Classes d’unites significative et autonomie syntaxique en kabyle

dc.contributor.authorOUZGHEL, Hayat
dc.contributor.authorMAKHLOUF, Lydia
dc.date.accessioned2023-01-31T09:58:42Z
dc.date.available2023-01-31T09:58:42Z
dc.date.issued2021
dc.description65p.; 30cm.(+cd)en
dc.description.abstractAkatay-nneɣ yewwi-d ɣef yiwen n usentel yesɛan azal deg tseddast di tutlayt n tmaziɣt , kra n yisnalsiyen wwin-d awal fell-as meɛna mačči s telqayt .Asentel –nneɣ yettmsaly-d ɣef timunnent taseddasant ;kra n yisnalsiyen am S.CHAKER qqaren-d teɛna kan imerna meɛna ayen neɣra d wayen nwala wwin-aɣ ad d- nennadi ɣef usentel n ukatay tufrard tmukrist -agi nneɣ : Nebɣa ad nẓer ma yella tamlilt n timunnent taseddasant teɛna kan imerna neɣ llant taggayin nniḍen teɛna ? Ammud-nneɣ, d aḍris n kraḍ n tmarwin n deqayeq id nessekles ɣer yiwet n temɣart. tamɣart-agi isem –is dhbiya tesɛa 88 n yiseggasen , n tɣiwant n friḥa , taymatt n sin warrac d teqcict . Deg usekles agi i d-nekkes imdyaten s wayes ara d-nessefḥem wa ad - nesfukel ayen yeɛnan asentel nteɣ. Akken ad d-naweḍ ɣer tririt, uqbel ad nekcem s telqayt deg unadi, ixef amnezu nebda –t s kra n temsal di tseddast. Di tazwara newwi-d awal ɣef taggayin tseddasiyin id inulfan tiklet tamezwarut di tmurt tagrigit (grec) fkan-asent isem n “uḥric n yinaw”.annect-a yusa-d s usexdenm n usefran n tesnamka d win n tsenalɣa. Ma yella di tiẓri taqdimt, taggayin agi ttwabedrent-d melba isefranen , di tmuɣli n tesnilest tameswurit ,imeswuriyen am (A.MARTINET d F.BENTOLILA) sexdmen sin n yisefranen igjedanen s wayes id-sufɣen taggayin n tutlayt .isefranen-agi d timyezgiyin d umsuffeɣ n taggayin . Deg taɣult n tutlayt tamaziɣt, A. HANOTEAU d netta i d amezwaru id yessufɣen azal n 8 n taggayin syen akkin deg useggas 52 A.BASSET yessufeɣ-d taggayin tisddasiyin mebla asexdem n yisefranen. Ma yella deg tutlayt taqbaylit , S.CHAKER d netta d amezwaru i yesxdemen kraḍ n yisefranen (Ayenwuran-Agetwuran, Ajaruman-Amawalan, Amseɣru-non pridicatif ), i tyeǧǧan ad yessufeɣ ɣer taggara ukuẓ n taggayin (imyagen ,ismawen ,imasaɣen d yimaɣunen,yimeglas yemxalafen ) , syin akkin F.BENTOLILA yessufeɣ-d ula d netta snat n tmarwin d smus n taggayin maɛna annect-a yusa-d s usexdem n sin yisefranen “amsuffeɣ n taggayin d umyezgi . Asesmel n wawalen n taggayin s yisefranen, yettwaxedem asmi d-wwḍen yimusnawen n tesnilest am F.BENTOLILA D S.CHAKER, xas akken llan deg yiwen n uɣarbaz asnilsan maɛna sxedmen isfranen mgarden d ayen i ten-yeǧǧan ad sufɣen amḍan n taggayin yemxalafen. Aḥric wis sin, nebda-t s tbaduyin n wawalen igjdanen yesɛan asaɣ d usentel-nneɣ,di tazwara nefka-d tabadut n wawal n “afulman” id nekkes deg mawal n J.DUBOIS, am akken nefka-d daɣen tabadut n wawal “timunent tseddasant” id nufa deg udlis A..MARTINET ɣer taggara n tbaduyin nefka-d tabadut n “yisigen isenalsiyen“ id- nufa deg udlis n umswuran D.COSTAOUC . Am akken aḥric agi yebḍa ɣef sin , aḥric amenzu yewwi-d ɣef isigen iseddasiyen isxedamen isnalsiyen akken ad naf tawuri n yal tayunt ,imswuriyen am J.M. BUILLES d A.MARTINET Ṭfen kraḍ n yisigen iseddasiyen ,amezwaru d “abdel n wadeg”, wis sin d “awuran” wis kraḍ timunent tseddasant . Ma yella d amswuran D.COSTAOUC ad d naf akken yerna-d isig wis ukuẓ win i wumi qqaren “abdel n usnamek” Ma d aḥric wis sin, d tasleḍt n wammud , tasleḍt agi tella-d tukkesa n imedyaten idymalen taggayin I yettaṭafen tamlilt n timunent tseddasant . Di tazwara nekkes-d imedyaten anda taggayin taṭtafen-t amkan n timunent tseddasant , taggayin agii ttilint d ismawen yesɛan timsisdiyin ama d timsisdiyin timsekanin , ama d timsisdiyin n tiḍent , am akken daɣen id-nefka imedyaten anda taggayin ttiilint d imarna , ama d imarna n wadeg, ama d wid n wakkud ,am d wid n tesmkta . Di taggara , nesweḍ ɣer igemmaḍ n tezrawt –nneɣ :nufa-d akken mačči ala imarna I yzemren ad ilin d imglas ilelliyen, ihi timunent tseddasant ur d senfali ara taggayin n imarna maɛna ula d ismawen yettwaglsen s temsisdiyin timeskanin d tid n tiḍent zmren-t ad ṭfent amkan n tumunent taseddasanten
dc.identifier.citationLinguistique et Didactiqueen
dc.identifier.urihttps://dspace.ummto.dz/handle/ummto/19370
dc.language.isofren
dc.publisherUniversité Mouloud Mammeri Tizi-Ouzouen
dc.titleClasses d’unites significative et autonomie syntaxique en kabyleen
dc.typeThesisen

Files

Original bundle
Now showing 1 - 1 of 1
Loading...
Thumbnail Image
Name:
Mas. Amz. 811.pdf
Size:
1.19 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Description:
License bundle
Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
license.txt
Size:
1.71 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Description: