La dérivation verbale dans les régions de Abizar et Boumahni. Étude morphologique
| dc.contributor.author | DJELID Sara | |
| dc.contributor.author | BOUNOUAL Sabrina | |
| dc.date.accessioned | 2024-02-21T13:32:59Z | |
| dc.date.available | 2024-02-21T13:32:59Z | |
| dc.date.issued | 2023 | |
| dc.description | 371 p. ; 30 cm. (+ CD-Rom) | |
| dc.description.abstract | Deg tutlayt tamaziɣt, aḥric ameqqran n tseddast yeṭṭef-it umyag. Amyag-agi yetteki ɣer taggayin n wawal yemmal-d s wudem amatu : tigawt. Amyag di tmaziɣt yebḍa ɣef sin yeḥricen igejdanen : Amenzu d aẓar yemmal-d tirgalin i ɣef yeddes umyag-nni yis i d- nsefruruy isuddimen, ma d aḥric wis sin d asaleɣ d tiɣra yemmal-d timeẓra wuɣur yefti ma ar izri (ibaway neɣ ilaway), urmir aḥerfi neɣ urmir ussid. Daɣen amyag di tutlayt-agi yesɛa talɣa taḥarfit ( talɣa wuɣur yettili uqbel ad yefti) akken yesɛa talɣa tasuddimt ( aswaɣ, attwaɣ, amyaɣ) talɣa-agi d talɣa tuddist. Akatay- nteɣ ibed ɣef uzwel « système dérivationnel en berbère entre Abizar et Boumahni » ɣef way-a yewwi-d fella-nteɣ ad t-nebḍu ɣef kraḍ n yixfawen neɣ ayen umi neqqar iḥricen. Ixef amenzu d tazwart, deg-s nuder-d asentel d wayen i t-nefren, iswiyen, tamukrist, turdiwin, tasnarayt, tamhalt n wammud, tamhalt n wanar d temhalt n yimsulɣa. Uqbel ad nebdu leqdic-agi yettwanefk-aɣ-id wammud yebna ɣef 2080 n yimyagen deg tfelwiyin ttwaferqen ɣef 20 n yesmilen nsekcem fell-asen talɣiwin tisuddimin aswaɣ, attwaɣ d umyaɣ i wakken ad nsiweḍ ad d-nesuffeɣ amgired yellan gar imyagen-agi deg snat n temnaḍin : Abizar d Bumahni. Yal anadi yesɛa iswi, iswi-nteɣ imi i-d-nefren asentel-agi di tazwara akken ad d- nesbeggen azal tesɛa tutlayt tamaziɣt gar tutlayin niḍen, syin akken ad d- nessufaɣ amgarad yellan gar imyagen isuddimen deg temnaḍt n Ubizar d wid n temnaḍt n Bumahni. Iwakken ad nsiweḍ ɣer yiswi- nteɣ deg unadi-agi nefka-d kra n yesteqsiyen iwumi naɛreḍ ad nef-k tiririt ɣer taggara n unadi. - talɣa tasuddimt n umyag kifkif-it ak di snat n temnaḍin neɣ ala? - ma nezmer ad nsekcem akk talɣiwin tisuddimin nesɛa di tmaziɣt ɣef imyagen i nesɛa deg wammud nteɣ? Uqbel ad d-nar ɣef isteqsiyen-agi nefka-d kra n turdiwin ara aɣ-id ibinen ma ṣeḥant neɣ ala ɣer taggara n undi : - lan imyagen deg wammud i d-nejmeɛ ur sɛin ara ula d yiwet n talɣa tuddist neɣ ahat adilin wid ara yesɛun yiwet kan neɣ snat. - ad yili umgired gar talɣa tasuddimt deg temnaḍt n Ubizar d tin n Bumahni. Ixef wis sin d aḥric n tesleḍt, ti tazwara nefka-d tabadut i wawalen igejdanen nsexdem deg ukatay-agi-nteɣ (amyag, aẓar, asaleɣ, asuddem, asuddim) syin nefka-d anawen n usuddem deg-s nbeder-d aswaɣ d uttwaɣ d umyaɣ akked tbadut nsen Akken ad nsiweḍ ad d-nar ɣef yesteqsiyen i d-nefka di tazwara n unadi nteɣ, narna-d ɣer uḥric-agi snat n tselḍin. Deg tmezwarut, nsebgen-d amgired d umcabi yellan gar yimyagen i d-nejmeɛ deg wammud nteɣ mi ara nernu isuddimen ɣer talɣa taḥerfit. Tasleḍṭ-agi tesbegenaɣ-d d akken di snat n temnaḍin i ɣef nexdem anadi Abizar d Bumahni llan yemyagen carken yiwet n talɣa tasuddimt lmaɛna-s yiwet n talɣa tasuddimt kifkif-it di snat n jwayeh. Amedya amyag «gen» aswaɣ -ines d yiwen di snat n temnaḍin-agi yemxalafen (sgen). Akken llan yemyagen yemgaraden mi ara nernu yiwen ger yisuddimen i nesɛa di tmaziɣt. Amedya ma neṭṭef amyag «ffeẓ» mgaraden yizwiren i nrenu i wakken ad d- nesuffeɣ attwaɣ-ines (ttw deg ubizar «ttwaffeẓ», ttu deg Bumahni «ttuffeẓ»). Mi nekfa tasleḍṭ-agi nezmer ad d-nini d akken mi ara d-nesuddem amyag deg tmaziɣt yettili-d ubeddel deg usileɣ n umyag-nni. Amedya : ceqq → cq → c1eC2, deg uswaɣ → sceqqeq → (s)c1eC2ec3. Ma deg tesleḍṭ tis snat nefka-d leḥsabat n wacḥal n yemyagen nesɛa s umata deg wammud-nteɣ (2080), syen neḥseb-d yal talɣa tasuddimt acḥal yellan deg-s gar Abizar d Bumahni. Zyada ɣer waya nefka-d daɣen amḍan n yemyagen ɣef wacu ur nezmir ara ad d- nsekcem ula d yiwet n talɣa tasuddimt, ttwasxedmen kan ɣer talɣa taḥerfit nsen. Amedya : (eḍs, zger, ṛdeḥ... (Bumahni)), (zedwi, ṣelli, ɣenni... (Abizar)) imedyaten-agi i d-nuder ur tteqbalen-ara aswaɣ, attwaɣ. Mi nexdem tasleḍṭ i wammud-nteɣ nufa-d lan yemyagen ur nettwasexdem ara akk deg snat n temnaḍin-agi. Ɣer taggara, nekfa-d taggrayt tamatut n usentel, deg-s nexdem-d agzul ɣef wayen akk i d-nwala seg tazwara almi d taggara n unadi, narna nefka-d tiririt ɣef yesteqsiyen d turdiwin i d-nefka di tezwart tamatut n leqdic-agi | |
| dc.identifier.citation | Etudes Linguistiques Amazighes | |
| dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/23089 | |
| dc.language.iso | fr | |
| dc.publisher | Université Mouloud Mammeri | |
| dc.subject | La dérivation verbale | |
| dc.subject | Étude morphologique | |
| dc.subject | La langue berbère | |
| dc.title | La dérivation verbale dans les régions de Abizar et Boumahni. Étude morphologique | |
| dc.type | Thesis |