L’adverbe en Kabyle : hétérogénéité morphologique et fluidité syntaxique

dc.contributor.authorCHABBI, Lilia
dc.contributor.authorSAADI, Tenina
dc.date.accessioned2022-01-04T13:19:37Z
dc.date.available2022-01-04T13:19:37Z
dc.date.issued2018-09
dc.description30cm; 89p.en
dc.description.abstractDeg unadi-agi nneɣ nexdem tazrawt n talɣa d tseddast n yiwet n taggayt gar tiggayin n tseddast ‘’ amernu’’. Di tezrawt-a, nra ad nwali ma yella taggayt-agi tesɛa timtar di talɣa am wakken i ten-yesɛa yisem, umyag d urbib, acku nger tamawat belli aṭas n wawalen ttusemman d imerna maca mgaraden di talɣa. Amernu di teqbaylit d yiwen uferdis nessemras akken ad iguccel yiwen n wawal di tefyirt, yezmer ad yili d amyag neɣ d isem neɣ d amern nniḍen, yettas-d tuget tama n umyag. Ihi, nra ad nwali d acu ay d amernu di tseddast. Amek i d-yettas, atg. Tamukrist Amek-itt t$essa n umernu di teqbaylit? Ma maççi yiwet-is, ayen? D acu n twuriwin i yezmer umernu ad tent-isɛu? Tasnarayt I wakken ad d-nerr tiririt ɣef isteqsiyen-a, nebna tazrawt-nneɣ ɣef wammud id-negmer seg yidlisen-a AT MENSOUR.R, ZENIA.S, ...gar-asen inzan, timucuha iwakken ad nexdem tasleḍt-nneɣ. Akatay- nneɣ nebḍa-t ɣef 03 n yixfawen: Ixf 01 : Ixef aẓrayan anda i d-nemeslay ɣef usismel i xedmen imnadiyen izmazaɣen gar-asen BASSET.A : deg yiwen n udlis i wumi i semma ‘’ élément de grammaire kabyle’’ deg-s yebḍa imerna ɣef 06 n taggayin( imerna n wakud, n wadeg, n tsemekta, n tɣara, n tilawt, n tibawt). CHAKER.S deg tezrawt n duktuôa ‘’un parler berbère d’Algérie’’, yessebgen-d tarkukidt n yimerna di teqbaylit akud d twuriwen-nsen yettbeddilen di tefyirt ar tayeḍ. BENTOLILAT, F’’grammaire fonctionnelle d’un parler berbère ( Maroc), yemmeslay-d ɣef imerna n tibawt,n usisten, n usidmer… Sin ɣer-s nexdem tibaduyin n kra n yiferdisen i ccudden neɣ igerzen asentel-nneɣ id-nekkes seg usegzawal n DUBOIS .J, nerna d aɣen kra n tbaduyin i d-fkan imusnawen n tsinilest af uqeṛṛu’’MARTINET.A innad d akken ‘’ imerna senɛaten-d i yiman-nsen tawuri-nsen s daxel n tefyirt ur ḥwaǧen ara aferdis i wakken ad sbegnen tawuri-nsen.Ixf 02 : deg ixef-agi nemmeslay-d ɣef timeṣkwit n yal ṣsenf n umernu nezwar-d s yimerna n wakud, nufa-d tuget seg-sen sɛan tulmisin ttucrikin akud yisem , ad nebdar tiɣra tamezwarut. Amedya: azekka, iḍelli, ass-a… Akken daɣen nesebgen-d d akken isulaɣ akk n yimerna n wakud mgaraden. Amedya: azekka→ ar1R2a ass→ aR1 Nerna imerna n wadeg anda d-nufa tuget seg-sen ruḥen-d si taggayt n yisem Amedya: sufella→ yusa-d seg yisem afella S ddaw→ yusa-d seg yisem adda Imerna n tsmekta akud n tɣara d taggayt anda ireṭṭalen ɣer tutlayt n taɛrabt llan s waṭas Amedya :bezzaf, weḥd-i, xilla, nezzeh… Ixef 03: d ixef n tseddast akken neẓra tasddast d nettat i d ajgu alemmast n tjerrumt, tazrewt-agi d anadi ɣef twuriwen i yezmer umernu ad tent-isɛu. Nufa-d d akken amernu yezmer ad yili : 1- Amernu yettsemmid yiwen uferdis di tefyirt : Amedya: bedlen ṭṭaɛa baṭel Deg umedya-agi amernu yeggucel kan yiwen uferdis (amyag). 2- akken yezmer daɣen ad ibeddel amkan netta d (syntagme prépositionnel) Amedya: yewwi-tt s yidrimen (autonome autonomisé) Yewwi-tt baṭel (amernu) 3- Amernu yesɛa akk tiwuriwin i yezmer yisem ad ten-isɛu gar-asent : - Asemmad imsegzi :Iɛdel wass-ad yiḍelli. - Asemmad usrid:wi d-yesɛan kra irefd-it, i gga-as dduḥ ihuz-it -Asemmad arusrid: Nneyya n tbakuṛt yettarwen meṛtayen i useggas -Anammal n usentel: cwiṭ yesseqraḥ, cwiṭ yessefraḥ -Asemmad s tenzeɣt: Azaraf d adebbuz ddaw tecḍat. -Asemmad n yisem: lḥemurgga n tmeddit, itij taṣebḥit Deg yixef-agi nemmeslay-d d akken taggayt n yimerna tella gar snat n taggayin nniḍen isem, akud tenzaɣt, llan kra iferdisen ( amernu) yezmer ad yili d isem. Amedya: yella wass-a, yella uzekka. Deg umedya-agi assa-a akud uzekka mačči d imerna ṭṭfen adeg n yisem. -Yezmer daɣen ad yili d tenzeɣt Amedya: Am seksu ddaw texsayt Deg umdya-agi ddaw mačči d amernu yusa-d deg wadeg n tenzeɣt. Taggrayt Deg unadi-nneɣ neffeɣ-d s yiwet n tmuɣli belli awalen yettusemman d imerna ur sɛin ara timitar swayes ara ten-neɛqel di talɣa belli d imerna, ɣas ma deg unamek yakan llan wid yettwaɛqalen akka am yimerna n tesmekta. Ma yella di tseddast, iban-d belli amernu mazal-it iseɛɛu tiwuriwin i yesa yisem neɣ tikkwal nettaf-it-id deg umḍiq n tenzaɣ, ay-agi ur yessewham ara imi d tiwuriwin n yisem ansi akken i d-yekka ay mazal deg-s.en
dc.identifier.citationEtudes Linguistiques Amazighesen
dc.identifier.urihttps://dspace.ummto.dz/handle/ummto/16062
dc.language.isofren
dc.publisherUNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOUen
dc.titleL’adverbe en Kabyle : hétérogénéité morphologique et fluidité syntaxiqueen
dc.typeThesisen

Files

Original bundle
Now showing 1 - 1 of 1
Loading...
Thumbnail Image
Name:
Mas. Amz. 529.pdf
Size:
1.59 MB
Format:
Adobe Portable Document Format
Description:
License bundle
Now showing 1 - 1 of 1
No Thumbnail Available
Name:
license.txt
Size:
1.71 KB
Format:
Item-specific license agreed upon to submission
Description: