Les difficultés que rencontrent les apprenants arabophones au cours de l’acquisition de la langue amazighe au cycle moyen
Loading...
Date
2020
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU
Abstract
Anekcum n tutlayt n tyemmat n ugdud amaziɣ, deg uɣlif n ttrebga azzayri icud ɣer
waṭas ineḍruyen i tɛac temnaḍt n leqbayel, gar-asen tafsut n 1980, aneḥbus ɣef leqraya di
yakk tamnaḍt n leqbayel deg useggas n 1994 alami d asmi i tuɣal tmaziɣt d tutlayt tunṣibt des
useggas n 2016.
Agnu
Aselmed n tutlayt n tmaziɣt yenǧer abrid nniḍen, d ayagi i yeǧǧan leqdic agi nneɣ ad
yeddu deg ubrid-a, acku aselmed n tutlayt n tmaziɣt tura ur yeqqim ara kan di temnaḍt n
leqbayel imi yelḥaq ula ɣer temnaḍin yettmeslayen s taɛrabt. Ayagi d tagnit iwnadi deg wayen
yeɛnan amahil id-ittuheggan i temnaḍin agi s yiles aɛrab, acku timnaḍin mgaradent deg yidles.
Rnu ɣer waya, ma yella fkan azal i temsalt agi umgired deg yidles deg ugeggi n yiselmaden i
teswiɛin yecban tigi.
Afran n usentel d yiswi-s
Tutlayt n tmaziɣt tettmagar aṭas n wuguren deg uselmed-ines d yinelmaden n uswir
alemmas d wamek ttwalin tutlayt n tmaziɣt.
Akken ad nesiweḍ ɣer yiswi n leqdic, nhegga-d azal n 35 n yimesteqsiyen, imi ur d
aɣ-tettunefk ara teswiɛt anerzu ɣer tmura-agi anda selmaden tutlayt-agi nneɣ, syin akin n
ceggaɛ imesteqsiyen agi i 38 n yiselmaden, maca di tagara uɣalen-d kan tnac(20).
Assisen n umahil
Leqdic agi nebda-t s :
waḥric i d-icuden ɣer umezruy n uselmed n tutlayt n tmaziɣt si talit-nni unekcum
aṛumi alami d asmi i tuɣal d tutlayt tunṣibt. Nebder-d daɣen amek yedda umennuɣ n
yimenza ɣef uzref n tutlayt n tmaziɣt.
Syin akkin deg uḥric nniḍen, nejbed-d lwelha ɣef umgired di tesnilest n tmurt n
lzzayer, imi nefka-d tantaliyin tigejdanin di yal tamnaḍt di tmurt n lzzayer.
-Di tagara, nefka-d tibadutin itezmer ad tawi tutlayt ama d tutlayt n tyemat neɣ tutlayt
tabarranit d umkan- nsent deg uḥric n ttrebga n tamurt anda ttmeslayen s taɛrabt.Si tama nniḍen, nesɣerbel tiririyin n yiselmaden i nufa deg yimesteqsiyen nni i asennefka,
nesaweḍ ɣer igumaḍ agi i d-iteddun deg tagrayt tamatut ; Aken aselmed n tutlayt n
tmaziɣt ad yeddu akken iwata s wudem unṣib di yal tamiwin n tmurt ilaq :
Tutlayt n tmaziɣt ilaq ad yebdu deg uɣerbaz amenzu deg uswir amenzu, syin akkin
deg uɣerbaz alemmas syin ɣer-s di tesnawit.
Ilaq aheggi n yigburen ad yili ilmend n umgired deg yidles, d umgired di tarrayin n
uheggi n yiselmaden.
Ilaq uɛawed n tmuɣli ɣer tutlayt n tmaziɣt, imi timeti tettwali-tt s yir tamuɣli, ayagi s
tikci n tegnitt i yimawlan n tɣamsa akken ad seftin deg uḥric agi s wudem n tlelli,
akken ad begnen udem n tmaziɣt aḥeqqani akken anaweḍ ɣer yiswi.
Tagrayt
Nessaram nefsi-d tamuktist n tezwart; nesɛa asirem d ameqqran akken ad illin wid ara
ixeddmen leqdic wessiɛen , acku tuklal tutlayt ad illin inadiyen imesbaɣuren akken ad
tennerni taɣult n tesnilest d tutlayt Tamaziɣt.
Description
30cm; 97p.
Keywords
Citation
ETUDE LINGUISTIQUE