Le portrait sociologique et le parcours artistique de la chanteuse kabyle Ldjida tamechtouht.
Loading...
Date
2020
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU
Abstract
Anadi-agi nneɣ icud ɣer tesnalast d tussna n umdan, tussna-agi d tin izerwen ama d
amdan, ama d timetti di mkul tama, d wayen yaɛnan taɣerma, ansayen d yidles.
Azwel n tezrawt-agi « asuneɣ asenmetti n Lǧida tamecṭuḥt ». Newwi-d deg-s awal ɣef
tmeddurt n tnaẓurt-agi taqbaylit i wumi qqaren Lǧida Tamecṭuḥt akked d wayen tecna.
Iwakken nessaweḍ ad d-nemmeslay ɣef tmeddurt n tcennayt-agi d umecwar-is deg ccna,
nebḍa anadi-agi ɣef kraḍ n yeḥricen :
Aḥric amenzu d win n tesnarrayt. Deg-s nemmeslay-d ɣef tuget n tarrayin i netbaɛ i
wakken ad yettwaxdem unadi-agi akken iwata. Deg-s nesbegen-d asentel n tezrawt-agi d
wayen i aɣ-yeǧǧan nfern-it-id ger waṭas n yisental anda id nenna d akken Lǧida Tamecṭuḥt
ulac anadi fell-as. Deg wayen yaɛnan tameddurt-is d umezruy-is di ccna ur yettwassen-ara
ama di tmetti taqbaylit ama di tesdawiyin.
Di tazwara n uxeddim neffeɣ ɣer wannar nessexdem adiwenni azgen usrid, nefka kra n
tuttriwin i Lǧida Tamecṭuḥt, s tririyin-is i nessaweḍ nexdem tazrawt nneɣ. Am yal anadi n
tussna ilaq ad nessexdem kra n yedlisen i yesɛan aẓar akked unadi nneɣ anda id newwi kra n
yisallen acku anadi mebla taɣuri am umdan mebla iẓri, am wakken id nessebgen ttawilat n
tezrawt d wuguren id nemlal deg-s, syin akin di taggara nerra-d ɣef tuttriwin i yellan di
tmukrist.
Aḥric wis sin « Tudert n LǧidaTamecṭuḥt d umecwar-is di ccna », newwi-d awal ɣef
tlalit n Lǧida tamecuṭḥt akked twacult-is, anda id nenna d-akken laṣel-ines n Ath Ɛebbas deg
iɣil Ɛli di Bgayet.
Lǧida Tamecṭuḥt tlul ass n 21 yebrir 1947 syinna akin truḥ ɣer temdint n Lezzayer
nettat akked twacult-is ɣer uxxam n ɛemti-s Lla Yamina ; d yiwet n tcennayt ger tlawin
timezwura i yellin tawwurt n Rradyu taqbaylit, Rradyu tis snat. Dinna i tkemmel tudertis,
teggujel si baba-s asmi tesɛa di lɛemr-is semmus n yiseggasen, dɣa trebbat-id ɛemti-s akked
yemma-s.
Lǧida Tamecṭuḥt tebda amecwar-is n ccna asmi tesɛa 04 n yiseggasen di lɛemr-is di
Rradyu tis snat d ɛemti-s i tt-yewwin i wakken ad telmed ccna, tebda s « nnuba n warrac
imeẓyanen » anda cennun tizlatin n imecṭaḥ, texdem ula deg umezgun n rradyu, syin akin
tekcem ɣer tedwilt n tarbaɛt lxalat, dɣa tebda tcennu yid-sent tella Newara, Crifa, Ḥnifa,
Jamila, Lǧida Tameqrant, atg.Di tarbaɛt agi n urar lxalat is semman Lǧida Tamecṭuḥt, acku tella uqbel Lǧida
Tameqrant, tkemmel yid-sent armi d asmi teḥbes amecwar-is di Rradyu deg useggas n 1983,
daɣen tella deg iseggasen n 1960 akked tarbaɛt n ifennanen n Ḥaddad el Jilali ger asen Salwa,
Faḍila Zziria, Xelifi Ḥmed, Rabaḥ Driassa, Akli Yaḥyatene, atg.
Lǧida Tamecṭuḥt tella t teddu yid sen, zzin-d ɣef aṭas n tmura xedmen timeɣriwin di
rebɛa n tɣemmar n ddunit, anda tecna ula s taɛrabt.Deg iseggasen-agi ineggura texdem akked
tiliẓri tis 04 s tmaziɣt kra n yisura am Dda Meziane, Azmumeg, Aḥlil-aḥlil, di taggara n uḥric
nenna-d d akken macci d yiwet macci d snat n tejmilin is yuɣalen ama sɣur waṭas n tɣiwanin
di Lzayer tamanaɣt, sɣur tuddar n leqbayel, sɣur waṭas n tdukliwin, am akken terra ula d
nettat aṭas n tejmilin i waṭas n yinaẓuren am Ayt Ḥmed, Cerif Xeddam, Akli Yaḥyatene,
Mulud Ḥabib.
Ma deg uḥric wis kraḍ « Tasleḍt tasentalant d wammud n tezlatin n Lǧida Tamecṭuḥt »
anda nexdem tasleḍt i wammud n tezlatin-is, njemɛed 50 n tezlatin, 19 n tezlatin newwi-ten tid
seg Rradyu tis snat, 16 seg Rradyu n Tizi Wezzu, ma d 15 nniḍen newwi ten t-id sɣur Lǧida
Tamecṭuḥt. Seg tezlatin-agi nufa-d d-akken tebda s yisental n imecṭah, syin akin tecna ɣef
tayri, lɣerba, tameṭṭut taqbaylit, ayen tettidir tmetti taqbaylit deg tallit-nni, cbaḥa n tmurt n
leqbayel, atg. Tuget n tezlatin-is d-icennayen nniḍen isen t-yuran am Lla yamina, Meziane
Racid, Ḥami Cerif, Ben Muḥamed, nettat tura Ajeǧǧig n tefsut, Asmi di lɛemr-iw ɛecrin,
Aɣrib ur nesɛi lwali, Yejraḥ wul.
Description
30cm; 123p.; Ill. en Coul.
Keywords
Citation
Anthropologie Culturelle et Patrimoine Amazigh