Traitement géolinguistique des prépositions en Kabyle
Loading...
Date
2022-06
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Université Mouloud Mammeri Tizi-Ouzou
Abstract
Deg unadi-agi-nteɣ, nexdem tazrawt tarukalt tanutlayt n yiwet n taggayt taseddasayt :
‘’tinzaɣ’’ di kra n temnaḍin n tmurt n Leqbayel. Tazrawt-nteɣ terza 25 tedgatin yettekkin ɣer
yigezda n Tizi-Uzzu, Bgayet, Tubiret, Bumerdes, Burǧ Bu-Ɛririǧ.
Deg umahil-agi, neɛreḍ ad d-nerr ɣef usteqsi-agi :
Wissen tinzaɣ i sexdamen di teqbaylit ma kif-kif-itent akk di temnaḍin n tmurt n Leqbayel
neɣ mgaradent deg talɣa akked temsislit ?.
Turdiwin
Ha-tt-a turda tagejdant i-ɣef nsenned :
Akken neẓra, di teqbaylit, iktawalen akk tḥuza-ten temḍawit deg yiswiren akk n tutlayt (di
temsislit, di tesnalɣa d yiẓuran), ma d tinzaɣ ay ssexdamen di teqbaylit ahat ɛedlent akk, ulac
amgired gar-asent seg tadegt ɣer tayeḍ.
Iswi d ufran n usentel
Deg uxeddim-agi-nteɣ, nebɣa ad nẓer amek gant talɣiwin n tenzaɣ n 25 tedgatin n
temnaḍin n tmurt n Leqbayel. Nebɣa daɣen ad d-nesken amefruzzeɛ n tneḍwa n tenzaɣ ɣef
tkerḍiwin I nexdem s useɣzan QGIS. Nefren asentel-agi, imi tuget n tezrawin ttwaxedment
ɣef umawal d temsislit, maca tayunin tijerrumin n teqbaylit drus neɣ ulac maḍi tizrawin
yerzan tarukalt tanutlayt. Neԑreḍ, negmer-d kra n tenzaɣ i wakken ad nisin talɣiwin-nsent d
tneḍwa-nsent ma dɣa llant di 25-nni n tedgatin.
Imselɣa
Negmer-d 22 n tenzaɣ seg temnaḍin n tmurt n Leqbayel. Nesteqsa kra n yimselɣa, llan
yirgazen d tlawin, tuget deg-sen d ilmeẓyen d telmeẓyin yesɛan deg leɛmer-nsen gar 20 d 50 n
yisegassen. Imi, tasastant-nteɣ, d tifyar ttwarunt s tefransist, nefren wid yesnen tafransist,
meḥsub ɣran, sɛan aswir ; kra ɣran armi d tasnawit, kra niḍen d isdawanen akken ad aɣ-drren
ɣef tefyar-nni i nura s tefransist.
Taɣessa n umahil
Axeddim-nteɣ, nebḍa-t ɣef sin yixfawen :Deg yixef amezwaru, nsenked-d deg-s tizrawin yettwaxedmen ɣef trukalt tanutlayt n tmaziɣt.
nebder-d imyura neɣ imnadiyen akk i ixedmen ɣef taɣult-agi : André BASSET, L. GALAND,
K. NAIT ZERRAD, S. HASSANI, S. BAYOU ….). Nsenked-d tarrayin i ḍefren yimnadiyennni,
tantala neɣ tameslayt i-ɣef xedmen tazrawt, acḥal n tedgatin i fernen, tasastant i-ɣef
steqsan imselɣa, ….. nesbadu-d deg-s daɣen awalen igejdanen yesɛan assaɣ d tezrawt-aginteɣ.
Deg yixef wis sin, nesleḍ tineḍwa n tenzaɣ ay d-ibanen ɣef tkerḍiwin. Nessuffeɣ-d 16
tkerḍiwin, yal takerḍa ttbanent-d fell-as tneḍwa d wanda ay tent-qqaren neɣ ay tent-semrasen.
Dagi, nsegza-d acḥal tneḍwa n yal tanzeɣt, rnu neɛreḍ nesfhem-d d acu ay beddlen di tneḍwanni
: d talɣa (deg usalaɣ) neɣ di lmenṭeq (deg ususru) neɣ d amseḍfer n yiferdisen n tenzaɣnni.
Neɛreḍ dagi, daɣen nesfhem-d akala n usejrem n kra n tenzaɣ, imi tinzaɣ kkant-d si
tayunin tinmawalin.
Ha-tt-a temḍawit i d-nufa :
Di tesnalɣa :
- Aɣelluy n tergalt tamenzut, amedya: deg (talɣa taɣezzfant)→ g (talɣa tameẓẓyant).
- Aɣelluy n targalt taneggarut, amedya: seg (talɣa taɣezzfant)→ si (talɣa tameẓẓyant).
Ɣer taggara n unadi-nteɣ, nufa-d belli ula d tayunin tinejrumin mgaradent, tḥuza-tent
temḍawit mačči ḥala amawal kan. Seg 23tenzaɣ, ḥala 15 kan ay yemxalafen, ma d 8 niḍen
mgadant ama di ususru ama di talɣa.
Nessaram ad ilin yimahilen niḍen ɣef tayunin tinejrumin mačči ɣef yiktawalen kan (neɣ
ɣef yimawalen) rnu awi ufan ad swesɛen annar, imi tamurt n Leqbayel deg-s ayen din n
tedgatin.
Description
92p.; Table.; Cartes;
Keywords
Citation
Etudes linguistique Amazighe