Essai d’élaboration d’un guide de déontologie universitaire en tamaziγt suivi d’un glossaire terminologique
Loading...
Date
2020
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU
Abstract
Amdan deg tudert-is n yal ass yeḥwaǧ ad imeslay, ad yessaweḍ izen-is, ad yessenfali
ayen yebγa, ayen yettḥulfu d wayen yessen. S wacu? Amek?.
S tutlayt!
Tutlayt d allal n teywelt i yellan d tagejdant s wayes i ttemsefhamen yemdanen si tmetti
γer tayeḍ akken bγu yili wanda ttidiren, neγ tutlayt ttmeslayen. Tutlayt-a tettbedil, tettnerni seg
tallit γer tayeḍ, d aya i yeǧǧan amdan ad d yerḍel neγ ad yesnulfu awalen akken ad yili yizenis
yettwafhem di tmetti niḍen mebla ma yegla-d s wuguren niḍen daxel n tutlayt. Ilmend n ufran
iwatan n wawalen d usdukkel n tmussniwin ara yeṣṣaweḍen γer ferru n teywelt, acku yal timetti
teḥwaǧ asnerni s tutlayt-is.
Asentel-agi nefren-it acku nwala yella lexṣaṣ meqqren n yimnadiyen d tezrawin
yettwaxedmen fell-as d ayen i yeǧǧan tutlayt tamazight d tigellilt deg umawal-is.
Amawal n tutlayt yesɛa azal di yal timetti, meɛna di tsuqilt-nneγ drus n yimawalen i
nessexddem imi ulac aṭas i yesɛan assaγ d umahil-agi nneγ ayagi yegla-d s xila n wuguren.
Iswi id aγ-yeǧǧan nefren tazwart-agi imi yeɛna akk wid yettnadin di tamaziγt,ladγa
iselmaden, ineγmasen, imnadiyen ad yessishel tussna n yilugan n tseddawiyin n tegduda
tazzayrit tamagdayt taγerfant, ladγa inelmaden ad rnun tiktiwin d tmussniwin i cudden γer
yizerfan-nsen d wayen yellan fell-asen.
Ilmend n tsestan- nneγ d awalen imaynuten ara smarsen yemdanen d wid ara ad d yasen
sehlit γef tmetti taqbaylit taγuri-s.
Amahil-agi nneγ ad d yawwi awal γef tsuqilt d yeγtasen n yilugan imesdaten n tesdawit
wi n 363, 371, 711 d 712 seg tutlayt n tefransist γer tmaziγt.
Tazrawt-agi nxeddem-it ilmend n usebgen n wazal n yilugan deg tesdawit d wazal-is
meqqren di temetti n yal anelmad asdawan.
Tazrawt-nneγ nebdha-tt γef sin n yixfawen:
Ixef amezwaru, nmeslay-d γef tsuqilt amek id tlul, newwi-d tasuqilt yimagraden yegdan
tasdawant d useqdec-nsen ama sγur unelmad negh iselmaden n tsedawit. Deg ixef wis sin, llan kra n wawalen deg tutlayt n tefransist ur nessawedh ara ad d-naf
agadazal-nsen s tmazight, nesseqdec kra n wawalen yellan d inumak akken ad d-nefk anamenkines
s tmaziγt.
Nnegga tasleḍt n umawal i sxeddmen degyiḍrisen n tefransist iyiγtasen 363, 371, 711 d
712; nessaweḍ ad d-negrew akk awalen icudden γer ukatay-nneγ; syin akkin, nexddem-asen
tasleḍt talγawit akked tesnamkit arnu γef waya, nessebggen-d ansa id d-kkan w awalen-agi d
unamek i sɛan; neggrew-d azal n 250 n wawalen ama d imyagen, ismawen neγ d irbiben.
Tasuqilt tesɛa azal meqqren, sexddamen-tt akken ad gzin inumak n yiḍrisen akked
tutlayin ur ttmeslayen ara.
Ass-a, yewwi-d fell-aγ ad d-nessdukkel akk iγallen akked ad d-negger timusniwin-nneγ
akken ad nesnarni amawal n teqbaylit w adnefk udem niḍen iwakken awalen imaynuten ara dikecmen
γer tutlayt ur ttilin ara d uggur i yimeγri.
Tasuqilt ilaq ad tili deg tiγula n umahil yemgaraden akken ad yishil unadi n wawalenagi.
Description
30cm; 120p.
Keywords
Citation
Etudes Linguistiques Amazighes