Etude morphologique et sémantique des Toponymes de la région de Bouzguene et Imessouhel
Loading...
Date
2020
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU
Abstract
Gar zik d tura, tamaziɣt tenǧer abrid ɣer sdat. Zik, tella kan deg timawit, ma d tura tger
asurif d ameqqran ɣer tira imi d tira kan i iḥerrzen amawal akked tutlayt, d tinna kan i dyettɣiman
tṛessa akken bɣun zrin yiseggasen.
Ass-a, nuweḍ ɣer tallit anda i aɣ-tettunefk tegnit, ad nexdem amahil ara d-yawin
amaynut i tmaziɣt.
Deg ukatay-nteɣ, nuwi-d awal ɣef wayen icudden ɣer yismawen n yimukan deg snat n
temnaḍin : Buzeggan akked Yimsuḥal. Dinna i d-negmer azal n 236 n yismawen icudden ɣer
yimukan, iḥerqan, izerban…
Taɣult-agi, tesεaazal d ameqqran deg tmetti taqbaylit, imi ur llint ara aṭas n tezrawin
deg-s ; nezmer ad d-nebder imahilen n M.A. Haddadou ladɣa amawal n tesmedga akked
F.Cheriguen s udlis-is tasmedga n tmurt n Lezzayer n yidgan yettwazedɣen, d wigi i ixedmen aṭas ɣef
tesmedga n tmurt n Lezzayer. Ma d tamurt n Leqbayel, mačči aṭas n yimahilen i yellan fell-as deg
taɣult-a, d anect-agi dɣa i aɣ-yuwin ad nefren asentel-a.
Deg tazwara, tamukrist-nteɣ, tezzi ɣef yisteqsiyen icudden ɣer talɣiwin n yismawenagi
d unamek-nsen, d wayen akk icudden ɣer wayen nezmer ad t-id-nsegzi deg-sen.
Iwakken amahil-nteɣ ad yeddu akken iwata, nebḍa tazrawt-nteɣ ɣef sin yiḥricen :
tazrawt talɣawit, tazrawt tasnamkant.
Deg yixef i d-yuwin ɣef tezrawt talɣawit, nefka-d tabadut tamawalt i uḥric-agi, tuwi-d
ɣef tewsit d umḍan n yalisem n umkan, akken daɣen i d-nebder tutlayt i seg d-yekka yal isem,
nufa-d 3 tutlayin :tamaziɣt, taεrabt, tafransist. Ɣas ulama amur ameqqran n yismawen-agi d
imaziɣen, acu kan yella later n tutlayt tafransist akken diɣ llan wawalen d imexḍa kkan-d seg
tutlayt n teɛrabt.
Ma yella dtawsit d umḍan n yismawen-agi, ad tafeḍ gar-asen 42nyismawen : d asuf amalay,
27 d asuf unti. Ma d ismawen yellan deg usget unti,llan 14 akked 17 d imalayen. Ayen
yeεnan awalen uddisen, nger tamawt, belli ulac ula d yiwen n yisem d asget, nufa-ten-id akk
d asuf amalay : 68 n yismawen neɣ d asuf unti : 69 n yismawen.
Am wakken daɣen i nger tamawt, deg wammud-nteɣ, awalen akk i d-negmer, inɛed d
ismawen akk, anagar kra kan n yirbiben i d-nufa (d imexḍa).Deg yixef i d-yuwin ɣef tesnamkit, neɛreḍ ad d-nawi anamek n yal isem, nsemres
amawal n J.M.Dallet akked M.A.Haddadou.Nebḍa-ten almend n wayen akk icudden ɣer
waman, ɣer yimɣan, ɣer yiɣersiwen…Nufa-d 48 n yismawen cudden ɣer wayen akk id-yezzin
i umdan (reliefs), Am wakken daɣen i d-nufa 48 n yismawen niḍen cudden ɣer yismawen n
yiḥerqan, 46 cudden ɣer waman , 25 cudden ɣer tmezduɣt, 16cudden ɣer yimɣan, 5 yismawen
cudden ɣer wayen yeεnan timsal niḍen.
Deg taggara, nsaram tazrawt-agi ad d-tawi amaynut i tesmedga ad d-tawi amaynut i
tmaziɣt, ad tenǧer abrid i widak ara d-yawin tizrawin yecban tagi, adεerḍen ad d-rnun ajdid
ɣef wayen akka inexdem dagi
Description
30cm.; 118p.;+cd
Keywords
Citation
Etudes linguistiques amazighs