La toponymie des villages «Ath Elkacem» et «Thamazirth Ourabah»: analyse morphologique et sémantique

Loading...
Thumbnail Image

Date

2020

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU

Abstract

Tutlayt n tmaziɣt tella d timawit kan I waṭas n leqrun, ɣef waya aṭas n wawalen I as-iruḥen, maca iseggasen-agi ineggura, bdan yimusnawen ttarun-tt, ad d-naf timucuha, timseƐraq, isefra, inzan, …atg, ttwarun irkelli yerna tuget deg-sen teqdec-iten tsekla. Anagar iḍrisen teqdec tsekla ad d-naf wid teqdec ‘’tesnilest’’, gar-asen ismawen imaẓlayen, tzerrew ‘’tesnisemt’’ yellan d aḥric seg ‘’tesnilest’’. Ismawen imaẓlayen bḍan ɣef sin n yiḥricen, llan yismawen n yimdanen tzerrew ‘’tesnismiddent’’, am wakken llan daɣen yismawen n yidigan tzerrew ‘’tesmidegt’’, i yellan d asentel n tezrawt-agi. Tasleḍt talɣawit d tesleḍt tasnamkit n tesmidegt n snat n temnaḍin ‘’At Lqasem’’ d ‘’Tmazirt Urabaḥ’’, d asentel i nefren i tezrewt-agi i d-nhegga imi aḥric-agi n tussna ur yuggit ara deg tutlayt n tmaziɣt xas akken yesƐa azal d ameqqran, imi id-yesmektay s umezruy n temnaḍin, daya i nebɣa ad d-nessebgen deg leqdic-agi. Nexdem anadi deg unnar, nessekles-d ayen akk i aɣ-d-nnan imsulɣa, negrew-d 181 n yismawen n yidgan, ad d-nekkes talɣa d unamek-nsen. Tazwart-agi nebḍa-tt ɣef sin n yiḥricen : Aḥric amnzu ad d-nexdem tasleḍt talɣawit akken ad d-nbeggen dakken isem n wadeg yebna am yal isem deg tutlayt n tmaziɣt (aẓar, asalaɣ, amḍan, tawsit d waddad), ɣef waya di tazwara n uḥric-agi, nekkes-d aẓar n yismawen-agi, syin akin ad ten-nebḍu ɣef talɣa s wacu bnan (ama d iḥerfiyen, ama d uddisen neɣ d isuddimen, mebla ma nettu ad d-nessebgen awalen ireṭṭalen), ɣer taggara, nefka-d addad amaruz n yismidgan akk id-negrew. Deg uḥric wis sin, nexdem tasleḍt tasnamkit, neƐreḍ ad d-nbeggen dakken ismidgan sƐan assaɣ akked umezruy n temnaḍt-nni ɣef waya nefka-d tibadutin i wawalen nesƐa deg wammud i d-negrew i yellan deg usegzawal n ‘’Dallet’’, nerna nessefhem-d d acu yeǧǧan imdanen ad semmin i yidgan-agi s yismawen-agi. Syin akin, nebder-d assaɣen isnamkanen i izmer ad zdin sinn wawalen, nekkes-di yal assaɣ, imedyaten seg wammud i nesƐa.Uqbel ad nekfu nexdem tasleḍt tasefrurant I wawalen I zdin wassaɣen isnamkiyen Id d-nebder yakan (assaɣen n umyellel, n tegdazalt, n temnegla, n tkenwa, aneflisen). Γer taggara n tesleḍt-agi, nebḍa ismidgen d taggayin akken id-yemmal yal asmideg (ama tismadrart, ama d tismamant,…) Nexdem-d taggrayt anda id-nerra ɣef yisestanen id-nefka di tazwara n tezrawt-nneɣ, nessaweḍ, gar tesleḍt talɣawit d tesleḍt tasnamkit, nesseɣti-d turdiwin-nneɣ, nbeggen-d dakken asmideg, yesƐa talɣa n yisem di tmaziɣt, daɣen nesken-d dakken ismidgan zemren ad ilin d iḥerfiyen, d uddisen, d isuddimen neɣ d ireṭṭalen, aya tesban-aɣ-t-id tesleḍt talɣawit, ma s tesleḍt tasnamkant nessaweḍ nbeggen-d assaɣ icudden ismideg d umezruy, nessefhem-d ansi id-kkan yismawen-agi, acu id-mmalen, d wacu n wassaɣen isnamkanen i izemren ad ilin gar-asen. Nessarem ad yili leqdic-agi di lfayda n tutlayt d yidles amaziɣ, d win ara yesseḥbibren ɣef tɣarma-agi.

Description

30cm.; 130p.; cartes; tabl.+cd

Keywords

Citation

Etudes Linguistiques Amazighes