Les actes du discours dans les conversations entre « AAZI et Mokrane » dans le film « la colline oubliée ». Approche pragmatique.
Loading...
Date
2020
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU
Abstract
Akatay-nnteɣ yewwid ɣef « Tigawin s wawal (igiten n yinaw) (les actes du discours)
deg imssawalen gar Aazi aked Mewqṛan deg usaru tawrirt yettwattun ». Tiẓin tasnigit.
Di tazwert newwid awal ɣef inadiyen di taɣult n tesnilest tamaziɣt, n-meslaye-d ɣef
ifurkan n tesnilest iy- ḥekmen aṭas deg inadiyen-aki am timsislit, taseddast, taɣawayt,
tasnamkit, ma d afurkan n tesnigit drus inadiyen ixedmen fellas. Amahil-neɣ yebna ɣef tiẓri n
igiten n yinaw.
Ad nexdem tasleḍt imssawalen n sin iwudan igejdanen id yuraren deg usaru « tawrirt
yettwattun » n Ɛebderreḥman Bugarmuḥ.
Tamukrist: Anwa id inaw iḥekmen s waṭas deg imssawalen n Aazi aked Mewqṛan?
Dacu d asemdu isɛan igiten n yinaw ɣef umattaf neɣ win id yettḥessisen ?
leqdic aki yebḍa ɣef sin yixfawen :
Ixef amenzu i wumi nsemma « Tawtilt n ufares n yinaw asarug n usaru « tawrirt
yrttwattun ».
Nefka-d di tazwara tabadut usaru aked tin n wungal, neɛreḍ ad neglem ungal « tawrirt
yettwattun » n Mulud At Mɛemmer i yerra Ɛebderreḥman Bugarmuḥ) d asaru.
Tabadut nniḍen n usaru « tawrirt yettwattun » (tabadut umsufaɣ aked ugezul usaru).
Nemeslayed daɣen ɣef tesarwest aked tewsatin-is ( tanamit), d umgirred d umcabi yellan ger
ungal d usaru.
Deg ixef wis sin i wumi nessema « igiten n yinaw » yebḍa ɣef sin yeḥricen.
Deg uhric amezwaru nebda s tbadut n tesnigit axater igiten n yinaw d yiwen seg wawalen
imiḍranen n tiẓri-agi. Tasnigit yekk-d wawal-aki si tusna aked tigit; d yiwet seg ifurkan n
tesnilest tazrawt-is d asseqdec n tutlayt.
Inaw: ɣer kra n yimusnawen am L.GUESPIN inaw, d asexdem n tutlayt deg tignawin
yemxalafen. Llan wid yettwalin inaw d aḍris i yettwaxedmen ilmend n tegnit, ilmend n wayen
id yezzin i win id yuran aḍris.
Tazrawt n yinaw: d tazrawt i yeccuden ɣer usemres n tegnatin n tmenna d tmenna n yinaw, d
wayen icudden gar tmetti d tmeslayt. Sumata d anadi ɣef tecraḍ yerzan lebni n yinaw (aḍris).
Tigawin s wawal(igiten n tutlayt) : Iswi n umeslay, d tutlayt, d asiweḍ ɣer tigawin, yetwabna
ɣer usexdem n kra n yiferḍisen n tutlayt s wayyes ara yessiweḍ win yettmeslayen akken ad
yawi win yettḥessisen ɣer kra n tigawin, am usexdem n usendeh, assuter..Nwala-d timuɣliwin
n sin n yimusnawen Austin aked Searle ig-xedmen imahilen yernan tiẓri aki. Mkul yiwen degsen
yefkad tamuɣli-is. Deg uḥric wis sin deg-s ara nexdem tasleḍt igiten n yinaw id-nekes seg sḍis n isayes ig
jem3en Aazi aked Mewqṛan. Deg imssawalen aki tasleḍt-neɣ tebna kan ɣef yigi umeslay
(acte illocutoires). Di taggara n uḥric-agi nessaweḍ ɣer igmaḍ aki : neksed azal n 31 igiten n
yinaw n tmenna ( actes du language illocutoires) deg-sen 12 igiten iḥulfan ( actes exprissifs) ,
5 n igiten urgem (actes promissifs), 9 igiten n usriden (actes directifs), 5 igiten n tiɣri ( actes
declaratifs), 6 ( actes assertifs).Di taggara n tesleḍt-neɣ nufa-d akken d igiten iḥulfan i yellan
aṭas deg issawalen iyjemɛen gar Aazi aked Muqran. Kra igiten am di tinayt aki: « Wissen ma
kem-id-afeɣ aseggas nniḍen mara d-uɣaleɣ? » tusa-d d asteqsi tesɛa azal nniḍen d timenna
iḥulfan
Description
30cm.; 58p.+cd
Keywords
Citation
Etudes linguistiques amazighes