Essai de berbérisation morphologique des noms des pays et des continents du monde.
Loading...
Date
2020
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU
Abstract
Tamaziɣt d tutlayt tunṣibt di tmurt n lzzayer, yuwi-d fell-aɣ nekkni s inelmaden akken
naɛreḍ amek ara d-naf tifrat i usmuzzeɣ deg waṭas n yiḥricen.
Deg leqdic n taggara n tazrawt nefren-d asentel-agi yettekkan ɣer unnar n usnalmud d
tasnilest n temaziɣt :Taremt ɣef usmuzzeɣ n tmura akked imenẓaw umaḍal akken ad nsebɣer,
tin ɣer-s ad nesnerni tutlayt akken ad nsekcem ismawen n tmura akked imenẓaw ɣer tutlayt
taqbaylit i wakken ad nsishel asemres –nsen, iwakken daɣen ad naf asalaɣ iwulmen deg
tmaziɣt.
Iswi n leqdic-agi, d asnerni d tifin n tifrat i usmuzzeɣ deg yiḥricen unṣiben.
Iwakken ad naweḍ ɣer yiswi n umahil-a, ilaq ad d-naf tiririt ɣef yisteqsiyen-agi i dtteddun
:
Ismawen uzzigen, ladɣa wid n tmura ulamek i asen-tgeḍ tasuqilt, maca yal tutlayt
amek i ten-tssenṭaq, yettusemma yal tutlayt ɣur-s anagraw n umawal d talɣiwin swayes
tetteddu. Daɣ-netta nekkni, d asmuzzeɣ n talɣa kan i aɣ-yerzan, ihi :
Amek i nezmer ad nesmuzzeɣ ismawen-a seg yidis n talɣa kan ? acu-ten yisulaɣ
iwulmen ?
Anta tutlayt ara ay wulmen ad tt-neṭṭef d taɣayemt iseg ara d-nagem talɣa: d taƹrabt
nneɣ d tafransist ?
Iwakken ad nmhel laqdic-agi nneɣ ilaq ad d-nsumer turdiwin-agi :
-Tutlayt taƹrabt ad tili d tutlayt taɣbalut .
-Tutlayt tafransist ad tili t d tutlayt taɣbalut .
Iwakken ad d-nsuffeɣ leqdic nneɣ nesexdem takerḍa n umaḍal d allal akken ad dnsuffeɣ
ismawen-agi iwakken ad nseqɛed taṣunḍa tagemmayant .
Amahil-nneɣ yebḍa ɣef sin yihricen ; aẓṛayan akked usliḍ.
Aḥric aẓṛayan yebḍa ɣef sin yixfawen : amezwaru nsemma-as : timsislit ḍ aẓayeṛ
asnimeslan n teqbaylit , anida i d-nsumer amazrar n tebaduyin ɣef timsislit akked
uẓayer asnimeslan, ayagi icud ɣer wugar n imesnilsen tasnalɣa n yisem n tmaziɣt, anda i d-nehdeṛ ɣef wawalen
imiḍranen : aẓar akked usalaɣ, asuddes, asuddem d urbib .
Ahric uṣliḍ yebḍa ɣef sin yixfawen : amenzu iwumi nsemma tazrawt n userwes gar
imesli akked ufunim n krad n tutlayin .
Ixef wi sin isem-is : asmuzzeɣ n yismawen n tmura d imenẓawen . S uḍfar n yilugan
n tensnilest ,asnalɣan ,amsislan ,asnimeslan iwakken ad d-nekkes asalaɣ iwulmen . Nga
tasleḍt i wawalen n wammud-nneɣ, yal isem n tmurt nsuffeɣ-d asalaɣ-ines, taggayt
tasentalant, isem n umeskar akked yisem-is i d-nefka s teqbaylit .
Leqdic-agi nneɣ yekfa anida i d-nefka agzul ɣef yigmmaḍ i d-nufa deg teɣzi n taṣleḍt
agi nufa-d belli angraw asnimeslan n teqbaylit d amesbaɣur ɣef ungraw n tefransist d taƹrabt.
Si tama niḍen isulaɣ i neseqdec wulmen akk i yismawen-nni i nesmuzzeɣ .
Ayagi yesaweḍ-aɣ ɣer turdiwin i d-nefka di tazwara n laqdic-nneɣ :
Nufa-d belli tasleḍt nettaf tafransist d aɣabalu ugar ɣef taƹrabt .
Di taggara, Nessuli lqdic-agi s usirem d akken ad nettikki deg usnerni n tmaziɣt deg
yimahilen-nneɣ.
Description
30cm; 60p.
Keywords
Citation
Etudes Linguistiques Amazighes