Étude sémantique et morphologique des hydronymes de deux localités de Kabylie : Bouzeguene et Ouacif
Loading...
Date
2022
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Tutlayt n Tmaziɣt tettwassen s timawit , imi tura tekcem deg uzdug n tira.
Aṭas n yisnilsiyen i ixedmen ɣef tutlayt n tmaziɣt deg waṭas n tezrawin, ladɣa ayen yesԑan
taɣult n umawal , gar-asent ad d-nebder ismawen n yidgan, ismawen n yiderman , d yismawen
n yiɣbula.Ɣef wanecta i nextar anadi-agi n yismawen n yiɣbula i yellan di tɣiwanin-nneɣ.
Tenna-as tala: « Xdem-iyi abrid neɣ ad ruḥeɣ » Yenna-as lbir: « Xdem-iyi amruj neɣ ad
ak-ğeɣ ».
Iɣbula n waman sԑan azal di tmetti taqbaylit, imi tamurt-nneꙋ tettwasen s tliwa, s lebyur, s
isafen, s iɣezṛan, s tmedwin, d leεwanseṛ…, ulac taddart ur yesεin ara xarsum tala neɣ targa
neɣ lԑinṣer . ula deg umaḍal ad d-naf azal n 70% d aman i yellan deg-s, mebla aman ulac
tudert imi ula deg wawal n Ṛebbi deg leqṛan hedren-d fell-asen.
Tasleḍt n wamud tewwi-d ɣef yismawen n yiɣbula n snat n temnaḍin :Buzgan , d At
wasif.
Aẓar n yiɣbula-agi mxalafen si temnaḍt ɣer tayeḍ sԑan taꙋiwin d yinumak yemgaraden;
zemren ad ilin cudden ɣer yimdanen , n yidgan, n yiꙋersiwen, neɣ n yimɣan.
Deg unadi-agi nger tiɣri I yimselɣuyen yesԑan tirmitin di tudert, id yeṭfen issalen ɣer
imawlen d lejdud-nsen n zik deg wayen yeԑnan iɣbula n waman.
Deg tezrawt-agi, nga-d sin yixfawen ; ixef amenzu dayen yesԑan tasleḍt
tasnalɣayt(talɣa n yiɣbula), deg yixef wis sin d tasleḍt tasnamkitn yiꙋbula(anamek-nsen).Ayen
i aɣ-yeğğan ad nefren asentel-agi d azal i sεan yiɣbula n waman deg tudert, akken i nwala
daɣen, inadiyen yettwaxedmen yakan ɣef usentel-agi ur ṭṭuqten ara, drus n wid i yfernen
asenel-agi. Si tama nniḍen ma nger tamuɣli-nneɣ ar teqbaylit ad-naf d akken aṭas n tɣawsiwin
i tesεa zik maca tura ur d-teqqim ara limarat-nsen-tt, acku ccfawat ttṛuḥen-t daymi i ilaq fellanneɣ
ad naru, tira ur tettṛuḥu ara. Akken i nebɣa daɣen ad nẓer amek tegga talɣa n yismawen
n yiɣbula i d-nejmeε d unamek nsen (ayen i sen-qqaren akken).
I waken ad nesiweḍ ad d-naf talɣa n yismawen-agi d unamek nsen, nefka-d kra n
yisteqsiyen :
-D acu-t laṣel n wawalen-agi ma yella sԑant ?
-Ansa id kkan wawalen-agi?
-Amek tga talɣa n yismawen n yiꙋbula-agi?
-Awalen-agi zemren ad illin d awalen iḥerfiyen neɣ d awalen uddisen?I wakken ad nef-k tiririt ɣef isteqsiyen, nefka-d kra n turdiwin:
- Laṣel n wawalen-agi kkan-d seg tutlayt taqbaylit .
-Awalen-agi kkan-d seg yismawen n yimdanen n yiꙋersiwen.
- Yal awal yesԑ anamek d talꙋa iman-is.
- Llan wawalen d iḥerfiyen , llan wawalen d uddisen .
