Etude onomastique de commune de Mizrana et Makouda (Morphologie et sémantique)
Loading...
Date
2021
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Di tudert nneɣ, nettmagar-d imukan d yimeḍqan sɛan asarez d waṭas n tedyanin, neɣ d imdanen ula d umezruy, ttakken-ten i wakken ad qqimen neɣ adiqqim umkan-nni dasmekti i wayen yellan neɣ yeḍran dinna.
Deg uktay-agi-nteɣ, newwi-d awal ɣef tesnissent n tesmegda n udewwar n Mizrana, anida i d-nejmaɛ ismawen n yidgan u nefka-d kra n teḥkayin swacu ttwasnen.
Deg tesleḍt n wammud-agi-nteɣ nebḍa-t ɣef kraḍ n yeḥricen :
Aḥric amenzu, nebbi-d deg-s awal ɣef tesleḍt n tezri anda i d-nefka tibaduyin timeḍranin yesɛan assaɣ akked tezrawt-nteɣ, anda id-nebder amzruy n tesnissent, tbadut-is d yifurkan-is igejdanen (tasmegda, tasnisnident) rnu ɣur-sanawen n tesmegda.
Anagraw ixedmen leqdic-agi ɣef tesmegda gar-asen:
- CHERIGUEN. F « Dictionnaire toponymique en Algérie »
- HADDADOU MA « Toponymie Algérienne des lieux habité (les composé).
- TIDJET Moustapha « Dictionnaire d’hydronymie générale de l’Afrique du nord, Algérie, Maroc, Tunisie, 2014 »
Aḥric wis sin : Tasleḍt talɣawit, deg uḥric-agi, nemmeslay-d ɣef yismawen uddisen, ismawen isuddimen akked yismawen iḥerfiyen, d yismawen ireṭṭalen.
Isem sumata yebḍa ɣef snat n tewsatin : isem amalay i ibeddun s yiwet seg teɣra-agi (a, u, i) akked yisem unti yettaleɣ sumata s tmerna n uḍfir « t » ɣer tazwara d taggara n yisem amalay.
Isem, daɣen, ɣur-s sin n yemḍanen :Asuf I d-yeskanen yiwet n tayunt akked usget yettwalɣen seg umalay ilmend n kraḍt n tarrayin (Asget agensay, Asget azɣaray, asget Areggan).
Isem di tmaziɣt yesɛa sin waddaden :Addad illeli mi ara yilli yisem-nni di talɣa tamezwarut uqbel ad yekcem si tefyirt d waddad amaruz mi ara yeqqen ɣer uferdis i t-id-yezwaren, yettwalaɣ s tmelleli n terɣra tamezwarut neɣ s tmerna n uzgen aɣri « w » neɣ « y » ma yella d isem amalay, ma d isem unti yellwalaɣ s uɣelluy n teɣra tamezwarut Deg wammud-nteɣ, nufa ismawen uddisen I yugten ɣef yismawen iḥerfiyen d yismawen isuddimen, rnu ɣur-s nufa-d kra n yismawen i d-yekkan di Taɛrabt.
Aḥric wis kraḍ : nexdem deg-s tasleḍt tasnamkit, yella-d deg-s unamek n yismawen n yidgan i d-nsekles seg yimselɣun akked yinumak i d-nezrew seg kra yimawalen, yerna nefk-d ansi i d- yekka uẓar-nsen.
Ɣer taggara nexdem assaɣ asnamkan yellan gar yismawan d wammuḍ-nneɣ (tagetanamka, tayeḍisemt, Takenwa, tanmegla).
Di taggara, ad d-nini leqdic deg uḥric-agi ur yewwi ara azal-is, ihi nessaram ad d-rren yinelmaden lwelha ɣur-s wa ad tili tezrawt-agi-nteɣ d amedya
Description
100p.; Table.; Ill. en coul.; 30cm.(+cd)
Keywords
Citation
Etudes Linguistiques Amazighes