Traitement sémantique de quelques termes en berbère- kabyle : cas de la polysémie et de l’homonymie
| dc.contributor.author | MESSAHLI Dihia | |
| dc.contributor.author | OUBACHIR Laila | |
| dc.date.accessioned | 2024-02-18T12:29:52Z | |
| dc.date.available | 2024-02-18T12:29:52Z | |
| dc.date.issued | 2021-02 | |
| dc.description | 71 p. ; 30 cm. (+CD-Rom) | |
| dc.description.abstract | Tutlayt d ttawil n taywalt iseqdacen yemdanen yettidiren deg yiwet n temɣiwent. Amusnaw n tsenilest J. Dubois d terbaɛt-is1, yenna-d : (2002 : 266) : « anamek yettwasnen mḷiḥ ɣef tutlayt , d allal n taywalt , d anagraw n yizamulen n taɣect yerzan iɛeggalen n yiwet n temɣiwen yettikin ɣer wegraw n tutlayin tiḥamiyin tisamiyin, tebda ɣef watas n tantaliyin garasent tantala taqbaylit ». Di tmaziɣt, ddeqs n tezrawin i yettwaxedmen ɣef tesnilest (timsislit, taseddast, …). Aswir n tesnamka drus maḍi i as-yekkren. Yiwet n tezrawt, d tazwert ɣer tesnamka, yexdemitt Salem CHAKER, isemma-as : Introduction à la sémantique en générale, yemmeslay-d deg-s ɣef unamek n wawalen deg umawal n tmaziɣt rnu yefka-d deg-s taɣessa tasnamkayt n tutlayt taqbaylit. Imusnawen n tutlayt ssawden ad xdmen tizrawin yemgaraden ɣef tsenilest i wakken ad snarnin taɣult-agi, ɣef waya ur nezmir ara ad nexdem tazrawt deg tesnilest mebla ma nebderd tasnamka d wassaɣen-is yellan deg umawal n tmaziɣt, syin ɣer-s aṭas n tezrawin n umawal yettwaxdmen ɣef tutlayt n tmaziɣ. Iswi seg yinadiyen-nsen, bɣan ad ẓren amek tebna tutlayt di talɣa d unamek ɣas akken aswir n unamek, ur t-uninen ara akken ilaq. Tasnamka d taɣult gar taɣulin n tsenilest i yekkaten ad d-tesken inumak n wawalen d wassaɣen yellan gas-asen. Inumak n wawalen qqnen mačči d kra. Awalen ad ten-naf seɛɛun tinumak, yettiwɛir ad d-yekkes bnadem tinumak imi tasnamka d aḥric akk i weɛren deg tesleḍt. yemeslayed ɣef inumak yemgaraden i yezmer yiwen yirem ad t- yesɛu ,anda deg-s id nuǧew ammud- nnteɣ Di tezrawt-agi-nteɣ, neɛreḍ ad nesleḍ inumak n kra n wawalen (ismawen, imyagen, irbiben, …) akken ad nẓer amek ttbeddilen anamek d wassaɣen yettilin gar-asen. Di tazwara nefren-d awalen si tezrawin n Muḥend-Akli HADDADOU : (Amawal yezdin tintaliyin timaziɣin) d usegzawal n Jean-Marie DALLET ɣef teqbaylit. Imawalen-agi, nefren-iten axaṭer ad naf deg-sen awalen s yinumak (mačči yiwen n unamek kan). HADDADOU, di tezrawtnni- ines, ad naf ula d inumak di tentaliyin n tmaziɣt (tacawit, tarifit, tatergit, …). Inumak, ttbeddilen si tefyirt ɣer tayeḍ ; nekkenti nerra ddhen-nteɣ ɣer tgetnamka, nebɣa ad nẓer acu yezdin inumak n wawalen imi d tinumak I d-yettakken anamek amatu n wawal. Ihi, nefren-d 135 n wawalen di tantala taqbaylit d kra n tantaliyin nniḍen n tmurt n Lezzayer. Acu kan, di tezrawt-agi_nteɣ, ur nelḥiq ara ad asen-nexdem akk taselḍt ; nesleḍ kan 42 wawalen , nefka-d tinumak-nsen d wamek ttalɣen inumak s ukala n tgetnamka. Ha-tt-a tmukrist i ɣef ibedd umahil-nteɣ : D acu ten wassaɣen isnamkiyen i nezmer ad naf deg wawalen ? Dacu ten yinumak i yezmer ad yesɛu wawal si tefyirt ar tayeḍ ? Acu i d amgired yellan gar tgetnamka akked teynisemt ? Deg umahil-nteɣ, nefka-d kra n turdiwin : Awal seɛɛun aṭas n wassaɣen isnamkanen. Ddegs n wawalen i izemren ad ilin d igetnamkanen imi tinumak-nsen zḍant rnu d tuffirin. Tazrawt-nteɣ, tebḍa ɣef sin yixfawen : Ixef amenzu d aḥric n tesnarrayt, deg-s nefka-d akk tibadutin yeqqnen ɣer tesnamka akked wassaɣen isnamkiyen deg wawalen am : tagetnamka, taynismt, timegdwit, aynamek akked temeglawet). Rnu, nefka-d kra n yimedyaten. Deg yixef wis sin, nesleḍ awalen-nni yesɣan aṭas n yinumak, nettakk-d tinumak-nsen. Neqqar-d daɣen ma d tagetnamka neɣ d taynisemt ɣef leḥsab n tinumekt (sème). Ɣer tagara, nezmer ad d-nini nesken-d amek ttilin wassaɣen isnamkiyen gar wawalen d wamek d-ttbinin wawalen : d igetnamkiyen neɣ d iynismen. Yessefk ad d-nini daɣen, ur aɣ-yeshil ara ad d-nekkes tinumak n wawalen akken ad ten-nakez ma d igetnamkiyen neɣ d iynismen. Tasnamka d aswir, yuɛer aṭas i tesleḍt. nekkenti, ur neɣzi ara di tezrawt-nteɣ deg yinumak d tnumak n wawalen. Nessaram, wiyaḍ ad kemmlen ad gen tizrawin yecban tagi, ad wwten ad d-kksen inumak d tnumak yeffren deg wawalen akken ad nefhem ugar tagetnamka di teqbaylit d tentaliyin n tmaziɣt s umata. | |
| dc.identifier.citation | Études Linguistique Amazighe | |
| dc.identifier.uri | https://dspace.ummto.dz/handle/ummto/23004 | |
| dc.language.iso | fr | |
| dc.publisher | Université Mouloud Mammeri | |
| dc.subject | Traitement sémantique | |
| dc.subject | Termes en berbère | |
| dc.subject | Termes en Kabyle | |
| dc.subject | La polysémie | |
| dc.subject | L’homonymie | |
| dc.title | Traitement sémantique de quelques termes en berbère- kabyle : cas de la polysémie et de l’homonymie | |
| dc.type | Thesis |