelsan. Ixef 03 : Deg yixef-agi nerra lwelha ɣer ubeddel d umxallaf gar yismawen n twacult, nbeggen-d d acu-tent tezririn i d-yessegrawen ibeddilen deg yismawen n twacult, gar-asent tiḍerḍiwin n udlifen, tafilifunsit d tsektikulujit, aṭas n tdersiwin, tizririn tidelsanin d tmazrayin, akked yimgan-nniḍen inmettiyen i yettwasqerdcen . Tagrayt tamatut : Tagrayt, deg unadi-agi nerra lwelha ɣer yismawen n twacult di temnaḍin n At Yeḥya d yililten, Tesbeggen-d belli ikerwayen mačči d awalen kan n menwala, maca d wid irefden amezruy d yidles d tmagit, aḥraz d tikci n wazal i yismawen-agi n twacult, ttwaɛegnen d igerrujen idelsanen , Tazrawt-a ad d-tefk tabɣest i ugar n usnirem deg taɣult n yimuyaɣen yesɛan assaɣ akked taɣulin-nniḍen am Tesnalsa
  • Item
    Awadem aɣersiw deg udlis Le roman de chacal n Brahim zellal.
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Kettane Yamina; Khelil Amel
    Seg teṣleḍt n uwadem aɣersiw i nexdem i tmucuha n BRAHIM Zellal, nufa-d belli ula d timucuha n yiγersiwen ɣas ma yella iwudam-is d iɣersiwen acu kan ayen ixeddmen, dayen ixeddmen yiwudam i yellan d imdanen. Iswi n tmucuha-agi d ttrebga d aseḥrec n yigerdan d yimengaḍen. Seg yixef amezwaru, nesbadu-d awadem sumata, akken i d-nesbadu awadem aɣersiw ɣef leḥsab n yinagmayen d yimnadiyen. Nufa-d belli, yesεa tawuri n ttrebga. Nwala belli llan sin n leṣnaf n yiwudam iɣersiwen :wid n lexla d wid n uxxam. Ma yella seg yixef yeqqnen γer tesleḍt n yiman n uwadem, nufa-d belli llan aṭas n leṣnaf n yismawen yellan deg yiḍrisen-agi. Llan yismawen imagnuyen, akken llan yiɣersiwen yesɛan ugar n yiwen n yisem. Akken llan wid yesɛan kan yiwen n yisem. Llan diɣ yismawen n timarewt. Ma yella deg wayen yerzan aglam, nufa-d yella uglam n tfekka am lewṣayef i dyettunefken i yizem belli yeǧhed. Ma yella d uccen, ɣezzif ufus-is. Ma yella d aglam n ṭṭbiɛa, yeṭṭuqet ladɣa izem d wuccen.Izem, d bu-tissas, d win yesɛan lhiba. Ma yella d uccen d butḥila d txidas d tḥerci ur nelhi ara. Ma yella seg tama n udiwenni, ad t-naf yeṭṭuqet ladɣa gar yizem d wuccen, neɣ gar wuccen d yiɣersiwen niḍen neɣ gar yizem d yiɣersiwen niḍen. Ma yella d adiwenni ufrid, yella kan gar wuccen d yiman-is. Seg yixef wis krad yeqqnen γer tigawin n yiwudam, nefka-d azenziɣ amesgan n yal aḥric anda i d-nufa belli deg yal tikkelt uccen yesɛa tawuri . Seg tama n leṣnaf n yiwudam, nufa-d belli uccen d awadem agejdan n 4 n yiḥricen. Ula d izem, d awadem agejdan n yiḥricen amezwaru d uneggaru. Akken yella yinisi d awadem agejdan deg uḥric wis sin. Ma yella deg uḥric wis 3, aydi i d awadem agejdan. Ma yella d iwudam inaddayen, ṭṭuqten am ulɣem, ilef, ayaẓiḍ, atg. Ma yella deg wayen yerzan tigawt nufa-d belli tigawin akk yeṭṭuqten d tid n yizem d wuccen. Sumata, ɣas ma yemxalaf lqaleb n tmacahut n lewḥuc ɣef leṣnaf n tmucuha niḍen maca iswi d yiwen. Nessaram ad ilint tezrawin ɣef ṣṣenf-agi n tmacahut.
