Étude et analyse comparative de la productivité et de la formation du nom d’action dans les trois dialectes (Kabyle, Touareg de l’Ahaggar et Tamazight du Maroc central).

Loading...
Thumbnail Image

Date

2024

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou

Abstract

Tamaziɣt ur telli d yiwet n tutlayt yeddukklen, maca d ammud n tentaliwin n Tefriqt n Ugafa : taqbaylit, tatergit, tamẓabit, tacelḥit, tarifit, tamaziɣt n waṭlas Alemmas...atg.. Aṭas-aya, tamaziɣt tella tedder s timawit. D acu kan, deg tmerwin n yiseggasen-agi ineggura, llan-d wussisen imeqqranen i lmend n wesnerni n tira d usebɣes n tutlayt-a. tamaziɣt mazal ttmeslayen-tt imelyunen n yimdanen deg Lmerruk, Lzzayer, Libya, Tunes, Nijer, Mali d Muriṭanya. Akken ad yaleɣ wawal deg tmaziɣt ilaq ad nessemlil sin n yisegran: aẓar d usalaɣ. Leqdic-nneɣ yella-d ɣef unagraw n usuddem (système dérivationnel) n yisegran-agi deg yisem n tigawt deg kraḍ n tantaliyin n tmaziɣt (taqbaylit, tatergit n ahaggar akked tmaziɣt n waṭlas alemmas), newwi-d azal n 237 n yiẓuran i icerken ger tantaliyin-agi. Ammud i d-newwi nekkes-it-id deg kra n yimawalen n tmaziɣt am : le dictionnaire Kabyle- Français (parlers des At-Manguellat, 1982) par J.M. Dallet,le dictionnaire (lexique Français-Touareg, 1907) par Cortade, le dictionnaire Tamazight- Français (parlers du Maroc Central, 1991) par Miloud Tayfi, le dictionnaire Touareg-Français (dialecte d’Ahaggar, 1951) par le père Charles de Foucauld. Akatay-nneɣ nebḍa-t ɣef sin yixfawen : Ixef amezwaru n unadi-nneɣ yeskan-d tazrawt taẓrayant i yebḍan ɣef kraḍ n yiḥricen yemgaraden. Deg uḥric amezwaru, nmuqel ɣer untali (dialectalisation) n tutlayt tamaziɣt, nessezrew-d anda i tella yal tantala. Syin akkin aḥric wis sin ɣef uttwiɣi n yiẓuran deg tmaziɣt, yella-d daɣen ɣef lebni n wawal n tmaziɣt, yessefhem-d iferdisen-is (aẓar, asalaɣ, ..) akken ad nefhem amek ttwaxelqen d wamek ttnernin wawalen n tmaziɣt. Ma d aḥric wis krad, d asmekti ɣef kra n wawalen igejdanen : amyag ; isem, aẓar, asalaɣ…yewwi-d daɣen ɣef usnulfu n wawalen imaynuten deg tmaziɣt, ladɣa ismawen n tigawt. Ixef wis sin iswi-ines d tasleḍt n yismawen n tigawt i d-yekkan seg yiwen uẓar deg kraḍ n tentaliwin n tmaziɣt yemgaraden (taqbaylit, tatergit n Ahaggar d tmaziɣt n waṭlas alemmas). S userwes n yisulaɣ yettwasqedcen deg yal yiwet seg tentaliyin-a. Deg tezrawt-nneɣ, nebḍa ammud i d-nejmaɛ ɣef kraḍt yeḥricen. Aḥric amezwaru d ismawen n tigawt i d-yekkan seg yiẓuran at yiwet n tergalt, deg-s nufa-d mraw d sin (12). Aḥric wis sin d ismawen n tigawt i d-yekkan seg yiẓuran at snat n tergalin, deg-s nwala ṭam n tmarwin d ṭam (88). Ma d aḥric wis kraḍ, deg-s i yella waṭas, d ismawen n tigawt i d-yekkan seg yiẓuran at kraḍ n tergalin, deg-s ad naf tawinast d ṭam n tmarwin d kraḍ (183). Deg tesleḍt i nexdem, yal aẓar deg snat n twinas d ṭam n tmarwin d kraḍ (283) n yiẓuran, nettnadi fell-as deg yisegzawalen yemgaraden di tantala akken ad naf ismawen n tigawt yezdi yiwen uẓar deg kraḍt n tentaliyin, nerna nefka-d anamek n yal aẓar s tefransist. Syin ɣer-s nga aserwes ger tentala d tayeḍ : neddem-d isulaɣ n yismawen n tigawt, nexdem yis-sen aserwes i lmend n talɣa akked temsislit. Tazrawt-a i nexdem tessaweḍ-aɣ ɣer kra n yigmaḍ : Di tazwara nufa-d dakken tazrawt i nexdem tessaweḍ-aɣ ad nini belli yella wassaɣ ger usalaɣ n umyag d usalaɣ n yisem n tigawt. Md : QLB = qelleb (c1C2c3) = aqelleb (ac1C2c3). Nufa-d daɣen tantala taqbayllit akked tantala tatergit n uhaggar mgaradent deg usnulfu n yismawen n tigawt, aya d ttbut dakken isefranen n tentaliyin-a mgaraden. Syin akkin nerra tamawt belli ismawen n tigawt ur sɛin ara akk yiwet n talɣa deg kraḍt n tentaliyin. Nettaf-d amgired ger yisulaɣ n yismawen n tigawt s ubeddel n unagraw n teɣri, amedya : imesli /a/ deg teqbaylit « Tarda » yettbeddil ɣer /i/ deg tetargit n Ahaggar « Tirrad ». Mi ara d-nessufeɣ isem n tigawt deg uẓar, nettaf-d allus di tergalin n uẓar-agi, amedya : aẓar « XR » deg teqbaylit ; isem n tigawt-ines « axerxer » (ronfler). Yella uttwiɣi deg ususru n uẓar deg kra n tentaliwin, amedya : targelt « D » deg uẓar « DR » tbeddel mi d-nekkes isem n tigawt « tameddurt ». Daɣen nettaf-d tikwal ismawen n tigawt i yellan deg kraḍt n tentaliwin-nni, ulac amgired deg talɣa-nsen, amedya : isem n tigawt « Fad » yella deg teqbaylit, deg tetargit n Ahaggar akked tmaziɣt n waṭlas Alemmas. Ma nerra tamawt-nneɣ, ad naf xas akken wessiɛet aṭas Tmazɣa, ɣas akken tamaziɣt tebḍa ɣef waṭas n tantaliyin, tutlayt ad teqqim d yiwet, yal tantala tesɛa aẓar ɣer tantala nniḍen.

Description

121 p.; 30 cm.(+CD-Rom)

Keywords

Analyse comparative, La productivité, La formation des Nom D'action, Trois Dialectes

Citation

Etude Linguistique