Récurrence et régularité des schèmes du singulier et du pluriel selon le corpus du dictionnaire JEAN-MARIE DALLET du parler des Ait Menguellat
| dc.contributor.author | EMBAREK, Lynda | |
| dc.contributor.author | HAND OUYAHIA, Belaid | |
| dc.date.accessioned | 2022-01-17T09:04:18Z | |
| dc.date.available | 2022-01-17T09:04:18Z | |
| dc.date.issued | 2020 | |
| dc.description | 30cm; 177p. | en |
| dc.description.abstract | Asentel-nneɣ yedda sumata ɣef yisem d wesgget-ines. Asgget di tmaziɣt, yesɛa aṭas n wannawen, anda yiwen ilaq ad yesɣu kra n tmusni iwakken ad ten-yessemgired. Nekkni nefren asentel-agi, acku yettban-d wemgared d ameqqran ger wesgget n yismawen. Tikwal yettili wemgired ula ɣef yiwen yisem di tamaṭ ɣer tayeḍ, neɣ maḍi deg yiwet n tamaṭ. Amgared-agi yeǧǧa-aɣ ad d-nadi tiririyin ɣef kra n yisteqsiyen yecban : Acu n wazal i tesɛa « n » deg wesgget di tmaziɣt imi itt-nettaf s waṭas ? acu n yibardan neɣ ilugan yettawi-n ɣer yal annaw n usgget ? Iwakken ad nṣeggem axeddim-nneɣ, nefren ad neḍfer tarayt-agi : Di tazwara nefren ad d-neddem ismawen deg usegzawal n JEAN-MARIE DALLET n tmeslayt n AT MENGELLAT. Di tazwara neddem-d akk ismawen yellan deg usebtar (1) almi d wis (245). Amud-nneɣ yerza ismawen i yesɛan aẓar ibeddun s yisekkilen (b, c, č, d, ḍ, f ). Deg tseddart tis snat, nekkes akk awalen iwimi ur d-yefki ara asgget-nsen neɣ asuf-nsen. Di tagara fɣen-aɣ-d (709) n tayunin (tayunt : awal ɣer wasuf amalay kan i yettwaḥsaben ). Anadi-nneɣ isenned s waṭas ɣef leqdic n KAMEL NAIT ZERRAD icudden ɣer wesgget. Deg uḥric amezwaru : newwi-d awal sumata ɣef yisem deg tmaziɣit . -amek i d-yettaleɣ yisem ( amek i yebna yisem di tmaziɣt ). -taggayin tiseddasiyin n yisem. -asaleɣ n yal taggayt (ismawen n yal taggayt ). -annawen n usgget d yisaleɣen-nsen . Deg uḥric wis sin : -nebḍa ismawen akk yellan deg wamud ɣef (04) wannawen n usget : asgget azɣaray, agensay, areggan, amaẓlay -newwi-d awal ɣaf tilugna n kra yismawen deg usileɣ n usgget-nsen (deg usgget azɣaray) i…en (amalay) → i…in (unti) nufa-d kra n yisaleɣen sɛan talugna, ttuɣalen-d s waṭas, amedya (acccac), (acccuc), (accic). nger tamawt i yismawen yesɛan asgget agi, ttfakan akk s targalin Di tagara n unadi-nneɣ nessaweḍ ɣer kra n yigemmaḍ igejdanen id-nessefhem di tgrayt tamatut : Asget s (04) n wannawen-ines deg umud-nneɣ, macca yemgarad aṭas weswir swayes idttuɣalen. Deg umkan amezwaru, asgget azɣrayan s (54,16 %), asgget amaẓlay d wis sin s (17,91%),wis tlata d asgget agenesay s (11, 84%), s yin ad d-mseḍfaren wiyiḍ am wakka : (asgget azɣaray + asgget agensay ) s (7,05 %), asgget areggan ( 6,91%), (asgget azɣaray + asgget areggan ) s (1,69 %), di tagara (asgget azɣaray + asgget amaẓlay ) akk d (asgget agensay + asgget areggan ) s (0,42 %) . Kra n yisalaɣen llan s tugget, neɣ ttuɣalen-d atas deg usgget azɣrayan | en |
| dc.identifier.citation | Linguistique et Didactique | en |
| dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/16145 | |
| dc.language.iso | fr | en |
| dc.publisher | UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU | en |
| dc.title | Récurrence et régularité des schèmes du singulier et du pluriel selon le corpus du dictionnaire JEAN-MARIE DALLET du parler des Ait Menguellat | en |
| dc.type | Thesis | en |