Etude du degré d’application des critères de distinction entre coordination et subordination établit par S. CHAKER
| dc.contributor.author | HAMADACHE, Rosa | |
| dc.date.accessioned | 2022-01-03T09:29:25Z | |
| dc.date.available | 2022-01-03T09:29:25Z | |
| dc.date.issued | 2020 | |
| dc.description | 30cm; 68p. | en |
| dc.description.abstract | Idles n tmaziɣt d anesbaɣur s tantaliyin ; temgarad ta ɣef tayeḍ, nettaf-d daɣen amgired ula deg yiwet n tantala. Tizrawin n tkanit gar-asent d asekfel i wayen iruḥen da mazal-it anda-nniḍen. Tajmilt i tezrawin timezwura i gan yirumyen, jemɛen-d ammuden ilan azal d ameqqran swayes nebda ass-a nekkni imawlan n tmeslayt, kemmlen yisdawanen i tezrawin yerzan iswiren n tesnilest yemgaraden (morphologie, lexico-sémantique, syntaxique…). Aṭas n yinadiyen i yellan d tezrawin maca aṭas i d-yeqqimen ur yefri ara, aṭas n wuguren i d-nettemlili deg uselmed n tutlayt-a, yettraǧu ad d-tifrir fell-as tagut. Afran n usentel « Tizrawin ɣef ufraz gar wassaɣ n usagel d tɣuni deg tefyirt tuddist », ur d-yelli ara s ugacur maca ilmend n tixutert-is, d annar n uselmed d wuguren d-ttmagaren yiselmaden deg taɣult-a. Tixutert n usentel d tin ilan azal ladɣa deg tseddast tawurant. Limer ad yili leqdic ussnan deg taɣult-a, aṭas n wuguren ara nekkes, aṭas n yilɣiten iwumi ara nessegdel. S wakka izen ad aɣ-d-yaweḍ s tekdit ladɣa ma nesseqdec isɣalen n usigez akken iwata. Si tama-w ayen i yi-yeǧǧan ad greɣ iman-iw deg usentel-a, d tirmit-iw deg uɣerbaz akked d tid n yimidawen-iw ama deg uɣerbaz alemmas ama deg tesnawit imi aṭas n wuguren i d-nettemlili, ugar wid ur nezwiṛ ara deg tefransist acku merra inadiyen s tutlayt-a. llant tikkwal ur nessawaḍ ara ad tt-negzem deg rray ; ma tafyirt yellan sdat-neɣ d tuddist neɣ d taḥerfit, assaɣ yellan gar yisumar-is d taɣuni neɣ d asagel. Isefran n ufraz gar tɣuni akked usagel i iga Mass S.CAKER ɣas ulamma deg tuget ssebganen-d ma d assaɣ n tɣuni neɣ n usagel i yellan gar yisumar n tefyirt tuddist maca yella wanda i nezmer ad tent-nesmel ɣer snat n taggayin-a ɣef tikkelt dɣa d ayen i d-ibeggen mass CHAKER deg tezrawt-ines. Mi ara mgadan yisumar deg tefyirt, yal wa yezmer ad yili war ma yella wayeḍ ; assaɣ yellan gar-asen d taɣuni. Assaɣ n tɣuni yezmer ad yili mebla tesɣunt : Amedya : « yecreq yiṭij, yuli wass ». Ay-a yessebgan-it-id wanya n taɣect meḥsub tella tesgunfut gar-asen (,). Daɣen asemres n tibawt, deg tɣuni yal asumer tlaq-as tzelɣa n tibawt iman-is : Amedya : « ur ixebbec, ur ikerrec ».Neɣ s tasɣunt : amdya : « yella lxir yerna yugar », isumar zemren ad msenfalen idgan war ma ibeddel unamek n tefyirt : « yugar yerna yella lxir », daɣen tasɣunt tezmer ad tili ɣer taggara n yiminan : « yella lxir, yugar yerna». Mi ara yili usumer d aɣsaw wayeḍ d asemmad-is, meḥsub yiwen d agejdan wayeḍ yugel ɣur-s, d asagel. Asagel mebla tasɣunt ; ulac tasgunfut gar yisumar : amedya : « tebɣa ad truḥ », ma d tibawt ; nessemras kan yiwet n tzelɣa n tibawt i sin n yisumar :amedya : «ur tebɣi ara ad truḥ ». Asagel s tesɣunt, ma yezmer usumer amugil ad d-yuɣal ɣer tazwara n tefyirt war ma ibeddel unamek n tefyirt, amedya : «tuɣal s imawlan-is imi ur tesɛi ara aqcic → imi ur tesɛi ara aqcic, tuɣal s imawlan-is ». Daɣen ma ur tezmir ara tesɣunt ad tili deg taggara n ukenseɣru : amedya : « tuɣal s imawlan-is, ur tesɛi ara aqcic imi » →tafyirt-a ur teɣti ara | en |
| dc.identifier.citation | Etude linguistique Amazighe | en |
| dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/16003 | |
| dc.language.iso | fr | en |
| dc.publisher | UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU | en |
| dc.title | Etude du degré d’application des critères de distinction entre coordination et subordination établit par S. CHAKER | en |
| dc.type | Thesis | en |