Timucuha n Lekdeb : Agmar d tasledṭ
Loading...
Date
2022
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Tasekla taqbaylit di zzman aqbur d timawit, d tasekla yettwannan ur tettwaru ara, tesɛa
aṭas n leṣnaf: timucuha, timseɛraq, timɛayin d tmedyazt.
Nextar asentel ɣef tmucuha axaṭar nufa yiwen n ṣṣenf n tmucuha i aɣ-ijebden, s
ccbaha n uɣanib-ines, u daɣen ur-d elli ara tezrawt fell-as, t-igi d timucuha n teḍṣa, gar-asent tamacahut i wumi qqaren “tamacahut n lekdeb”. Aṭas n tudrin di tmurt n leqbayel i deg tt-id-ttawin, maca yemgarad wamek tt-id-ttalsen si taddart γer tayeḍ. Nekni nextar taɣiwant n uzeffun ansa i nebda agmer n kra si tmucuha-agi, nufa sin imsulɣa i d-aɣ-ten-tt-if yewwin , yiwet s ɣur Mass Ɛli Bujlil, “ Tamacahut n lekdeb”, tayeḍ s ɣur Mass k.Belɛidi “ tamacahut n lekdeb ur nesɛi awal n tidet”, Yal yiwen nerza s axxam-is i waken i d-aɣ d-yeḥka tamacahut. Deg Tubiret nufa “tamacahut n lekdeb ur tekki tidet” d “Lekdeb Imzenneqn A. Ḥammum” deg tezrewt i xedment snat n tnelmadin: Guerri Hanane d Addar Messaouda.
Deg Bgayet nufa deg tezrawin ixedmen inelmaden n Master deg tsedawit-nsen : “tesɛa u tesɛin n lekdub” s ɣur tinelmadin: Ichallal Kafia, Imadalou Nadia.
Nufa daɣen deg udlis n Kamel Bouamara: Tamacahut-iw lwad lwad, yiwet n tmacahut i yumi ysemma « Tamɛayt n mia n lekdeb d ukeddib”,
Tella“Tamacahut n lekdeb ɣef lekdeb” id nekkes seg “internet” ɣef akken d-iban deg umawal ines n Bgayet, akked yiwet n tmacahut-nniḍen i nufa deg Youtube, tewwi-tt-id yiwet n temɣart “Lekdef fi lekdeb.
tella tayeḍ newwi-tt-id ɣer Massa BELLAL. “ Tamɛayt n lekdeb” tewwi-tt-id ɣer Massa Saadi Nabila i t-id yewwin ɣer jeddi-s. S umata ngemer-d azal n 9 n tmucuha n lekdeb.
I wakken ad d-nawi ugar n yisallen ɣef ssenf –a n tmucuha , nextar timlilit tarusridt
neɣ tilellit.
Deg tezrawt-a,nebγa ad d-nerr γef yisteqsiyen-a:
- D acu i d tamacahut n lekdeb? I wacu i tt-id-ttawin?
- D acu-tent tẓulay n tmacahut n lekdeb?
Timucuha n lekdeb d tiwsatin n tsekla taqbaylit: nettaf-itent di tmura-nniḍen, mačči ala di tmurt n Leqbayel acu kan yal yiwen amek i tt-yessen, tecrek-itent yiwet n talɣa d yiwen
usentel, ɣef waya, iḍrisen-a ḥwaǧen tasleḍṭ s teḥri i wakken ad-ten nefhem wa nefhem anamek arad- ssiweḍen deg tmetti.
Tamacahut n lekdeb akken i –k yenna Henri BASSET deg udlis-is ,Essai sur la littérature des Berbères :« ttikeddibin mebla lmeɛna, sseḍṣayent, ḥekkun-tent yal lweqt deg w ass. » .Nssaweḍ deg tezrawt-nneɣ: ad nekkes tizulay i ɣef tebna tmacaahut n lekdeb:
- Timucuha n lekdeb sɛant merra yiwen n wezwel.
- Ṣsenf-agi yessexdam amawaln teqbaylit timserreḥt.
- Ssenf-agi n tmucuha d irgazen i tent-id- yettawin s waṭas.
- Tigawin ttemṣeḍfarent deg yal aḍris.
- Anya n uḍris xfif.
- Yiwen uwadem i yxedmen tigawin, ur yettbeddil ara.
- Amawal deg tmucuha n lekdeb d ushil dimserreḥ yal yiwen ad t-yefhem s tazla.
- Tanfaliyin n tazwara d tagara bnant ɣef lekdeb, neɣ ulac maḍi, ma yella nufa-tent akken llant deg iḍrisen imensayen d amalas i tent-id yennan seg tanumi.
- Tamacahut n lekdeb d tawsit anda bnadem yezmer ad ibeddel deg-s akken i d-as yehwa acku d lekdeb merra, am akken ur tesɛi ara tagara, yal yiwen yezmer ad as ikemmel akken yebɣa. Md ɣef tamacahut n “lekdeb imzenneq” i yura A. HAMMOUM.
- Timucuha n lekdeb sɛant tugniwin uɣanib ladɣa “le Paradoxe” d “l’Elippse », ay agi yerna-asnt cbaḥa d laɛǧeb i weḍris.
- Imyagen ttilin s umatar udmawen amenzu.
- Tamacahut n lekdeb i waken ad –k-tt-id yeḥku yiwen ilaq tatwilt.
Description
86p.; table.; 30cm.(+cd)
Keywords
Citation
TASEKLA N TMAZIΓT