ZERROUKI, KhadidjaYAHIAOUI, Nawal2019-05-192019-05-192015DIALECTOLOGIEhttps://dspace.ummto.dz/handle/ummto/2666p.86 ;30cm; cartes+.(cd)Tamaziɣt tebḍa d tantaliyin, ger tentaliyin-agi, taqbaylit i ttmeslayen umur ameqran n yimaziɣen n Lzzayer. Ammud i d-negrew ɣef uxxam aqdim n leqbayel ger tɣiwanin TIZI ƔENNIF akked CAƐBET LƐAMMER. Deg tezrawt-agi ara nexdem ɣef temḍawit n tantala n tmaziɣt, yerna ad nzer d acu yezdin d wacu yessemgirden ger snat n tmeslayin n TIZI ƔENNIF d tin n CAƐBET LƐAMMER . Tamukrist : D acu-tent tulmisin n tesnalɣa akked tesnamka n uktawal n uxxam aqdim n leqbayel deg tɣiwanin TIZI ƔENNIF akked CA3BET L3AMMER? Tazrawt-nneɣ tebḍa ɣef sin n yiḥricen : Aḥric amezwaru : I-Tasnalɣa : Deg uḥric -agi ad d-nawwi awal ɣef limiraṭ n yisem, tasledt-nneɣ nexdem-itt ɣef wawalen i d-yekkan ama si tmaziɣt ama si tutlayin nniḍen ( iṛeṭṭalen) ,ladɣa si taɛrabt. Deg uḥric-agi ad naf deg-s : ismawen iḥerfiyen,asuddes ,asuddem,ireṭṭalen. I.1 Asuddem : Asileɣ n yisem deg tutlayt n tmaziɣt yettili -d s tmerna n lqaleb n yisem ger uzar-is akked umalaɣ, rnu kra n yimerna limiraṭ. Isem yesɛa kraḍ n tmitar n yisem ( tawsit , amḍan ,addad). I.2. Timitar n yisem : I.2.1. Tawsit : tawsit tesɛa snat ; amalay d wunti. 1- amalay : d isem ibeddun s tiɣra :a,i,u. Md :Akufi, inyen… 2- Unti : d isem s umata ibeddu s « t ». yettili ɣef talɣa n umalay s tmerna n « t » Md : aḥellab « grand jarre de terre pour la réserve d’eau » taḥellabt I.2.2. amḍan : isem di tmaziɣt, yezmer ad yili d asuf neɣ d asget. Ad naf deg-s : 1- Asget azɣaray : s tmerna n uḍfir. Md : Imceḍ imecḍen (s tmerna « en »). 2- Asget agensay : s ubeddel n teɣra taɛrust tiɛrasin (abeddel n teɣra « a » yuɣal « i », d tmerna n « in ». I.2.3. Addad : llan sin n waddaden di teqbaylit ( addad ilelli, addad amaruz). 1-Addad ilelli : ur tettbeddil ara talɣa-ines yettili d ilelli. Md : Tawwurt « porte en bois », tigejdit « Pilier de bois, support de charpente » 2-Addad amaruz : yettili-d s ubeddel n taɣra tamezwarut n yisem, tezwar-it-id tazelɣa n tnila « n » ,neɣ yezwar-it-id yisem. Md : Tawwurt (AI) Tewwurt (AA). Tigejdit (AI) Tgejdit (AA) I.3. Asuddes : asuddes d asemlil n sin wawalen yemgaraden deg talɣa d unamek ad d-fken awal amaynut yebḍa ɣef sin : Md :ṣṣenṣal amellal isem +arbib I.4. Ireṭṭalen : ulac tutlayt ur yesɛin ara awalen imerḍilen, tamaziɣt d yiwet si tutlayin i isɛan awalen iberraniyen ama seg tutlayt ; taɛrabt, tafransist,neɣ talatinit. Imerḍilen n taɛrabt : Lsas elasas / ssqef asaqf Imerḍilen n tefransist : skali escalier Imerḍilen n tlatinit : aɣanim, agadir. Aḥric wis sin: II-Tasnamka: deg uswir n tesnamka, neɛreḍ ad nzer d acu isemlilen d wacu yemgaraden ger tɣiwanin TIZI ƔENNIF akked CAƐBET LƐAMMER. II.1. Ankaz : deg tezrawt nneɣ nwala amgired deg uswir n tesnamka, ger snat n tmeslayin seg yiwet ɣer tayeḍ alama s ssebba neɣ s tayeḍ iwumi neqqar s tefransist (Hyperonyme, hyponyme, homonyme, synonymie) Md : « akal » est un hyperonymie de « tumlilt,talaxt, ṭṭub »et ces derniers sont des hyponymie de « akal ». Homonyme : Aɛric Sens 1 : yettili deg tzeqqa ddaw n waddaynin. Sens 2 :aɛric n waḍil (akk tara-nni n waḍil). II. 2.Azar n yismawen : Aḥayek « dacetṭiḍ yettwaxdam s taḍudt dallen yis deg ccetwa ». Azar « ḥyk ». Di taɛrabt tantalit « ḥayek » « d lḥaf d amellal tettlusu-t tmeṭṭut mi ara teffeɣ» / Di taɛrabt tantalit « ḥayaka » « ḥeyek » lemɛna-as « tisser » . ayen yessemlilen ger : « aḥayek » deg teqbaylit akked « ḥayek » n taɛrabt : «aẓeṭṭa ». Tagrayt tamatut : Di tagara n leqdic-nneɣ deg uswir n tesnalɣa d tesnamka n uktawal n uxxam aqdim n leqbayel i d-negrew amud-nneɣ seg 8 tuddar yetabaɛen ɣer snat n tɣiwanin TIZI ƔENNIF akked CAƐBET LƐAMMER. Deg tezrawt-agi nuffa-d aṭas n wawalen yettemcabin ger tmeslayin-agi ,maca awalen yemgaraden drus azal n 14 n wawalen.frÉtude comparative du champ lexical de la maison traditionnelle entre les régions de Tizi Gheniff (Tizi Ouzou) et Chabet El Ameur (Boumerdes) sur le plan morphologique et sémantiqueThesis