La géographie linguistique des plantes aromatiques dans les régions Kabylophones
Loading...
Date
2020
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU
Abstract
Tutlayt taqbaylit ttemeslayen-tt deg waṭas n yimukan n tmurt n leqbayel: ttmeslayen-tt
Deg yigejda n tmurt n lezzayer am tizi wezzu, bgayet, tubiret, atg.
Imi wessiɛ wadeg n tutlayt-agi, yegla-d s umgrad deg umeslay neɣ lmenṭeq, imi yal tamnaḍt tesɛa tulmisin i tt-yessemgaraden ɣef tiyaḍ ama dayen d-icudden ɣer temsislit, neɣ talɣa d umawal.
Tamukrist:
Imi tutlayin ak yellan deg umaḍal bḍant d tantaliwin yemgaraden gar-asent, wissen ay-agi ma yzerza ula d tutlayt n teqbaylit. Ihi asexdem n yimɣan yesɛan ariḥa deg temnaḍin n leqbayel d yiwen neɣ yemgarad?
Turdiwin:
Turdiwin iɣef tsenned tezrawt-nteɣ d tigi: ambaɛed i mbaɛasent temnaḍin anda neffeɣ, yezmer ad yili tamentilt akken ad yili umgarad deg umawal, imi kra n temnḍin zgant-d deg yiẓuɣar neɣ deg swaḥel, tiyiḍ deg udrar. Tutlayin akk umaḍal tḥuza-tent tenḍawit, akka ula d taqbaylit.
Afran n usentel:
Imi xuṣṣent tezrawin yettwaxedmen deg uḥric –agi n traklant tasnalsit idnegger ad nekker i unadi deg-s, arnu ɣef way-a, nebɣa ad d-nawi awalen ur nettwassen ara deg umawal n yimɣan yettraḥen, dayen i aɣ-yeǧǧan ad nextir tidgatin –nni.
Imsulɣa:
Akken ad d-nger amawal n yismawen n yimɣan yettraḥen, deg tmurt n leqbayel, nekkes-d deg yal tamnaḍt imsulɣa yesɛan tamussni wessiɛen deg uḥric agi dɣa nesseqsa irgazen akked d tlawin yesɛan deg leɛmer gar 35 ɣer 78 n yiseggasen.
Asenked n temnaḍin:
Timnaḍin terza tezrawt zgant-d deg waɣir n : tizi wezzu (djemɛa nesariǧ, aḥriq, tabarurt, cerfa n bahlul, agni mussa), bgayet (iɣban, tazrut, buxlifa), tubiret ( ayet leɛziz, ḥizer, semmac), boumerdes ( ammal)
Description
30cm.; 62p.; ill. en coul.; tabl.; cartes+cd
Keywords
Citation
Dialectologie Amazighe