  • Item
    Iberdan n tsuqilt deg udlis «Abruy si tsekla tagraɣlant» n Lyazid Werdi
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Genni Remdan; Mezyani Mohammed
    Amahil, nebḍa-t ɣef sin n yixefawen igejdanen. Deg yixef amezwaru, newwi-d awal ɣef tsuqilt s umata: asbadu, amezruy, iswan d yiberdan n tsuqilt. Aḥric-a, d awal ɣef teẓri i d-yesgerwen timuɣliwin ɣef tsuqilt, ladɣa nefka-d kra n tbadutin i as-gan kra n yinagmayen deg taɣult-a. Syin, nerna-d cwiṭ ɣef umezruy-is: melmi d-tebda, amek tennerna, d kra n yimedyaten ɣef wayen i d-yettwasuqqlen...Akken diɣ, i d-nefka iswan n tsuqilt s umata akked yiswan-is deg teqbaylit. Rnu ɣer-s, nefka-d ṣa 7 n yiberdan i yettwassnen di tsuqilt. Deg yixef wis sin, newwi-d awal ɣef tsuqilt ɣer teqbaylit, imi d tinna i yeggten. Leqdic-a, nebna-t ɣef umagrad n Saɛid CEMMAX ɣef liḥala n tsuqilt seg/ɣer teqbaylit. Syin, newwi-d cwiṭ awal ɣef liḥala n tsuqilt seg teqbaylit ɣer tutlayin niḍen, ɣas ulamma d annar ur nugit ara. Syin ɣer-s, nega tasleḍt n yiberdan n tsuqilt i udlis «Abruy si tsekla tagraɣlant» n Lyazid WERDI. Ilmend n tesleḍt, nefren mraw d semmus 15 n yiḍrisen s mennaw n yisental d talɣiwin (tasrit d tmedyazt). Di taggara, amaru Lyazid WERDI, yesbeyyen-d deg udlis-is belli taqbaylit d tanesbaɣurt, tezmer ad d-tawi ayen akk yettwarun ama di tsekla neɣ di tussna. Akken diɣ temzer i yisental i nɣil ttwarun ḥala s tutlayin tibeṛṛaniyin. Nufa-d diɣ deg tezrawt-a, imsuqqel yeḍfer akk iberdan n tsuqilt ilmend n yisental i yefren: - Amsasa, nufa-t aṭas deg yiḍrisen iseklanen, imi yefka-asen rruḥ n teqbaylit ɣas akken yugem-iten-id seg yidelsan iɣerfanen niḍen. - Abrid n wawal s wawal, nufa-t s tuget deg yiḍrisen i d-yewwin ɣef tussna, maca, ma yella ur yufi ara awal i iwulmen yeṭṭafar abrid n ugdazal n unamek. Tikkwal niḍen, d asemsawi, anda i d-yessegzay ugar. - Ma yella d arwas, yessexdem-it deg wawalen ur nuzzil ara (termes techniqques) akked tenfaliyin yesɛan izmulen. Amaru, yeldi tawwurt s udlis-is i wid iran ad d-suqqlen seg tutlayin tibeṛṛaniyin, yesbeyyen-asen-d aḥric n wamek i yetterwat wannar n tsuqilt. Akken diɣ i asen-yeldi tawwurt i usnulfu d tira n yisental wukkud ur nuɣ ara tannumi di tutlayt-nneɣ, ladɣa wid icudden ɣer tussna d tallit tamirant. Ayen nessaram sya ɣer sdat, ad as-neg tasleḍt talqayan i udlis «Abruy si tsekla tagraɣlant» s lekmal-is, ama i yiḍrisen i d-yettwasuqqlen, ama i wid i d-yesnulfa; imi d-yegla deg yijufar-is s waṭas n umaynut deg wayen yerzan tasuqilt ɣer teqbaylit d tarrayin i yesseqdec umaru (Seg tesrit ɣer tmaedyzat/ Seg tmedyazt ɣer tesrit).
