Tasledt n tugna n wallus di tmedyazt n Zedek Mouloud i d-yeffγen si 2019 ar ass-a.
dc.contributor.author | SABOUN Kamilia | |
dc.contributor.author | RATNI Daouya | |
dc.date.accessioned | 2025-04-24T13:29:08Z | |
dc.date.available | 2025-04-24T13:29:08Z | |
dc.date.issued | 2024 | |
dc.description | 226 p.; 30 cm. (+CD-Rom) | |
dc.description.abstract | S wakka id-nessaweḍ ɣer taggara n leqdic-nteɣ. Negga d tasleḍt tamesɣanibt i kra n yisefra id-nelqeḍ seg tmedyazt n ucennay Zedek Mouloud, anda i nefren yiwet n tugna n uɣanib ayen i wumi qqaren allus, imi d tugna-agi id-ibanen s telqay deg yisefra-ines, yesseqdac-itt s waṭas deg yiḍrisen-is ugar n tugniwin niḍen. Deg tezrawt-agi, newwi-d awal di tazwara ɣef tmiḍrant n tmesɣanibt i yeṭṭfen adeg wessiɛen deg tsekla taqbaylit, a ladɣa deg wayen yeɛnan tamedyazt, tuɣ-d aẓar seg tesnukyest taqburt, newwi-d awal s telqay ɣef wayen akk icudden ɣer-s ama d tabadut-is, ama d aẓar-is d wansa id-tekka. Syin akin, d awal ɣef uɣanib d tugniwin-ines yemgaraden seg unagmay ɣer wayeḍ. Syin nemmeslay-d ɣef tugna n wallus d wamek tennerna deg tmedyazt taqbaylit. Nger tamawt deg tmedyazt n ucennay Zedek Mouloud, yessemres ddeq-s n wannawen n wallus. Nekkenti nefka azal i sin n lesnaf. Amezwaru, d allus yeqqnen ɣer talɣa am wallus n wawal. Nettaf deg-s ( Amsalas n tazwara, amsalas n taggara, amsalas uddis, allus n uḥric n waffir, allus n yinaw, allus n waffir, allus n uḥric n yinaw, allus n yinaw, urerawal, allus n taseddart, tameɣrut, amsadaɣ deg talɣa, atg.) Ssenf wis sin id-nebder, d allus yeqqnen ɣer ugbur. nemmeslay-d deg-s ɣef tewsatin yesɛan assaɣ d unamek n uḍris. Akka am wallus n wawal, nesleḍ deg-s awalen id-yettuɣalen s yiknawen neɣ s yinemgalen, allus n tugniwin n uɣanib, anda id-nemmeslay ɣef wallus n yiwet n tugna, tayḍisemt, akked d tseqlebt. Syin, newwi-d awal ɣef wallus n yinzi akked umsadaɣ anamkan. Neɛṛeḍ neɣ nefern-d kra n yimedyaten id-iqublen yal ssenf. Akken id-nenna yakan, Zedek Mouloud yesseqdec udemawen yemgaraden n wallus, yefka azal i yal ssenf d yal tugna. Yal yiwet seg tugniwin-agi nekkes-as-d azal n ukkuẓ neɣ ugar n yimedyaten, maca nufa-d kra n tugniwin sɛant anager yiwen n umedya akka am tseqlebt, akked wallus n yinzi, xas ma yella ddeq-s n yinzan i yessemres deg tmedyazt-ines, maca wid id-yules nufa-d kan yiwen. Rnu daɣen nessaweḍ mi i nega tasleḍt i wallus n tugniwin n uɣanib, Zedek Mouloud yesseqdec aṭas n tugniwin, yessemres-itent akken ad yebnu aḍris icebḥen, yesɛan anamek, iwakken daɣen ad yizmir ad d-yessiweḍ izen-is akken iwata. Ma yella nuɣal ɣer lesnaf n wallus id-yufraran neɣ i yesseqdec ugar n wid niḍen, yella umsalas n tazwara. Amsalas-agi, d aɛiwed neɣ d tuɣalin n yiwen n wawal neɣ n tenfalit di tazwara n yal affir. Talɣa-agi tufrar-d s waṭas deg tmedyazt n ucennay-agi anda id-tuɣal ugar n 29 n tikkal, nebɣa kan ad d-nesmekti belli zemren ad d-uɣalen ama d imyagen, d isemawen, d imeqqimen ilelliyen, neɣ d tanfaliyin, ama n usteqsi, neɣ n tggallit, atg. Talɣa niḍen id-yuɣalen s wazal n 30 n tikkal, d urerawal anda i yettaf iman-is, amedyaz yetturar s wawalen akken i as-yehwa, yerna yessuffuɣ-d ccbaḥa d unamek lqayen i tezlatin-is. Aferdis niḍen n wallus id-yettwalsen neɣ id-ibanen ugar n 54 n tikkal deg yisefra-agi, d allus n wawal s unemgal-ines i yessemres ucennay-agi akken ad yizmir ad yessɛeddi anamek n yizen-nni i yebɣa ad t-yazen i wid ara yessmuzegten i tezlatin-is. Xas ma yella wanda i yessemres inumak d uffiren, yewɛer ɣef umseflid akken ad ten-yegzu tikkelt kan tamenzuyt mi ara yessel i tmedyazt-is. S waya deg teɣzi n umahil-agi, nessaweḍ nessukkes-d neɣ nesbbeggen-d iswi d wazal n wallus i yesseqdec umedyaz-agi, yal ssenf n wallus yettwasxedmen yella-d ilmend n yiwet n twuri neɣ n waṭas n twuriwin. Zedek Mouloud, ur yessemres ara kan akka allus deg tmedyazt-ines iwakken ad yessiɣzif neɣ ad yessihrew