Essai d’analyse comparative et critique des deux dictionnaires : Kabyle-Français de J-M DALLET (1982) et Tamaziɣt Tatrart Tamaziɣt-Français-Arabe de M-A HADDADOU (2018)
| dc.contributor.author | KHEBIL, Sarra | |
| dc.contributor.author | KHECHENI, Sonia | |
| dc.date.accessioned | 2022-01-16T13:08:50Z | |
| dc.date.available | 2022-01-16T13:08:50Z | |
| dc.date.issued | 2020 | |
| dc.description | 30cm; 113p. | en |
| dc.description.abstract | Afares n usegzawal,d axeddim n umseknawal imi d netta i yettextirin amawal n tutlayt aken ad yesbed umuɣ n wawalen umi neqqar tidfayin. Tagrumma n tedfayin-a nessawal-asent tawsiwan. Amseknawal, yettassa awalen d iliksimen, ɣef waya ilaq ad ad nzer d akken asegzawal ur yezmir ara ad d-yejmaɛ akk awalen n tutlayt acku ulac allalen s wacu nezmer ad d-nawi akk awalen-a deg wattalen yemxallafen. Axatar d attal-agi I aɣ-d-yettaken timras I deg nesemras awalen-a akken ad ten-id-neglem. Asegzawal ilaq ad d-yerr ɣef isteqsiyen n yimeɣri I d-yettmagaren awalen neɣ inumak ur yessin ara ɣef waya ḥwağen tasuɣilt n wawalen-a. Tuget n ifarisen n useknawal n tmaziɣt iqburen, xedmen-ten imeskaren iɣenṭaḍen ladɣa ifransisen, kra deg-sen gan-ten akken ad ilin d allal n teywelt ger tedbelt, iserdasen d imsinziye. Ifarisen-agi, xussen deg tewsiwant d tbadutin-nsen. Aseknawal yerzan tamaziɣt, tesɛa ugar ifarisen ama d isegzawalen, ama d imawalen…, yessilɣen seg talit ɣer tayeḍ almi ssawḍen ɣer taɣult tusnant Axeddim-a isem-is: “tirmit n tesleḍt d userwes d uzɣan n sin isegzawalen: J-n dallet taqbaylit tafransist (1982) akked tamaziɣt tatrart tamaziɣt tafransist taɛrabt n M-A. HADDADOU (2018)”. Iswir n uktay-a, s tezrawt n sin-agi isegzawalen, ad d-nesmiwer uguren n umseknawal n tmaziɣt ama d wid yerzan tabadut, ama d wid yerzan asesmel n tenga tammawalt. Akken ad nefhem tiktiwin n tegmi-agi, nefḍa akatay-a ɣef 5 n yixfawen: -ixef amezwaru yerza timidranin tizṛayanin yezan taɣult n umsekknawal s usbadu n wawalen igejdanen akken ad nefhem axeddim-a. -deg yixef wis sin, nerra lwelha-nneɣ ɣer umezruy n usegzawal akken ad nissin amettiines, daɣen nẓer tamhazt-is seg tlalit-is ar ass-a. deg yixef-agi daɣen, ad neɛreḍ ad nwali ifarisen yerzan tamaziɣt seg 1844, aseggas ideg id-yeffeɣ usegzawal amenzu n J-M de Paradis, alma d 2010 anda d-yeffeɣ usegzawal amezwaru ayenutlayan taqbaylit s teqbaylit n K.BOUMARRA -deg yixef wis ukuẓ (4), deg-sen inga tazrawt i yisegzawalen n Dallet d win n Haddadou asezrew n teɣesemɣert-nsen d teɣsemezzit-nsen, yessafrar-d nneqṣan d wuguren igejdanen I d-yettemlili imeɣri deg unadi-ines. Ay-a nezegzel-it-id di kra n tenqiḍin I diteddun: - Asezrew n isegzawalen-a, yesban-aɣ-d ugur n tuddsa n teɣsemɣert d tiɣsemezzit. Tawsit n usesmel n tedfayin ad naf asesmel s yiẓuran deg usegzawal n J-M. Dallet d usesmel agemmayan deg usegzawal n M-A. Haddadou: Asesmel s yiẓuran, yeḥwağ tamusni n yilugan n tutlayt, ayagi yettarra anadi ɣef tedfayin yewɛer. Asesmel agemmayan n wawalen, ur isemnekni ara deg usebdu n tedfayinn deg usegzawal, amedya ad naf isekkilen “A” d “T” wwin qrib azgen deg usegzawel ma d kra n yisekkilen nniḍen ur sɛin ara ugar n 15 n tedfayin. Arnu ɣer waya, asesmel-agi igellu-d s rwaḥ d tuɣalin gar tferkiwin n usegzawal imi asesmel-a igezzem assaɣ n talɣa d unamek yellan gar wawalen. - Tabadut n useknawal, deg tuget n isuka, ad tt-naf d tabadut tamegdazalt. Ay-agi ur yettɛawan ara imeɣri imi Tamaziɣt d Tefransist d snat n tutlayin yemxallafen, ur sɛant ara yiwen n wannar anamkan. - Imedyaten sɛan azal meqqren deg usegzawel, acku semden tabadut yerna yessekmamitt. Deg usegzawal n M-A. Haddadou, aḥric-agi ur yemmid ara imi ameskar, ur iga ara imedyaten ara d-yessegzin tabadut-is. - Send tazrawt n wammud-a, nga tamawt ɣef tira tamsislant i iban deg isegzawalen i sin, ulamma d aferdis anumas deg usuddes n tfarest n useknawal. Di taggara, deg yixef wis semmus, nesserwes sin isegzawalen, nezɣen-iten akken ad nessaweḍ ad d-nefk isumar akken ad nerr tilas I wuguren n useknawal n Tmaziɣt. Tazrawt-agi ɣef useknawal n Tmaziɣt, yeldi-d allen ɣef tmukrist tamaynut: adeg n usegzawal deg urmud asnalmud d wazal-is deg( l’aménagement) n tutlaytsend asenṣeb d usudu-ines. | en |
| dc.identifier.citation | Etudes linguistique Amazighes | en |
| dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/16138 | |
| dc.language.iso | fr | en |
| dc.publisher | UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU | en |
| dc.title | Essai d’analyse comparative et critique des deux dictionnaires : Kabyle-Français de J-M DALLET (1982) et Tamaziɣt Tatrart Tamaziɣt-Français-Arabe de M-A HADDADOU (2018) | en |
| dc.type | Thesis | en |