  • Item
    La variation du pluriel du nom en kabyle
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Namous Fatiha
    Asentel-nneɣ yedda sumata ɣef yisem d wesgget-ines. Asgget di tmaziɣt, yesɛa aṭas n wannawen, anda yiwen ilaq ad yesɣu kra n tmusni iwakken ad ten-yessemgired. Nekkni nefren asentel-agi, acku yettban-d wemgared d ameqqran ger wesgget n yismawen. Anda nextir ad nisɣ amgired agi ger snat n tmnadin Tizi-Ouzou, akked bgayet. Anda nedem-d 200 n yismawen mgaraden yismawen gar temnadt d tayed. Anda asget yemgarad. Amgarad-agi yeǧǧa-aɣ ad d-nadi tiririyin ɣef kra n yisteqsiyen: Dacu n umgired n usget yellan di teqbaylit? Anda imgaraden yesguten-a? dacu iyes3a yal asget? Di tazwara neddem-d akk ismawen n JEAN-MARIE DALLET n tmeslayt n AIT MANGUELLAT. Di tazwara neddem-d akk ismawen yellan deg usebtar “1” almi d wis “245”. Leqdic-nneɣ isenned atas ɣef leqdic n AIT ZERRAD Kamel, icudden ɣer wesget. Deg uhric amenzu: - newwid awal ɣef yisem deg tmazight sumata. - Amek iyettaleɣ yisem (amek yebna yisem). - Taggayin tiseddasiyin n yisem. - Ismawen n yal taggayt. - Anawen n usget d yiseleɣen-nsen. Deg uhric wis sin: - Nebda ismawen n usget. - Newwid akk ɣef umgired n usget yellan di teqbaylit di krad yidisan. - Di taggara nesawed anda llan atas n usget yettemcabin aṭas.
  • Item
    Amecwar n tudert n umedyaz aqbayli Mustafa BENTAHAR
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Mansour Sabiha; Meftah Safia
    Anadi-agi d win yeqqnen ɣer taɣult n tesnalast d tusna n umdan sumata. Deg tegrayt n tezrawt-nteɣ nessaweḍ nerra-d ɣef tmukrist id-nefka di tazwara. Deg unadi-agi nemeslay-d ɣef yiwen gar wudmawen n tmedyazt n teqbaylit tafrart, id ibanen deg useggasen n sebεin deg unnar n tmedyazt iwumi qqaren Mustafa BENTAHAR. Deg tezwart-agi niwwi-d awal ɣef tudert-is d umecwar-is di tmedyazt. BENTAHAR d yiwen n umedyaz yufrar-d di taddart n umecras id yuzegan di Buɣni. Amedyaz–agi yeker-d d agujil trebbat yemma-s, baba-s imut deg annar n lḥarma di lggarra n tunes illa d lεamer-is 28 n yum, lxedma-s d amejjay amazzag n lḥelakat n uglim, d amedyaz. Amedyaz-agi d yiwen gar imedyazen id yewwin amaynut ama di tmedyazt, ama deg isental n yesefra i-dinna. Yekcem deg unnar n tmedyazt deg useggas n 1970-1972. Mustafa BENTAHAR yeṣṣaweḍ ad yessufaɣ sin n idelisen : SIN N WAWALEN 2015 deg-s azal n 14 n yesefra ines, ma d wis sin d ammud n yesefra n Ɛli n’ buwaεrur anda yexdem leqdic fella-s ijemaε akk isefra-s deg yiwen udelis, yesufeɣit-id deg useggas n 2011. Isefra id yura cuden mliḥ ar tmetti d umdan aqbayli sumata d wayen yesεedda deg tudert-is. Maca amur ameqqran n yisental id yura d wid icuden ɣer tayri d iɣeblan id imugar di tudertis. Deg ixef amezwaru nessaweḍ nefka-d ttawilat insemres i wakken ad nexdem anadiaki. Ma d ixef win sin nessaweḍ nemmeslay-d ɣef tudert n umedyaz d umecwar-is di tmedyazt, d wamek yessaweḍ yejemɛed isefra n Ɛli n’ buwaεrur. Ma d ixef wis kraḍ nexdem taslaḍt tasentalant i wammud isefra id yexdem, llan wid iεenan lḥemala, af ttexemam n umdan...
