Étude comparative du champ lexical de la maison traditionnelle entre les régions de Tizi Gheniff (Tizi Ouzou) et Chabet El Ameur (Boumerdes) sur le plan morphologique et sémantique
Loading...
Date
2015
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri de Tizi-ouzouا
Abstract
Tamaziɣt tebḍa d tantaliyin, ger tentaliyin-agi, taqbaylit i ttmeslayen umur ameqran n
yimaziɣen n Lzzayer. Ammud i d-negrew ɣef uxxam aqdim n leqbayel ger tɣiwanin TIZI
ƔENNIF akked CAƐBET LƐAMMER.
Deg tezrawt-agi ara nexdem ɣef temḍawit n tantala n tmaziɣt, yerna ad nzer d acu yezdin d
wacu yessemgirden ger snat n tmeslayin n TIZI ƔENNIF d tin n CAƐBET LƐAMMER .
Tamukrist :
D acu-tent tulmisin n tesnalɣa akked tesnamka n uktawal n uxxam aqdim n leqbayel
deg tɣiwanin TIZI ƔENNIF akked CA3BET L3AMMER?
Tazrawt-nneɣ tebḍa ɣef sin n yiḥricen :
Aḥric amezwaru :
I-Tasnalɣa :
Deg uḥric -agi ad d-nawwi awal ɣef limiraṭ n yisem, tasledt-nneɣ nexdem-itt ɣef
wawalen i d-yekkan ama si tmaziɣt ama si tutlayin nniḍen ( iṛeṭṭalen) ,ladɣa si taɛrabt.
Deg uḥric-agi ad naf deg-s : ismawen iḥerfiyen,asuddes ,asuddem,ireṭṭalen.
I.1 Asuddem :
Asileɣ n yisem deg tutlayt n tmaziɣt yettili -d s tmerna n lqaleb n yisem ger uzar-is
akked umalaɣ, rnu kra n yimerna limiraṭ. Isem yesɛa kraḍ n tmitar n yisem ( tawsit , amḍan
,addad).
I.2. Timitar n yisem :
I.2.1. Tawsit : tawsit tesɛa snat ; amalay d wunti.
1- amalay : d isem ibeddun s tiɣra :a,i,u.
Md :Akufi, inyen…
2- Unti : d isem s umata ibeddu s « t ». yettili ɣef talɣa n umalay s tmerna n « t »
Md : aḥellab « grand jarre de terre pour la réserve d’eau » taḥellabt
I.2.2. amḍan : isem di tmaziɣt, yezmer ad yili d asuf neɣ d asget. Ad naf deg-s :
1- Asget azɣaray : s tmerna n uḍfir.
Md : Imceḍ imecḍen (s tmerna « en »).
2- Asget agensay : s ubeddel n teɣra
taɛrust tiɛrasin (abeddel n teɣra « a » yuɣal « i », d tmerna n « in ».
I.2.3. Addad : llan sin n waddaden di teqbaylit ( addad ilelli, addad amaruz).
1-Addad ilelli : ur tettbeddil ara talɣa-ines yettili d ilelli.
Md : Tawwurt « porte en bois », tigejdit « Pilier de bois, support de charpente »
2-Addad amaruz : yettili-d s ubeddel n taɣra tamezwarut n yisem, tezwar-it-id tazelɣa
n tnila « n » ,neɣ yezwar-it-id yisem.
Md : Tawwurt (AI) Tewwurt (AA).
Tigejdit (AI) Tgejdit (AA)
I.3. Asuddes : asuddes d asemlil n sin wawalen yemgaraden deg talɣa d unamek ad d-fken
awal amaynut yebḍa ɣef sin :
Md :ṣṣenṣal amellal
isem +arbib
I.4. Ireṭṭalen : ulac tutlayt ur yesɛin ara awalen imerḍilen, tamaziɣt d yiwet si tutlayin i
isɛan awalen iberraniyen ama seg tutlayt ; taɛrabt, tafransist,neɣ talatinit.
Imerḍilen n taɛrabt : Lsas elasas / ssqef asaqf
Imerḍilen n tefransist : skali escalier
Imerḍilen n tlatinit : aɣanim, agadir.
Aḥric wis sin:
II-Tasnamka: deg uswir n tesnamka, neɛreḍ ad nzer d acu isemlilen d wacu yemgaraden
ger tɣiwanin TIZI ƔENNIF akked CAƐBET LƐAMMER.
II.1. Ankaz : deg tezrawt nneɣ nwala amgired deg uswir n tesnamka, ger snat n tmeslayin
seg yiwet ɣer tayeḍ alama s ssebba neɣ s tayeḍ iwumi neqqar s tefransist (Hyperonyme,
hyponyme, homonyme, synonymie)
Md : « akal » est un hyperonymie de « tumlilt,talaxt, ṭṭub »et ces derniers sont des hyponymie
de « akal ».
Homonyme : Aɛric Sens 1 : yettili deg tzeqqa ddaw n waddaynin.
Sens 2 :aɛric n waḍil (akk tara-nni n waḍil).
II. 2.Azar n yismawen :
Aḥayek « dacetṭiḍ yettwaxdam s taḍudt dallen yis deg ccetwa ». Azar « ḥyk ».
Di taɛrabt tantalit « ḥayek » « d lḥaf d amellal tettlusu-t tmeṭṭut mi ara teffeɣ» / Di taɛrabt
tantalit « ḥayaka » « ḥeyek » lemɛna-as « tisser » . ayen yessemlilen ger : « aḥayek » deg
teqbaylit akked « ḥayek » n taɛrabt : «aẓeṭṭa ».
Tagrayt tamatut :
Di tagara n leqdic-nneɣ deg uswir n tesnalɣa d tesnamka n uktawal n uxxam aqdim n
leqbayel i d-negrew amud-nneɣ seg 8 tuddar yetabaɛen ɣer snat n tɣiwanin TIZI ƔENNIF
akked CAƐBET LƐAMMER.
Deg tezrawt-agi nuffa-d aṭas n wawalen yettemcabin ger tmeslayin-agi ,maca awalen
yemgaraden drus azal n 14 n wawalen.
Description
p.86 ;30cm; cartes+.(cd)
Keywords
Citation
DIALECTOLOGIE