Étude comparative du champ lexical de la mer (nom des matériaux et des poissons) entre quatre régions (Dellys, Tigzirt, Azeffoun et Bejaia) sur les plans sémantique et lexical.
dc.contributor.author | MOUZAOUI, Taous | |
dc.contributor.author | BOUBEKEUR, Saida | |
dc.date.accessioned | 2019-06-13T10:14:42Z | |
dc.date.available | 2019-06-13T10:14:42Z | |
dc.date.issued | 2016 | |
dc.description | 108p.:ill;30cm.(+cd) | en |
dc.description.abstract | Tutlayt n tmaziɣt tebḍa ɣef waṭas n tantaliyin d tmeslayin iferqen ɣef wakal wessiɛen teṭṭef seg umda n Siwa deg tmurt n Maser armi d tigzirin tikennariyin, seg yilel agrakal (Lezzayer, Tunes, Lmerruk…atg) armi d tmurt n yiberkanen ( Nijer, Mali, Burkinafasu…atg). yal yiwet anida tella mbaɛadent ta ɣef ta ger-asent ad nebder taqbaylit ɣef waya agi ad naf aṭas n yimusnawen id-yewwin awal ɣef waya, amek tettnarni tutlayt d wamek i tettbeddil deg leweqt ɣer wayeḍ, seg temnaḍt ɣer tayeḍ . Axeddim agi nteɣ yewwi-d ɣef temnaḍt n Bgayet akked temnaḍt n Tizi wezzu (Tigzirt d Uzeffun) d temnaḍt n Bumerdes (Dellys), ɣef tamḍawit gar tentaliyin deg uswir n tesnamkit d umawal. Tazrawt agi tesbegn-aɣ-d ayen yettemcabin d wayen yemxalafen gar ukkuẓ n temnaḍin, ɣef usentel yerzan aktawal n yilel ɣer leqbayel. Iswi : Iswi nteɣ deg tezrawt-agi d asnerni n tmusniwin d uḥareb ɣef umawal amazighe (ur yettɣimi ara di timawit). Ad d-nessekfel amud n yismawen n yiɣersiwen n yilel d yismawen n wallal, ahat d ayen ara teḥwiǧ tutlayt, abaɛda imi tewweḍ ɣer tegnit n uslugen (normalisation). Si tama nniḍen ad d-naf amgarad yellan deg unamek d umawal n wawalen-a di ukkuẓ n temnaḍin. Tamukrist: Deg wacu ttemcabint, d wacu ideg mgaradent tmeslayin-agi, d wanda id-tt-ban temḍawit tasnamkit? Deg tezrawt-agi nnteɣ yewwi-d ad neḍfer tarrayin n userwes. Deg leqdic agi nnteɣ uqbel anebdu njemmeɛ-d ammud ɣef umawal n yilel deg tamnaḍt n Begayet, Delles, Tigzir akked temnaḍt n Uzeffun, ammud agi newwi-t-id s ɣur yimeẓdaɣ ɣer yiri n yilel, ɣer yinegmaren; ama d wid meẓẓiyen neɣ wid meqren, acku nutni d axeddim-nsen n yal ass. Aḥric amenzu: tasnamkit Deg tesnamkit,nemeslay-d ɣef wayen yettemcabin d wayen yemgaraden. I.1.Ayen yemgaraden: I.1.1. yiwen wawalen yesɛan sin neɣ ugar n yinumak. Md: hameçon Tisegnit Aiguilles I.2.Asaɣen isnamkiyen: llan sin leṣnaf n wasaɣen I.2.1.Asaɣen yemxalafen d wawayen: I.2.1.1.Amway d uttwawi Amway Attwawi Ibelɛuras Timḥarin, aɣyul n yilel, amercac, čuč, asɣenǧiw, aɣlal, timiṭ n yilel, lbuq, ḥerẓmemmi I.2.1.2. Tiynisemt d uniflisem: Ex: taflukt : Iɣessan n teflukt, asebaḍ n teflukt, imeqdafen, bridɛa, ɣalyun.. Taflukt : tiynisemt Imeqdafen : aneflisem. I.2.2. Asaɣen yettemcabin d wid yemxalafen : I.2.2.1. Iknawen: d assaɣ yellan gar sin n yismawen neɣ ugar, talɣa nsen temgarad, anamek nsen yiwen. Md: Aɣerrabu = Cqef Taḥerbunt = Taɣanimt I.2.2.2. Tagetnamka: d ismawen yesɛan yiwet n talɣa, maca sɛan ugar n yiwen unamek. Md: la canne à pêche Taɣanimt un Roseau I.2.2.3. Tiynisemt : Md : Un roseau Aɣanim : Variété de figue I.2.2.4. Taynamekt : Yesεa anagar yiwen n unamek, ur t-nesseqdac ara s waṭas. Md: - Ilel - Iselman I.3. Tamḍawit tasnamkit : nexdem tasleḍt i tayunin n umud nneɣ, nekkes-d anida I nemgarad deg unmik, di tfelwit | en |
dc.identifier.citation | Dialectologie amazighe | en |
dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/4191 | |
dc.language.iso | fr | en |
dc.publisher | Université Mouloud Mammeri de Tizi-Ouzou | en |
dc.title | Étude comparative du champ lexical de la mer (nom des matériaux et des poissons) entre quatre régions (Dellys, Tigzirt, Azeffoun et Bejaia) sur les plans sémantique et lexical. | en |
dc.type | Thesis | en |