  • Item
    Base de données toponymique kabyle suivie d’une analyse morphologique et sémantique des trois daïras (Ouaguenoun, Makouda, Tigzirt)
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Chetouane Haoua; Gaci Melissa
    Tamurt n Leqbayel tettwasen s waṭas n yimukan d tudrin. Ad naf yal adeg s yisem-is d unamek-is. Γef waya ay nnuda ɣef yiẓuran n yismawen-agi akked d wacu uɣur qqnen. Deg unadi-agi-nteɣ, neεreḍ ad d-nejmeε ismawen n tudrin n kraḍ n wasunen (Wagnun, Tigzirt, Makuda) i yeṭṭafaren ɣer ugezdu n Tizi-Wezzu. Negmre-d 189 n yismawen n tudrin. Di tazwara, nruḥ ɣer uxxam n tɣiwant, fkan-aɣ-d ismawen n tuddar-agi, syin akin nerza ɣer unnar n temnaḍin-nni, nestaqsa dina imezdaɣ-nsen ɣef uẓar d unamek n yismawen-nni i d-nejmeε. Ha-tt-a tmukrist i-ɣef tbedd tezrawt-nteɣ : - Wissen ma nezmer ad d-nsken ismawen akk n tidrin ay d-negmer ɣef tkerḍa taraklant? - Amek ddsen yismawen-agi ? D wacu n unamek d wassaɣ sεan yismawen-agi ? Nefka-d kra n turdiwin, ha-tent-a : - Tudrin n kraḍ n wasunen nezmer ad ten-tid-nesken akk ɣef tkerḍiwin tirakalin. - Iẓaran d yinamak n yismawen n tuddar n Leqbayel, qqnen ɣer wayen i d asen-d-yezzin am (nekwa, idurar, agama,…) Tazrawt-nteɣ, nebḍa-tt ɣef kraḍ n yixfawen : Deg yixef amezwaru, nsenked-d azadur n yisefka yerzan ismawen n yidgan (n tuddar) ay d- nejmeε deg kraḍ n wasunen n ugezdu n Tizi-Uzzu : Wagnun, Tigzirt d Makuda. Nesken-d tuget n yismawen n tuddar ɣef tkerḍiwin s yimsidgen-nsen irakalanen. Nexdem-d tikerḍiwin n yal taɣiwant n wasunen-nni i d-nefren s ttawil n useɣẓan asenselkam QGIS. Deg yixef wis sin, nesleḍ talɣiwin n yismawen n tudrin i d-nejmeε deg kraḍ n wasunen. Nebḍa ismawen-nni ɣef leḥsab n talɣiwin-nsen : llan yiḥerfiyen, llan wuddisen llan yisuddimen d yireṭṭalen. Nufa-d 121 d iḥerfiyen, 68 d uddisen. Dagi, ay d-nesken taɣessa-nsen d wamek bnan di tewsit (amalay d wunti), deg umḍan (asuf d wesget) akked waddad (ilelli d umaruz). Deg yixef wis kraḍ, nesleḍ inumak n yismawen n tudrin n kraḍ n wasunen ; neɛreḍ nsegza-d ansi ay d-kkan yismawen-nni n tudrin n tmurt n Leqbayel, ɣef wacu ay semman tudrin-nsen Leqbayel. Nga tafelwit, nefka-d uqbel iẓuran n yismawen-nni syin akin nefka-d inumak-nsen akken i aɣ-ten-id-fkan yimselɣa nerna-d inumak-nsen ɣef leḥsab n yimawalen d yidlisen nufa am : Ḥaddadou Mohand Akli, Hannoteau d Letourneux, Dallet-J-M..
