Étude et analyse comparative de la productivité et de la formation du nom d’action dans les trois dialectes (Kabyle, Touareg de l’Ahaggar et Tamazight du Maroc central).
dc.contributor.author | Mahious Zahia | |
dc.contributor.author | Aouidad Lysa | |
dc.date.accessioned | 2025-04-06T13:09:00Z | |
dc.date.available | 2025-04-06T13:09:00Z | |
dc.date.issued | 2024 | |
dc.description | 121 p.; 30 cm.(+CD-Rom) | |
dc.description.abstract | Tamaziɣt ur telli d yiwet n tutlayt yeddukklen, maca d ammud n tentaliwin n Tefriqt n Ugafa : taqbaylit, tatergit, tamẓabit, tacelḥit, tarifit, tamaziɣt n waṭlas Alemmas...atg.. Aṭas-aya, tamaziɣt tella tedder s timawit. D acu kan, deg tmerwin n yiseggasen-agi ineggura, llan-d wussisen imeqqranen i lmend n wesnerni n tira d usebɣes n tutlayt-a. tamaziɣt mazal ttmeslayen-tt imelyunen n yimdanen deg Lmerruk, Lzzayer, Libya, Tunes, Nijer, Mali d Muriṭanya. Akken ad yaleɣ wawal deg tmaziɣt ilaq ad nessemlil sin n yisegran: aẓar d usalaɣ. Leqdic-nneɣ yella-d ɣef unagraw n usuddem (système dérivationnel) n yisegran-agi deg yisem n tigawt deg kraḍ n tantaliyin n tmaziɣt (taqbaylit, tatergit n ahaggar akked tmaziɣt n waṭlas alemmas), newwi-d azal n 237 n yiẓuran i icerken ger tantaliyin-agi. Ammud i d-newwi nekkes-it-id deg kra n yimawalen n tmaziɣt am : le dictionnaire Kabyle- Français (parlers des At-Manguellat, 1982) par J.M. Dallet,le dictionnaire (lexique Français-Touareg, 1907) par Cortade, le dictionnaire Tamazight- Français (parlers du Maroc Central, 1991) par Miloud Tayfi, le dictionnaire Touareg-Français (dialecte d’Ahaggar, 1951) par le père Charles de Foucauld. Akatay-nneɣ nebḍa-t ɣef sin yixfawen : Ixef amezwaru n unadi-nneɣ yeskan-d tazrawt taẓrayant i yebḍan ɣef kraḍ n yiḥricen yemgaraden. Deg uḥric amezwaru, nmuqel ɣer untali (dialectalisation) n tutlayt tamaziɣt, nessezrew-d anda i tella yal tantala. Syin akkin aḥric wis sin ɣef uttwiɣi n yiẓuran deg tmaziɣt, yella-d daɣen ɣef lebni n wawal n tmaziɣt, yessefhem-d iferdisen-is (aẓar, asalaɣ, ..) akken ad nefhem amek ttwaxelqen d wamek ttnernin wawalen n tmaziɣt. Ma d aḥric wis krad, d asmekti ɣef kra n wawalen igejdanen : amyag ; isem, aẓar, asalaɣ…yewwi-d daɣen ɣef usnulfu n wawalen imaynuten deg tmaziɣt, ladɣa ismawen n tigawt. Ixef wis sin iswi-ines d tasleḍt n yismawen n tigawt i d-yekkan seg yiwen uẓar deg kraḍ n tentaliwin n tmaziɣt yemgaraden (taqbaylit, tatergit n Ahaggar d tmaziɣt n waṭlas alemmas). S userwes n yisulaɣ yettwasqedcen deg yal yiwet seg tentaliyin-a. Deg tezrawt-nneɣ, nebḍa ammud i d-nejmaɛ ɣef kraḍt yeḥricen. Aḥric amezwaru d ismawen n tigawt i d-yekkan seg yiẓuran at yiwet n tergalt, deg-s nufa-d mraw d sin (12). Aḥric wis sin d ismawen n tigawt i d-yekkan seg yiẓuran at snat n tergalin, deg-s nwala ṭam n tmarwin d ṭam (88). Ma d aḥric wis kraḍ, deg-s i yella waṭas, d ismawen n tigawt i d-yekkan seg yiẓuran at kraḍ n tergalin, deg-s ad naf tawinast d ṭam n tmarwin d kraḍ (183). Deg tesleḍt i nexdem, yal aẓar deg snat n twinas d ṭam n tmarwin d kraḍ (283) n yiẓuran, nettnadi fell-as deg yisegzawalen yemgaraden di tantala akken ad naf ismawen n tigawt yezdi yiwen uẓar deg kraḍt n tentaliyin, nerna nefka-d anamek n yal aẓar s tefransist. Syin ɣer-s nga aserwes ger tentala d tayeḍ : neddem-d isulaɣ n yismawen n tigawt, nexdem yis-sen aserwes i lmend n talɣa akked temsislit. Tazrawt-a i nexdem tessaweḍ-aɣ ɣer kra n yigmaḍ : Di tazwara nufa-d dakken tazrawt i nexdem tessaweḍ-aɣ ad nini belli yella wassaɣ ger usalaɣ n umyag d usalaɣ n yisem n tigawt. Md : QLB = qelleb (c1C2c3) = aqelleb (ac1C2c3). Nufa-d daɣen tantala taqbayllit akked tantala tatergit n uhaggar mgaradent deg usnulfu n yismawen n tigawt, aya d ttbut dakken isefranen n tentaliyin-a mgaraden. Syin akkin nerra tamawt belli ismawen n tigawt ur sɛin ara akk yiwet n talɣa deg kraḍt n tentaliyin. Nettaf-d amgired ger yisulaɣ n yismawen n tigawt s ubeddel n unagraw n teɣri, amedya : imesli /a/ deg teqbaylit « Tarda » yettbeddil ɣer /i/ deg tetargit n Ahaggar « Tirrad ». Mi ara d-nessufeɣ isem n tigawt deg uẓar, nettaf-d allus di tergalin n uẓar-agi, amedya : aẓar « XR » deg teqbaylit ; isem n tigawt-ines « axerxer » (ronfler). Yella uttwiɣi deg ususru n uẓar deg kra n tentaliwin, amedya : targelt « D » deg uẓar « DR » tbeddel mi d-nekkes isem n tigawt « tameddurt ». Daɣen nettaf-d tikwal ismawen n tigawt i yellan deg kraḍt n tentaliwin-nni, ulac amgired deg talɣa-nsen, amedya : isem n tigawt « Fad » yella deg teqbaylit, deg tetargit n Ahaggar akked tmaziɣt n waṭlas Alemmas. Ma nerra tamawt-nneɣ, ad naf xas akken wessiɛet aṭas Tmazɣa, ɣas akken tamaziɣt tebḍa ɣef waṭas n tantaliyin, tutlayt ad teqqim d yiwet, yal tantala tesɛa aẓar ɣer tantala nniḍen. | |
dc.identifier.citation | Etude Linguistique | |
dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/27116 | |
dc.language.iso | fr | |
dc.publisher | Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou | |
dc.subject | Analyse comparative | |
dc.subject | La productivité | |
dc.subject | La formation des Nom D'action | |
dc.subject | Trois Dialectes | |
dc.title | Étude et analyse comparative de la productivité et de la formation du nom d’action dans les trois dialectes (Kabyle, Touareg de l’Ahaggar et Tamazight du Maroc central). | |
dc.type | Thesis |