Iwakken ad d-nejmeԑ ammud n yiɣbula , nhegga-d isteqsiyen I nefka I yimesluɣen n Buzgan d
yimesluɣen n At wasif, neffeɣ ɣef tuddar nesteqsay , negmer-d azal n 176 n yismawen n
yiɣbulen n waman.Seg temnaḍt n Buzgan nejmeԑ-d 99 n wawalen , ma yella deg At wasif
nessaweḍ ad negmer 77 n wawalen .
Mi nexdem tasleḍt tasnalꙋayt d tesnamkit n yiꙋbula , nezmer ad nini :
Di tazwara nmeslay-d ɣef wawal akked uzaṛ d usalaɣ n n yismawen n yiɣbula, nexdem
tasleḍt i wawalen iḥerfiyen d wawalen uddisen, akken nexdem tasleḍt i ussudes d ussudem n
wawal-nni, ar tagara n ixef-agi nmeslay-d ɣef wawalen imerḍilen seg tutlayin nniḍen, ama si
tutlayt n taεrabt neɣ si tefṛansist.
Nufa-d aḥric ameqran n wawalen d uddisen , deg umedya:
Ismawen imalayen deg wasuf: Asif n Yiwaḍiyen,asif n Wegni,Abasan n Umizab…atg.
Ismawen untiyen deg wasuf: Tamda tazegzawt, Tala taqdimt,Tala n teslent …atg.
Am waken nesԑa kra n wawalen iḥerfiyen , deg umedya:
Ismawen imalayen deg wasuf:Asif, Acercur,Lԑinser,Abasan.
Ismawen untiyen deg wasuf:Tala, Targa, Tacercurt, Tamda.
Ismawen imalayen deg usget:Isaffen,Leԑwanṣer.
Ismawen untiyen deg usget: Tiԑenṣrin,Tiliwa.
Llan kra n yismawen untiyen ur sԑin ara amalay-nsen, amedya:Tala, Taԑwint.
Deg usuddes nufa-d yiwen wannaw I yellan s tuget :
Asuddes s usdukkel, amedya(isem₊ n₊ isem):Tala n tizi.(isem₊ arbib):Tamda
tazegzawt,(isem₊ amernu):Tala Ufella.
Asuddes anisem:Iɣzer n bu ԑemran, Iɣzer n bu yaԑric.
Nuffa-d awalen imerḍilen ,kra deg-sen seg tutlayt n taεṛabt, amedya: Taxeṛṛubt, ma d wiyaḍ
seg tefṛansist, amedya: Abaṣan.Deg yixef wis sin , anda neqdec ɣef tezrawt tasnamkit, nefka-d inumak n yiɣbula n yal
aferdis, anamek n uẓar yellan deg usegzawal n “Dallet”, anamek idd fkan imselɣuyen . Deg-s
nefaka –d tabadut i kra n wawalen igejdanen. D tesleḍt n unamek n uẓar n wawalen seg
imsluɣen d imawalen, akked d ubeddel asnamkan n wawalen d wassaɣ asnamkan i yellan ger
wawalenn .
Di tesleḍt tasnamkit , nufa-d akken llan kra n yiɣbula icudden ɣer yimdanen deg umedya:Tala
n ḥamza, ismawen icudden ɣer yiɣersiwen deg umedya: Tagelmimt n tyaziḍt, neɣ ismawen
n yimɣan am:Tala n ujeǧǧiḍ. Mi nekfa tasleḍt n wawalen, nsegza-d d acu i d abeddel
asnamkan n wawalen, nsegza-d d acu i d tumnayt, tanmegla: Tala N Wadda d Tala N Ufella.
Mi nexdem tasleḍt i yiɣbula n snat n tɣiwanin( Buzgan d At Wasif),nufa-d di tezrawt
tasnalɣayt, ismawen n yiɣbula ttemgaraden di talɣa: d ismawen uddisen i yugten ɣef
yismawen iḥerfiyen.
ismawen n yiɣbula n waman cudden ɣer: yismawen n yemdanen d twacult, d yimɣan d
yisekla,d waman, d talɣa d yini…,akken i d-nufa kra n wawalen tuɣalen d tasmidegt .
Xas akka gten inadiyen ɣef tesmegda, ilaq ad nesnerni anadi ɣef yiɣbula n waman imi
tturaren azal ada agejdan di tmetti taqbaylit.
Description
96p.; Table.; 30cm.(+cd)
Keywords
Citation
Etudes Linguistiques Amazighes