  • Item
    Tasuqilt n udlis « Contes CHARLES Perrault » seg tefransist ɣer tmaziɣt ( teqbaylit).
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Si Ramdan Hanane
    Adlis n tmucuha n CHARLES Perrault i d-yefɣen deg tezrigin l’odysée deg useggas 2012, yella-d d ammud n umahil-nneɣ, deg-s ṭẓa n tmucuha. Anda i neṣṣaweḍ nerra-d adlis-agi i yuran s tutlayt tafransist ɣer tutlayt taqbaylit. Ahil-agi yella-d s uḍfar n kraḍ n tarrayin i d-fkant Danicia SELESKOVITCH akked Marianne LEDERER, nerna nsemres ṣa n tarrayin i d-fkan Jean-Paul VINAY akked Jean DARBELNET. Ɣer taggara n unadi-agi neṣṣaweḍ nebna-d aḍris i yesɛan anamek s tutlayt taqbaylit, xas ula ma yella deg-s lexṣaṣ, maca neṣṣaweḍ nerra-d ɣef tmukrist i d-nefka di tazwara. Mi nexdem tasuqilt, syin nerna nexdem tasleḍt n userwes gar-as d uḍris anaṣli i yellan s tenfalit tafransist, nefka-d tarrayin s wayes i nsedda ahil-nneɣ akked wuguren i d-nmuger deg uɛeddi seg tutlayt ɣer tayeḍ. Leqdic-nneɣ yebḍa ɣef sin n yiḥricen igejdanen. Aḥric amezwaru d aḥric n teẓri, yebḍa ɣef sin n yixefawen, deg yixef-agi amezwaru, neɛreḍ nefka-d kra n tbadutin ɣef tmacahut akked ttulmisin-ines,. Deg yixef-agi wis sin, neɛreḍ nefka-d tibadutin n tsuqilt akked umezruy-is. Nerna-d tarrayin n tsuqilt i d-fkan Jean-Paul VINAY akked Jean DARBELNET, nerna-d tarrayin i d-fkant Dancia SELESKOVITCH akked Marianne LEDERER. Ɣer taggara nefka-d uguren i d-nufa mi d-nsuqel tẓa-agi n tmucuha n CHARLES Perrault. Deg uḥric-agi wis sin, neṣṣaweḍ nxedem-d tasuqit i ṭẓa n tmuchuha n CHARLES Perrault i yura s tutlayt tafransist ɣer tutlayt taqvaylit. Ɣer taggara, ihi neɛreḍ ad d-nekf tirirt i isteqsisyen i d-nefka di tazwara, tasuqilt maci d ayen isehlen i wakken ad d-nɛeddi seg tutlayt ɣer tayeḍ ad nernu ad neṣṣaweḍ izen i umeɣri bla uguren, maca s tarrayin i d-fkant Dancia SELESKOVITCH akked Marianne LEDERER, d ṣṣeḥ nufa-d uguren deg usuqel n wawalen akked tenfaliyin, maca s tarrayin i d-fekan Jean-Paul VINAY akked Jean DARBELNET i neṣṣaweḍ nsedda tasuqilt-nneɣ, nufa-d tifrat i wuguren i d-nemlal, s usemres n wawalen ireṭṭalen, agdazal n wawal renu ɣer-s asnulfu. Nessaram ahil-nneɣ d win s wacu ara d-sfaydin, deg-s ara d-affen imnadiyen akked imeɣriyen isalen ɣef tamacahut akked wayen yeɛnan tasuqilt akked tarrayin-is. Ad sɛun s ummata tikti amek ara d-suqlen aḍris seg tutlayt tabaṛanit ladɣa ɣer tmaziɣt. Akken nessaram ad yili d tasarut ara yeldin tiwwura n tusna i wannar aseklan amaziɣ, d lsas i wid yebɣan ad xedmen leqdicat ɣef yisental yecban wa, neɣ isental yerzan tawsit-a tamacahut neɣ tiwsatin nniḍen n tsekla tamaziɣt, imi ahat mazal aṭas n wayen ur d-nessebgen ara, ur d-newwi ara awal fella-s s telqayt, ahat d ay-agi ara yeǧǧen wiyaḍ ad nadin ugar n wayen i d-nefka deg usentel-agi
