Essai de traduction du français vers tamazight de deux articles de Salem Chaker « L’ADJECTIF » et «L’ADVERBE » Extraits de l’encyclopédie Bérbére (vol ӀӀ, 1985) .
Loading...
Date
2021
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Tasuqilt d yiwet n tussna yis nezmer ad ner aḍris si tutlayt ɣer tayeḍ, tesɛa assaɣen yeqqnen ɣer tussniwin nniḍen, ladɣa tussna n tesnilest.
Ma nuɣal-d ad nawi awl ɣef tussna-agi n tsuqilt, d yiwet n tussna tamaynut id yarnan ɣer tussniwin I yesɛan assaɣ srid d ttutlayin yemmxallafen.
Yal amusnaw amek I yesbaddu tamiḍrant n tsuqqilt, ur tesɛi ara yiwet n tbaddut, ma nebder-d akka kera n yimusnawen muccaɛen deg uḥric-agi ad naf imusnawen n tmurt n Lkanadan amedya Viny d Darbalnet ixedmen lsas amezwaru I d-yesbeggnen amek ara ad ner aḍris si tutlayt ɣer tayeḍ.
Ma nebder-d amusnaw nniḍen i yefkan azal i weḥric-agi n tsuqilt, mass G.Monin I d-yessufɣen adlis degs yewwi-d awalɣef wuguren yemxalafen n tsuqilt u daɣen yefka-d tamuɣli-ines yenna-d belli di tsuqilt ilaq ad neǧǧ tiktiwin akken llant deg uḍris aɣbalu, Yenna-d daɣen balli tasuqilt d timlilit I d-yettilin ger tutlayin.
Ma nuɣal-d ɣer umawal Larousse “tasuqilt d tigawt n uṭerǧem seg tutlayt ɣer tayeḍ, d aḍris, d inaw, d asnimek, d asenfali…”
Ma nezzi-d ɣer leqdic agi nneɣ yellen sedaw usentel « essai de traduction du français vers tamazight de deus articles de Salem Chaker « l’adjectif » et « l’adevrebe » extraits de l’zncuclopédie bérbére », « aneɛrud n tsuqilt seg tefransist ɣer temaziɣt n sin imagraden n Salem Chaker « arbib » d « umarnu ».
Ma nemmaslayed sumata ɣef wamek I yedda leqdic-nneɣ, ad d-naf di tazwara, tazwart tamatut, anda I d-nefka kera n tbadutin ɣef tsuqilt syin nuɣal-d nefkad tamukrist d turdiwin iɣiɛawnen akken ad yeddu uxeddim nneɣ akken iwata,akken daɣen nuder-d sebbat I aɣ-yeǧǧan ad nexdem leqdic-agi.
Aktay neɣ nebḍa-t ɣef tlata yixfawen, deg yixef amenzu nefka-d tabadut I kera n wawalen icudden ɣer usentel agi nneɣ.
Deg mezwaru nefkad tabadut I wawal aḍris, syin ɣurs nefkad tabadut I aḍris imsegzi, imi imagraden nsuqel d isegzanen, nefka-d tugna neɣ aɣwas n uḍris asegzay, nefka-d daɣen tulmisin is tigejdanin. Arnu ɣers tabadut I wawal n tsuqilt, d laṣṣnaf-is.
daɣen newwidawal ɣef ukala n tsuqilt yebḍan ɣef tlata yiḥricen:
1. Ad negzu akken ad nessuqel
2. Déverbalisation
3. Ad s-nɛawed asenfali
Iwakken ad d-nessegzi uguren id ttmagaren yemsuqlen yal tikelt, neṭṭef –tt di ṛṛay iwakken adnessegzi tanfalit: aferdis n tsuqilt, ɣef acu ur msefhamen ara yimusnawen.
Deg yixef wis sin nefka-d deg tazwart tabadut ɣef tsuqilt d wayen id yenna umaru Ladmiral iwaken ad nekčem ɣer tisuddas n tsuqilt, nebdr-d kera n yimyura I d yemaslayen ɣef tisuddas n tsuqilt am Vinay d Derbalnet, nnan-d bellillant sa (7) n tarrayin: areṭṭal, arwan, tasuqilt n wawal s wawal, anfal, awlelleɣ, tasuqilt n unamek, tawulemt.
Tarrayin-agi ttwafarqent ɣef sin yiḥricen:
- aḥic amezwaru: tissudas srid: yella deks: areṭṭal (areṭṭal agensan, areṭṭal uffiɣ) , arwan, tasuqilt n wawal s wawal.
- aḥric wis sin: tissudas arusrid: anfal (aqbar, asfaḍ), awllelaɣ, tasuqilt n unamek, tawulemt.
Nesfahmed yal yiwen, nefka-d tibadutin iwulmen d yimedyaten seg seg tsuqilt I nexddem.
Syin akin aneɛadi ɣerixef wis krad anda ineɛrad ad d-nasuqel sin imagraden “arbib”d “umarnu” n Salem Chaker seg tafransisr ɣer tmaziɣ.
Iwakken nesaweḍ ad nasuqel imagrasen agi , nesamres aṭas n imawalen amedya:
Amawaln aɣzuran n tafransist - tamaziɣt, amawal tamaziɣt tartar, amawal n tasnilast n berkay, amawal n tmaziɣ - tafransist n karim cherief.
Deg tsuqilt agi inexddem nufa-d aṭas n wuguren amedya: lebni n tafyir ayen yerzan tasseddast akked tjerrumt imi mexallafen seg tutlayt ɣer tayeḍ.
Nufa-d kera n wawalen deg tutlayt tafransist ur sɛin ara igdazalen-nsen di tutlayt tamaziɣt.
ɣer tagara n umahil-agi nneɣ nesaweḍ ad nini balli tasuqilt d allal I yesagzayen tutlayt nniḍen , d allal I yesagzayen tutlayt s tutlayt nniḍen, d ttusna I yettwalin ɣer yiḍrisen yettwarun .
aktay nneɣ yella-d ɣef usuqel si tefransist ɣer tmaziɣt , imi aṭas n laxsas I yellan di aɣult n tsuqilt , iwakken ad yaweḍ umsuqel ɣer tsuqilt igerzen ilaq ad yissin akken ilaq tutlayin nni i snat tin n waḍris aɣalu akked d tutlayt s wacu ara yesuqel, ilaq ad yissin daɣen idlesi yettamgaraden seg tmetti ɣer tayeḍ.
Description
97p.; Table.; 30cm.(+cd)
Keywords
Citation
Etudes Linguistiques Amazighes