Étude comparative de la productivité et la formation des noms d’instrument dans trois dialectes berbères (Kabyle, Maroc centrale, et Touareg)

Loading...
Thumbnail Image

Date

2024

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou

Abstract

Tamaziɣt ur telli d yiwet n tutlayt yeddukklen, maca d ammud n tentaliwin n Tefriqt n Ugafa : taqbaylit, tatergit, tamẓabit, tacelḥit, tarifit, tamaziɣt n waṭlas Alemmas...atg.. Aṭas-aya, tamaziɣt tella tedder s timawit. D acu kan, deg tmerwin n yiseggasen-agi ineggura, llan-d wussisen imeqqranen i lmend n wesnerni n tira d usebɣes n tutlayt-a. tamaziɣt mazal ttmeslayen-tt imelyunen n yimdanen deg Lmerruk, Lzzayer, Libya, Tunes, Nijer, Mali d Muriṭanya. Akken ad yaleɣ wawal deg tmaziɣt ilaq ad nessemlil sin n yisegran: aẓar d usalaɣ. Leqdic-nneɣ yella-d ɣef unagraw n usuddem (système dérivationnel) n yisegran-agi deg yisem n tigawt deg kraḍ n tantaliyin n tmaziɣt (taqbaylit, tatergit n ahaggar akked tmaziɣt n waṭlas alemmas), newwi-d azal n 301 n yiẓuran i icerken ger tantaliyin-agi. Ammud i d-newwi nekkes-it-id deg kra n yimawalen n tmaziɣt am : le dictionnaire Kabyle- Français (parlers des At-Manguellat, 1982) par J.M. Dallet,le dictionnaire (lexique Français-Touareg, 1907) par Cortade, le dictionnaire Tamazight- Français (parlers du Maroc Central, 1991) par Miloud Tayfi, le dictionnaire Touareg-Français (dialecte d‟Ahaggar, 1951) par le père Charles de Foucauld. Akatay-nneɣ nebḍa-t ɣef sin yixfawen : Ixef amezwaru n unadi-nneɣ yeskan-d tazrawt taẓrayant i yebḍan ɣef kraḍ n yiḥricen yemgaraden. Deg uḥric amezwaru, nmuqel ɣer untali (dialectalisation) n tutlayt tamaziɣt, nessezrew-d anda i tella yal tantala. Syin akkin aḥric wis sin ɣef uttwiɣi n yiẓuran deg tmaziɣt, yella-d daɣen ɣef lebni n wawal n tmaziɣt, yessefhem-d iferdisen-is (aẓar, asalaɣ, ..) akken ad nefhem amek ttwaxelqen d wamek ttnernin wawalen n tmaziɣt. Ma d aḥric wis krad, d asmekti ɣef kra n wawalen igejdanen : amyag ; isem, aẓar, asalaɣ…yewwi-d daɣen ɣef usnulfu n wawalen imaynuten deg tmaziɣt, ladɣa ismawen n tigawt. Ixef wis sin iswi-ines d tasleḍt n yismawen n tigawt i d-yekkan seg yiwen uẓar deg kraḍ n tentaliwin n tmaziɣt yemgaraden (taqbaylit, tatergit n Ahaggar d tmaziɣt n waṭlas alemmas). S userwes n yisulaɣ yettwasqedcen deg yal yiwet seg tentaliyin-a. Deg yixef wis sin d tasleḍt n wammud : deg tazwara ad nwali amgired n yisem n wallal di tantaliyin ( teqbaylit , tatargit, tamaziɣt n watlas alemmas). Deg wayen yerzan Anamek kan meḥsub asalaɣ ur yesɛi ara azal amdya: abelyun, afḍisa, aqabac ... ,Sakin neksed isemawen wallal wid yesɛn aslaɣ yesɛ azal d unamek amdya : asagem , azduz,amger... Nessaweḍ ad d-ngemmi azal n 301 n yismawen n wallal , nebḍaten ɣef kraḍ n tantaliyin ,deg taqbayli nufad (146) n yismawen ,(91) d tatargit ,(64) d tamaziɣt n watlas alemmas. Ihi ɣer taggara, ad d-nini gar tentaliyin-a, teffeɣ-d tentala taqbaylit i uɣur nufa tuget n isemawen n wallal . Ma nerra tamawt-nneɣ,ad naf xas akken wessiɛet aṭas tamazɣ ɣas akken tamaziɣet tebḍa ɣef waṭas n tantaliyin ,tutlayet ad teqqim d yiwet, yal tantala tesɛa aẓar ɣer tantala nniḍen.

Description

94 p.; 30 cm.(+CD-Rom)

Keywords

Noms d’instrument, Dialectes berbères, La productivité, La formation, Étude comparative

Citation

Etudes Linguistiques Amazighes