  • Item
    Asunneγ asenmetti n ḤALLI Ɛli d umecwar-is deg ccna
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Lamri Dehbia
    Tazwart -agi, d tin yeqqnen ɣer taɣult n tzsnalast d tussna n umdan sumata. Deg tegrayt n tezwart -agi neṣṣaweḍ nerra -d ɣef tmukrist n unadi -agi -nneɣ. Nemmeslay- d deg – s ɣef yiwen gar yinaẓuren n ccna atrar, win i wumi qaren Ḥalli Ɛli, i d - ibanen deg unnar n tẓuri. Andi- agi, nebḍa - t ɣef kraḍ n yiḥricen. Deg yixef amezwaru, nexdem akatar n tesnarayt, nuwi- d awal ɣef tmental i aɣ - yeǧǧan i wakken ad nefren asentel - nneɣ d wayen icudden ɣur - s, nsefḥem -d tafukkest d tarrayt i nexdem deg -s. Deg ixef wis sin, nemmeslay- d ɣef tmeddurt n Ḥalli Ɛli d tijmilin i as -yettwaxedmen d wayen akk icudden ɣur -s. Ma deg yixef Wis kraḍ nerra tasleḍt tasentalant i tezlatin n Ḥalli Ɛli, nessuffeɣ - d usental igejdanen n ccna – Ines. Deg tsekla taqbaylit tatrart, tizlit teṭṭef taqacuct, tuɣal d nettat kan i d allal s wacu i yezmer umdan ad d - yessefali ayen yettḥulfu. Tazwart- agi, d ttbut ɣef wazal tesεa tezlit deg tmetti taqbaylit, d tin mucaεen ara naf ar win meqqren d win meẓẓiyen. Γer taggara n ukatay - nneɣ, yessefk fell - anneɣ ad d- nawi igmaḍ iɣer nessaweḍ, iswan i aɣ - yeǧǧan nefren asentel -agi - nneɣ. D asentel i aɣ - yeǧǧan nbeggen -d s wudem ubriz tamedyazt taqbaylit d ucennay Ḥalli Ɛli, d asentel i aɣ - yeǧǧan ad nnadi ɣef wazal i yesεa ccna n teqbaylit. Tazrawt- agi , Ḥalli Ɛli, tessebgan- d belli anaẓur- agi yuklal aṭas n wazal imi abrid -is deg ccna d anesbaɣur, yuwi- d ɣef yisentel yemgaraden, yezra taɣulin n tudert, yefka affud i temsalt icaɣben timetti ad d -banent ɣer unnar ; ama d tayri n tyemmat, tayri n tmeṭṭut, tadukli, taflest, insayen, lmut, tagmat, lḥif , tajaddit . is ireṣṣa tayri- is deg wul n yal yiwen Ara asent -yeslen i teẓlatin Ines sumata maca amur ameqqran n tuɣac -is d tid yeqqnen ɣer tayri. Deg umaḥil - nneɣ, ɣef usentel -agi, nezmer ad d- nini annar n tmedyazt d ilel wessiεen, d tamerkantit s tewsatin - is d yisental- is, d agerruj ameqqran s wayes ara negzu timetti. Γer taggara, ad d-nini tizlit taqbaylit tuklal aṭas n tezrawin xas nuwi -d kra seg tezrawin i d- iteddun. Tizlatin n unaẓur- agi, ččurent d tikta d usirem, d tidet ara yeqqimen deg umezruy n ccna n teqbaylit, isem -is, yura- t s yisekkilen n wureɣ deg unnar n ccna n teqbaylit
  • Item
    Tasleḍt n tsiwelt n wullis "Les fourberies d'inissi"
    (Université Mouloud Mammeri, 2023) Issad Melissa; Henane Safia
