Approche anthropologique des trajectoires des émigrés kabyles rentrés en Algérie

Loading...
Thumbnail Image

Date

2020

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU

Abstract

Lɣerba d tamsalt iceɣben Izzayriyen si zman aqebuṛ, ɣef ayen uran imusnawen n umezruy d leqbayel id imezwura i yneǧren abrid n yinig berra n tmurt n lzzayer deg useggas n 1871, asmi teɣli tmurt n leqbayel tkecm-itt Fransa. Di tezrawt agi neɣra idlisen d ihedṛen ɣef leḥmala yellan ger uqbayli d wakal-is d awezɣi ad t-yeǧg ad iṛuḥ, maɛna asmi d kcem Fransa tesnulfa-d lqanun tḥaṛṛem-it deg akal-is. Aqbayli i waken ad d-yerr akal-is ilaq-as atas n yedrimen, d anecta gi i t-itelḥen i tikelt tamezwarut ad yinig ɣer tmurt n Fransa i waken ad ixdem ad d-ijmaɛ adrim s wayes ar ayekkes lḥif ɣef uxxam-is d tmurt-is. Deg tezrawt-agi, newwi-d awal ɣef yiwen usentel yesɛan azal deg uḥric n tusna n tmetti yaɛna tuɣali n yimigen iqbayliyen ɣer tmurt-nsen. Deg unadi-nneɣ neqsed kra n iminigen iqbayliyen id yuɣalen ɣer tmurt n Lzayer, nqesser yid-sen ḥkan-aɣ-d ɣef ayen i saɛeddan di lɣeṛba d wayen i ten iǧǧan fɣen tamurt, d wayen i ten-id yerran ɣer tmurt-nsen, nqesseṛ diɣen ɣef temɛict-nsen seg-mi d-uɣalen ɣer Lzayer Tasleṭ-nneɣ tezzi ɣef tmukrist, deg aydeg id nefka sin n yesteqsiyen ɣef ayen yaɛnan taluft n yinig di tmurt n Lzayen labaɛda tamnaṭ n leqbayel, asteqsi amezwaru: d acu i yesufuɣen leqbayel si tmurt-nsen ɣer lɣerba, d tudert i ttidiren di lzayer neɣ d tudert di tmura n medden ten-ijebbden? Asteqsi wis sin: amek i ttidiren leqbayel iɣṛiben id yuɣalen ɣer tmurt-nsen, ger imawlan-nsen d taddart-nsen? Isteqsiyen id nefka di tmukrist ḍefṛent-tten turdiwin agi: yal asteqsi naɛṛeḍ ad-s-nefk tiririt nwala tweha aɛla ḥsab n tesleṭ i nexdem di tezrawt-nneɣ : snat n turdiwin i westeqsi amezwaru: tamezwarut ayen issufɣen leqbayel si tmurt-nsen aɛla ḥsab n wayen iɣ-d-nnan iɣṛiben i nesteqsa d liḥala n tmurt n Lzayer ur ngarrez ara deg yeḥricen n tdamsa d tmeti uked tsertit. Tis snat d iminigen id ittasen deg ussan n imṛas ɣer Lzayer i yettcebbiḥen udem n lɣeṛba deg wallaɣ n wat tuddar ɣef aya bɣan akk ad tewɛun? Snat nniḍen n turdiwin i tririt ɣef usteqsi wis sin: seg-mi d-uɣalen iɣṛiben i nesteqsa ɣer tmurt-nsen staṛḥben yis-sen imawlan-nsen d wat taddart-nsen axaṭeṛ tamezwarut ur gzimen ara lexyuḍ nutni d imawlan-nsen uked tmurt-nsen d laɛwayed-nsen asmi llan di lɣeṛba, kra llan d iɣṛiben ttcegiɛen-d lmandat d tebṛatin, yernu ttasen-d tikenlt i wseggas, tis snat asmi llan di lɣeṛba ur ttxalaḍen ara at tmurt-nni i deg i ttidiren akken ad ɛiccen tamɛict-nsen, ɣef wayen iɣ-d nnan wid nesteqsa ḥala lxedma i ten-icerken yid-sen. Tazrawt-nneɣ tebḍa ɣef xemsa n yeḥricen , amezwaru, d aḥric n tesnarayt anda id-nesken asentel d sebbat n ufran-is, newwi-d awal diɣen ɣef tmukrist d tarayin unadi ma d wis sin nhedṛ-d deg-s ɣef umezruy n taluft n yinig di Lzayer uked tmurt n leqbayel, ma d wis krad (3) d tasleṭ i nexdem i wayen iɣ-d-nnan iɣṛiben-nneɣ ɣef tmura n medden amek gant d wamek tga tudert deg-sent, ma deg uḥric wis ukuz(4) d tasleṭ ɣef wayen iɣ-d-ḥkan iminigen-nneɣ ɣef tuɣalin-nsen ɣer tmurt n Lzayer.

Description

30cm.; 66p.+cd

Keywords

Citation

Anthropologie du patrimoine et de la culture amazighs