Étude comparative du champ lexical de la mer (nom des matériaux et des poissons) entre quatre régions (Dellys, Tigzirt, Azeffoun et Bejaia) sur les plans sémantique et lexical.
Loading...
Date
2016
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri de Tizi-Ouzou
Abstract
Tutlayt n tmaziɣt tebḍa ɣef waṭas n tantaliyin d tmeslayin iferqen ɣef wakal wessiɛen teṭṭef seg umda n Siwa deg tmurt n Maser armi d tigzirin tikennariyin, seg yilel agrakal (Lezzayer, Tunes, Lmerruk…atg) armi d tmurt n yiberkanen ( Nijer, Mali, Burkinafasu…atg). yal yiwet anida tella mbaɛadent ta ɣef ta ger-asent ad nebder taqbaylit ɣef waya agi ad naf aṭas n yimusnawen id-yewwin awal ɣef waya, amek tettnarni tutlayt d wamek i tettbeddil deg leweqt ɣer wayeḍ, seg temnaḍt ɣer tayeḍ . Axeddim agi nteɣ yewwi-d ɣef temnaḍt n Bgayet akked temnaḍt n Tizi wezzu (Tigzirt d Uzeffun) d temnaḍt n Bumerdes (Dellys), ɣef tamḍawit gar tentaliyin deg uswir n tesnamkit d umawal. Tazrawt agi tesbegn-aɣ-d ayen yettemcabin d wayen yemxalafen gar ukkuẓ n temnaḍin, ɣef usentel yerzan aktawal n yilel ɣer leqbayel. Iswi : Iswi nteɣ deg tezrawt-agi d asnerni n tmusniwin d uḥareb ɣef umawal amazighe (ur yettɣimi ara di timawit). Ad d-nessekfel amud n yismawen n yiɣersiwen n yilel d yismawen n wallal, ahat d ayen ara teḥwiǧ tutlayt, abaɛda imi tewweḍ ɣer tegnit n uslugen (normalisation). Si tama nniḍen ad d-naf amgarad yellan deg unamek d umawal n wawalen-a di ukkuẓ n temnaḍin. Tamukrist: Deg wacu ttemcabint, d wacu ideg mgaradent tmeslayin-agi, d wanda id-tt-ban temḍawit tasnamkit? Deg tezrawt-agi nnteɣ yewwi-d ad neḍfer tarrayin n userwes. Deg leqdic agi nnteɣ uqbel anebdu njemmeɛ-d ammud ɣef umawal n yilel deg tamnaḍt n Begayet, Delles, Tigzir akked temnaḍt n Uzeffun, ammud agi newwi-t-id s ɣur yimeẓdaɣ ɣer yiri n yilel, ɣer yinegmaren; ama d wid meẓẓiyen neɣ wid meqren, acku nutni d axeddim-nsen n yal ass. Aḥric amenzu: tasnamkit Deg tesnamkit,nemeslay-d ɣef wayen yettemcabin d wayen yemgaraden. I.1.Ayen yemgaraden: I.1.1. yiwen wawalen yesɛan sin neɣ ugar n yinumak.
Md: hameçon
Tisegnit
Aiguilles
I.2.Asaɣen isnamkiyen: llan sin leṣnaf n wasaɣen I.2.1.Asaɣen yemxalafen d wawayen: I.2.1.1.Amway d uttwawi
Amway
Attwawi
Ibelɛuras
Timḥarin, aɣyul n yilel, amercac, čuč, asɣenǧiw, aɣlal, timiṭ n yilel, lbuq, ḥerẓmemmi
I.2.1.2. Tiynisemt d uniflisem: Ex: taflukt : Iɣessan n teflukt, asebaḍ n teflukt, imeqdafen, bridɛa, ɣalyun.. Taflukt : tiynisemt Imeqdafen : aneflisem. I.2.2. Asaɣen yettemcabin d wid yemxalafen : I.2.2.1. Iknawen: d assaɣ yellan gar sin n yismawen neɣ ugar, talɣa nsen temgarad, anamek nsen yiwen. Md: Aɣerrabu = Cqef Taḥerbunt = Taɣanimt I.2.2.2. Tagetnamka: d ismawen yesɛan yiwet n talɣa, maca sɛan ugar n yiwen unamek.
Md: la canne à pêche
Taɣanimt un Roseau I.2.2.3. Tiynisemt : Md :
Un roseau
Aɣanim : Variété de figue I.2.2.4. Taynamekt : Yesεa anagar yiwen n unamek, ur t-nesseqdac ara s waṭas. Md:
- Ilel
- Iselman
I.3. Tamḍawit tasnamkit : nexdem tasleḍt i tayunin n umud nneɣ, nekkes-d anida I nemgarad deg unmik, di tfelwit
Description
108p.:ill;30cm.(+cd)
Keywords
Citation
Dialectologie amazighe