    Tazrewt-agi-nteɣ ur telli d axeddim neɣ d anadi amezwaru ara d-yilin ɣef tsekla taqbaylit d tewsatin-is yemgaraden , akken daɣen ur telli d nettat i d-taneggarut, yal amaẓray,yal amnadi tazrewt-ines d agzul neɣ d tagrayt i ɣer yessaweḍ deg-s. nessawed di taggara n umahil akken ad nini amahil –agi d win ara Yilin d afessas ɣef wulawen d azedegan ɣef win ara t yeɣren . Amahil-nnteɣ yewweḍ-d ɣer taggara, neɛreḍ akken ad yili ladɣa d win xffifen neɣ fessusen d win zeddigen ɣef yal win neɣ tin ara t-yeɣren. Ad d-nezzi awal anida ara negg agzul i tezrewt-agi-nnteɣ amek i t-nessuddes.Deg tazwara leqdic-agi d win yebḍan ɣef ukuẓ (04) n yixfawen . Deg yixef amezwaru newwi-d ɣef tanqqist s wudem n tiẓri ,deg-s yella-d usenked n wudlis d wugzul n teḥkayt n "les fourberies d'inissi",syin ɣers nefka-d tabadut n tneqqist d yiswi n tanqqist syin ɣer-s nerna-d tulmisin -ines d tukci n kra n yimyura n tneqqist deg tmetti taqbaylit. Ixef wis sin(2) d win i d-yewwin ɣef tasleḍt n yiwudam, nefka-d iwudam igejdanen, iwudam isinanen n teḥkayt n wudlis n "les fourberies d'inissi", syin ɣer-s nefka-d iwudam yesɛan ismawen d yiwudam ur nesɛi ara isem daxel n teḥkayt ,negga daɣen azamul i kra n yiɣersiwen daxel n teḥkayt d uzamul-nsen deg tmetti,akken daɣen nefka-d aglam yessemres umeskar ɣef yiwudam n teḥkayt-is (aglam n ṭṭbiɛa,aglam tnefsit,aglam n tfekka…atg), ɣer taggara n yixef-agi nekkes-d akud d wadeg n teḥkayt.Ixef wis kraḍ(03) d win i d-yellan ɣef tesleḍt n umsawal deg-s newwi-d awal ɣef leṣnaf n umsawal (amsawal aniri,amsawal agensay,amsawal awadem),akked umsawal amek i d-yella daxel n teḥkayt n "les fourberies d'inissi"(yussa-d wumsawal deg-s amsawal aniri ).Ixef wis reb3a(04) d win i d-yellan ɣef tesleḍt n tsiwelt ,deg tazwara negga tabadut n tsiwelt syin ɣer-s akud n tsiwelt( akud agensay, akud aniri) ,daɣen newwi-d awal ɣef umyekcam gar snat n tram i yessemres umaru deg tsiwelt n teḥkayt,akken daɣen neɛreḍ nekkes-d adeg n tsiwelt d wunya n tsiwelt (tasiwelt ẓẓayen ,tasiwelt isarḥen ),tasiwelt n teḥkayt n "les fourberies d'inissi" d tin ẓẓayen acku amaru yessemres ifardisen yettaǧǧan tasiwelt ad ttaẓay (aglam,adiwenni,aserwes,awennet…atg),taggara n yixef-agi d win i d-yellan ɣef wumsiwel,nesfehmed d acu i d-amsiwel d leṣnaf-ines (amsiwel agensay,amsiwel aniri ). Deg taggara n tezrewt-agi nessaweḍ akken ad d-nini dakken ameskar n wudlis n "les fourberies d'inissi" d aseskel kan i d-yeseskel taḥkayt i d-yura deg wudlis-agi akken llan deg timawit ur yelli d acu i asen-yerna iḍrisen-agi mi ten-yura Ihi, d ayagi uɣur nessaweḍ deg tezrewt-agi-ntteɣ mačči d nettat i d-tamezwarut akken daɣen mačči d nettat ayilin d taneggarut deg tsekla taqbaylit am akken id-nenna yakan. Akken daɣen nessaram anili fssisit fell-awen