tiktiwin-is, maca yesɛa iswi niḍen deffir way-agi, imi d allus s wayes yezmer ad yebnu aḍris-ines (tawuri n lebni). Nebɣa kan ad d-nesmekti belli nebḍa tiwuriwin n wallus ɣef kraḍ n lesnaf. Nesɛa tiwuriwin yeqqnen ɣer talɣa anda id-nebder deg-s tawuri n lebni id-ibanen deg wannawen n wallus akken ma llan. Maca tella-d s tuget deg umsadaɣ imi d tugna i yessuddusen aḍris a ladɣa s tuɣalin n yiwet n tɣessa n tseddast n waffiren, n tseddart, n uḍris, neɣ n usefru s lekmal-is. Ula d amsadaɣ deg unamek, yesɛa tamlilt n lebni d usuddes n uḍris. Tawuri tis snat, d tawuri n umyeḍfer. Tban-d s umata deg wannawen n wallus id-yettuɣalen am umsalas n tazwara akked umsalas uddis. Ssenf niḍen i ɣer nerra lwelha-nteɣ, d tiwuriwin yeqqnen ɣer unamek (tawuri tanamkant). Tawuri-agi, ur teqqin ara kan ɣer talɣa n usefru, teɛna ula d agbur n uḍris. Tebḍa ɣef sin: Tawuri n uwekked d usfukel i imucaɛen s waṭas ugar n twuriwin niḍen, acku ssemrasen-tt mliḥ yimedyazen iwakken ad izmiren ad reṣṣin ccfaya n win yessmeḥsisen i tezlatin-nsen. Rnu daɣen, dayen ara asen-issishilen amek ara zerɛen tikti-nsen d tmuɣli-nsen deg wallaɣ n yimsefliden. Tawuri-agi, tella-d s ṭṭaqa deg tuget n yisefra n ucennay-agi. Ɣef waya ur yewɛir ara ɣef yimeɣriyen ad tt-ɛeqlen, tban-d deg wannawen n wallus id-yettuɣalen am amsalas n tazwara. Tawuri tasenfalayt yesɛan assaɣ akked d tudert n unaẓur s timmad-is. Yis-s id-igellem liḥala i deg yettidir di tmetti. Yis-s id-yessenfalay iḥulfan-is ama d lfeṛḥ, ama d lqerḥ, beṭṭu, atg. Am akken daɣen id-nemmeslay ɣef twuriwin icudden ɣer lǧehd d ccbaḥa n uḍris. Akka am twuri n usedyez id-yufraren ɣef twuriwin niḍen imi teslalay-d ccbaḥa d unamek i uḍris. Rnu daɣen, terra lwelha-ines neɣ tefka azal i yizen s timmad-is. Tban-d deg yiferdisen n wallus akken ma llan. Issmers-itt umedyaz akken ad yejbed ddehn n win ara as-yeslen ɣef kra n temsal iḍerrun di tmetti. Syin akin tmugger-aɣ-d twuri n tmagit i yeṭṭfen amḍiq di littaɛ deg tmedyazt n ucennay-agi. Yettmeslay-d deg-s ɣef kra icudden ɣer yidles d tutlayt taqbaylit. Yettnaɣ mgal lbaṭel d tmuḥqqranit iwakken ad d-iḥelli tamagit-is, tutlayt-is, amezruy-is d yizerfan-is s umata. Tawuri-agi, tban-d deg wannawen n wallus akken ma llan, imi yal tikkelt d acu n ssenf ara yessemres umedyaz akken ad d-yessiweḍ tabrat-is. Ɣer taggara, nessaweḍ ɣer yigemmaḍ anda id-nufa belli allus akked lesnaf-is yemgaraden ṭṭfen amkan d ameqqran di tmedyazt n Zedek Mouloud. Nessaweḍ ad negzu belli acennay-agi yezger akin i ccbaḥa taseklant, imi deffir n tugna-agi n uɣanib yella yiswi niḍen yugaren tisukla. Amedyaz, ɣur-s ddeq-s n yiswan niḍen am yizen d tikti i yebɣa ad tt-yesɛeddi wa ad tt-ireṣṣi deg wallaɣ n umseflid. Am akken i yebɣa ad yejbed lwelha n unermas ɣef kra yellan di tmetti-ines ama d lexdaɛ, faṛuq, lɣerba, lḥif, lbaṭel, atg. Nessaweḍ ad d-nini belli Zedek Mouloud yesseqdec aɣanib d usedyez s waṭas deg tmedyazt-ines, ay-agi yettwaḥsab d udem n tisukkla d usetrar ɣer umedyaz-agi. S wakka ihi nessaram, tazrawt-agi ur tettɣimi ara kan di ṭṭaref, ad tteɣren inelmaden, ad sfaydin seg-s, ad tili d allal ara ten-iɛiwnen akken ad kemmlen inadiyen yecban wagi neɣ axir-is, ad nadin s telqayt tugniwin akk yellan deg tmedyazt-agi, am akken daɣen i nessaram ad ilin sya ɣer zdat aṭas n leqdicat d yimahilen ussnanen deg wayen yerzan tasleḍt n tiɣunba deg tmedyazt taqbaylit, imi ulac aṭas n wid yuran fell-as s tmaziɣt. | |
dc.identifier.citation | Littétature | |
dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/27389 | |
dc.language.iso | other | |
dc.publisher | Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou | |
dc.subject | Tamedyazt | |
dc.subject | Tugna n wallus | |
dc.subject | Zedek Mouloud | |
dc.subject | Tasekla | |
dc.subject | Tasekla taqbaylit | |
dc.title | Tasledt n tugna n wallus di tmedyazt n Zedek Mouloud i d-yeffγen si 2019 ar ass-a. | |
dc.type | Thesis |