La modalisation dans le discours politique kabyle Analyse de quelques cas
Loading...
Date
2021-05
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Di leqdic-agi-nneɣ, newwi-d awal ɣef tesleḍt n yinaw n tsartit taqbaylit, i yellan deg
tnezliwin n ttawil n enternet, anda id hedren imeggan am (Saεid Xellil, Saεid Lyamci, Saεid
Duman, Saεid at Mbarek...), ɣef tugniwin n useggas n 1980, d tefsut imaziɣen.
Ma yella d afran n usentel yella-d ɣef waṭas n tmental.
Tamzwarut akk d asbeggen n lqima n timawit, d imdiwan n tikitiwin deg tutlayt d yidles
amaziɣ, akken ad nner tajmilt i wid yettekin deg ukaz-agi, ladɣa wid ikufḥen ɣef tmagit d
usuter n yizerfan-nsen.
Di tazwara tamattut n ukatay-agi nemmeslayed nerra lwelha ɣef yinaw n tsertit taqbaylit
sumata, d leqdic yettwaxedmen ɣef usentel-agi-nneɣ i wakken ad newekked tikti-nneɣ,
nessexdem snat n tnezliwin: tamenzut “asenfali srid n Saεid Xellil d saεid liyamcideg umeslay
nsen ɣef 20 yebrir 1980 d lacadémie taqbaylit”, tis snat “asenfali n inekraf iqdimen n tefsut n
yimaziɣen yebrir 1980”.
Syin nefka-d tamukrist yellan d asteqsi i ɣef yedda umahil-agi:Amek ara nefren
tameckut deg yinaw n tsartit taqbaylit?
Di tazwara, nebḍa leqdic-nneɣ ɣef sin n yeḥricen: Aḥric amenzu, ixef n tiẓri, newwi-d
awal ɣef kra n tebaduyin n wawlen igejdnen i yesεan assaɣ d usentel n umahil n yinaw atterar,
taselḍt n yinaw, tameckut, tinawt, tuddrin...artg.
Aḥric wis sin ixef n tesleḍt, negga tasleḍt i umawal n wammud-nneɣ, yal tanezalt
nekkes-d deg-s timesɣriwin n n usiwel d tuddrin nufa-d igemmaḍ dakken azal n 80 tameckut
tamattart d nettat i yellan aṭas ɣef tiyaḍ, syin akin ad tebaε tameckut n ubhat ar taggara d
tameckut n usenkid. Ma deg tmeckut n yinaw nufa-d d akken talasantd tidak i yellan s ṭaqqa s
61% s yin d talasant s 35%, tangarut akk deg-sent d tadettat yesεan 04%.
Imedyaten
tasamekt n tuddrin
Tasamekt n usenkid
-Bien s ûr il y t oujou rs un lien t rès ét ro it t rès ét ro it ent re l’ ém igrat ion et le p ays .
- Je précise qu’on est dans la période 65 /70 voilà voilà voila. - Tamsalt n tmaziɣ t ur d llul ara kan di 80 adabu iduba akk yellan zgan ttaran
leqbayel ar teɣmart .
Tasamekt tamattart
-Acuɣer tella la crise berbériste d axel mouvement nat ional a tbib ?
- c’ es t la Kaby lie s wacu ?
- Acu id wwin ilmezyen agi n 80 ?
Tasamekt n ubhat
-Iwar alḥal iwar alḥal amennuɣ d nithni igenuɣen nitni igellan!
- S tmaziɣt ara xedmen wigi!
-Très étroit entre l’émigration et le pays quoi!
Tasamekt n tadert
Tasamekt tadettat
-D lmuḥal ad illul un chanteur kabyle i gala n la académie berbère n n la
maganne des algériennes en Europe.
- Ileεm er it eḍ ra aka.
Tasamekt Tusnawt
-J e cro is qu e l’ acad ém ie berb ère Saïd et t rès b ien en parler don c to ut
- Je vois que mon ami mulud va témoigner
- J e n e s ais pas qu i est son rô led ans l’état il sont respon sab le d e ce qu i es t pass ée
en Kabylie en 2001
Tasamekt Talasant
-Ilaq aneḥ sut ilaq anmuq let amezruy l’ Algérie p at riot es
- ilaq ad awwin win yellan bara n leqbayel
- A txemimeɣ ilaq ad snefk tajmilt i Mebarek Ait Manguellat akked tarba ԑt-is. Ma di tagrayt tamat tut nefka-d igemmaḍ iɣer nessaweḍ akken id nefka t iririt ɣef
tmukris t id nefka deg tazwara, seg tesleḍ t-agi iban belli inaw n tsert it taqbaylit ,
yet temsekni s tamka n usiwel talasant , tadettant , tunawt , akked tamka n tuddrin
tamckut tamattart , n ubhat , n usenkid )
Nexdem i ukatay-agi tiɣbula nefka-d amawal i nessexdem, akken id nefka kra n tmerna
am imagraḍen.
Di taggara, nessuli leqdic-agi s ussirem dakken ad netteki deg usenerni n tmaziɣt, ad
nner tajmilt i wid yefekkan tarwiḥt –nsen dasfel deg tefsut n tmanyin n yimaziɣen ɣef tutlayt
d tudert n yidles amaziɣ.
Description
61p.; table.; 30cm.(+cd)
Keywords
Citation
Linguistique et didactique Amazighes