Contribution à la géographie linguistique de la Kabylie : cas du champ lexical de la flore.
| dc.contributor.author | BEN MESBAH Smina | |
| dc.date.accessioned | 2024-02-20T10:00:24Z | |
| dc.date.available | 2024-02-20T10:00:24Z | |
| dc.date.issued | 2023-11 | |
| dc.description | 89 p. : ill. ; 30 cm. (+CD-Rom) | |
| dc.description.abstract | Tutlayt taqbaylit, ttmeslayen-tt deg waṭas n temnaḍin n tmurt n Leqbayel : ttemeslayentt deg yigezda-agi n tmurt n Lezzayer : Tizi-Uzzu, Tubiret, Bgayet, Bumerdas, Sṭif, d Burǧ BuƐririǧ. Imi wessiɛ wadeg n tutlayt-agi, yegla-d s umgarad deg umeslay neɣ lmenṭeq, imi yal tamnaḍt tesɛa tulmisin i tt-yessemgaraden ɣef tiyaḍ ama dayen d-icudden ɣer temsislit neɣ ɣer talɣa d umawal ..….. Deg umahil-agi-nneɣ, nexdem ɣef trakalt tasnilsant n yismawen n yimɣan di 10 tedgatin n tmurt n Leqbayel. Ha-tt-a tmukrist ay d-nefka : imi tutlayin akk yellan deg umaḍal bḍant d tantaliyin yemgaraden gar-asent, wissen ay-agi ma yerza ula d tutlayt taqbaylit. Deg wacu i d-ttbanent tneḍwa deg wayen yeɛnan : amawal, timsislit, tasnalɣa deg 10 n temnaḍin n tmurt n Leqbayel. Turdiwin iɣef tsenned tezrawt-agi, d tigi : - Xas tella temḍawit gar temnaḍin yembaɛaden maca yezmer ad tili ula gar tid yemqaraben ; - Yal mi ara mbaɛadent temnaḍin yettnerni usmeskel, ladɣa deg uswir n temsislit. Nefren asentel-agi, imi nefka azal i tutlayt taqbaylit d usnerni-ines s tezrawin n ɣef taɣult-agi n tussna n tentalyin akken ad d-nesban amgired yellan gar tmeslayin imi yal tamnaḍt s tmeslayt-is. Nebɣa ad d-nawi awalen ur nettwassen ara deg umawal n yimɣan, dayen i aɣ-yeǧǧan ad nefren tidgatin-nni, d ayen i aɣ-yeǧǧan ad nefren 10 tedgatin. Imselɣa : Akken ad d-nger amawal n yismawen n yimɣan deg tmurt n Leqbayel, nesteqsa imselɣa yesɛan ugar n 35 n yiseggasen (gar 35 ar 72 n yiseggasen), gar-asen llan yifellaḥen, tifellaḥin, tilawin n uxxam. Imselɣa-agi, d inaṣliyen n temnaḍin ay nefren, din i d-lulen din i d-kkren. Asenked n tmenaḍin : Timnaḍin terza tezrawt zgant-d deg yigezda n : Tizi-Wezzu (Iflissen), Bgayet (Suq- Letnin, Sedduq, Iberbacen), Ṣṭif (At-Cbana), Bumerdes (Caɛbet LƐamer, Aɛfir) akked Tubiret (Beclul, Imceddalen), Burǧ Bu-Ɛririǧ (Kulla). Negmer-d azal n 92 n yismawen n yimaɣan deg temnaḍin yemxalafen n tmurt n Leqbayel. Taɣessa n uxeddim : amahil-nneɣ, nebḍa-t ɣef krav n yixfawen : *Deg yixef umezwaru, nesbadu-d awalen igejdanen yerzan tasmedga, nerna nsenked-d tizrawin n yimnuda deg taɣult-agi n trakalt tasnilsant ; *Deg yixef wis sin, nesleḍ tineḍwa yerzan amawal d timsislit. *Deg wis kraḍ, nesleḍ deg-s tineḍwa tilɣawiyin. Ɣer taggara n tezrawt, nessaweḍ ad d-naf tineḍwa tinmawalin, timsisliyin takked tneḍwa tilɣawiyin. Deg tenḍawit n umawal, nuf-d ismawen n yimɣan yesɛan seg n 02 tneḍwa alamma d 07 tneḍwa. Amedya : asennan n weɣyul: yesɛa (07) n tneḍwa : acikaw, acikaw n uɣyul, ağeğğig n tfeɣwin, asennan n weɣyul, asennan n uṛumi, buneqqar, tasekra. Nufa daɣen awalen imerḍilen ama seg taɛrabt ama seg tefransist : Md : Tut, sselq (d areṭṭal seg taɛṛabt) ; Md : Nifel, Lyasmin (d areṭṭal seg tefransist). -Ismawen uddisen : llan s tenzeɣt ‘’n’’ neɣ mebla tanzeɣt : Md : acikaw n uɣyul, ağeğğig n tfeɣwin (d uddisen s usdukkel n yiferdisen ) ; : Amageraman, iferzizwi ( uddisen d usenṭeḍ n yiferdisen). Ɣer taggara n ukatay-nneɣ, neṣsaweḍ ad nesserwes timeslayin deg 10 n temnaḍin n tmurt n Leqbayel ama deg wayen yeɛnan amawal, timsislit d tesnalɣa | |
| dc.identifier.citation | Etudes linguistiques amazighes | |
| dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/23048 | |
| dc.language.iso | fr | |
| dc.publisher | Université Mouloud Mammeri | |
| dc.subject | La géographie linguistique | |
| dc.subject | La Kabylie | |
| dc.subject | Champ lexical | |
| dc.subject | La flore | |
| dc.title | Contribution à la géographie linguistique de la Kabylie : cas du champ lexical de la flore. | |
| dc.type | Thesis |