Etude géolinguistique des adverbes en Kabylie
Loading...
Date
2021
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Tazwart :
Tutlayt taqbaylit, ttmeslayen-tt deg waṭas n yimukan n tmurt n Leqbayel, ad tt-naf deg ugafa n tmurt n Lezzayer, teṭṭef tajumma hrawen di tmurt. Xas ma tella taywalt gae wid yessexdamen tutlayt-agi, maca nezmer ad d-naf amgired deg umeslay neɣ lmenṭaq gar temnaḍt ɣer tayeḍ.
Deg uxeddim-agi, neffren (25) n temnaḍin di tmurt n leqbayel, ad asent-neg tazrawt tasnilsant, akken ad d-nesbeggen amgired yellan gar-asent.
Tamukrist:
Imi yella umgired gar tantaliyin, daɣen gar tmeslayin, acu i nezmer ad d-nini ɣef yimerna deg tantala taqbaylit? Ma llant tineḍwa tisnilsayin di tmeslayin n teqbaylit?
Turdiwin:
Ambaɛad yellan gar temnaḍin n leqbayel, yezmer ad yessemxilef amek i asen-qqaren i yimerna, neɣ maci dayen yesɛan assaɣ d umgired-agi, imi imselɣa ttmeslayen yiwet n tantala (taqbaylit).
Imselɣa:
Akken ad d-nejmaɛ ammud-nteɣ yerzan amawal n yimerna deg tmurt n Leqbayel, nesteqsa gar sin (02) ɣer tnac (12) n yimselɣa di yal agezdu(Lwilaya), irgazen d tlawin yesɛan gar 23 ɣer 56n yiseggasen di leɛmer-nsen.
Taɣessa n uxeddim:
Nebḍa axeddim-nteɣ ɣef sin n yiḥricen, yal aḥric yesɛa kraḍ n yixfawen:
-Deg uḥric amezwaru nemmeslay-d ɣef kra n wawalen igejdanen, d wayen yeɛnan imerna, d tezrawin n yimnuda deg taɣult-agi n trakalt tasnilsant.
-Aḥric wis sin: nesleḍ deg-s tineḍwa yerzan timsislit, talɣawit akked umawal.
Ɣer taggara n uxeddim-nteɣ, nufa-d tineḍwa ama deg temsislit, ama deg talɣawit, ama deg umawal:
Deg tenḍawit n temsislit nufa-d kra n tulmisin i d-yettbanen deg ubeddel n lmenṭeq n yisekkilen, am:
Tamsertit: md: zdat / zzat Abeddel n usekkil [g] ɣer usekkil azenzaɣ[j]: md: ass-agi / ass-ayi
Deg tenḍawit talɣawit, nufa-d imerna ttbeddilen deg talɣa seg temnaḍt ɣer tayeḍ:
Imerna yesɛan yiwen uẓar, mxalafen deg usalaɣ: md: aẓar MBƐD (d areṭṭal) yesɛa kraḍ n yisulaɣ: uc1c2ac3c4/ c1c2ac3c4/ uc1c2ac3c4a
Aɣelluy n teɣra, ama deg tazwara, deg tlemmast, neɣ deg taggara: md: umbaɛd/ mbaɛd, makenni/ makken, dihin/ dihen.
Aɣelluy n tmatart n wunti “t”: md: talemmast/ alemmast
Ismawen uddisen: md: aseggas iɛeddan/ isem+amyag, tameddit n wass/ isem+tanzeɣt+isem
Deg tenḍawit n umawal, nufa-d imerna yesɛan gar (04) ɣer (18) n tneḍwa: md: amernu “sufella” yesɛa (15) n tneḍwa: ukessawen, safella, akessawen, sufella, ussawen, d assawen, assawen, iwssawen, uwssawen, di tama ufella, assawen, nnig, atan sufella, gessawen, g lehwa.
Description
123p.; cartes; table.; 30cm.(+cd)
Keywords
Citation
Etudes Linguistiques Amazighes