Essai d’élaboration d’un lexique scolaire
Loading...
Date
2018-12
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UMMTO
Abstract
Tusnamawalt n tutlayt tamaziɣt d tamaynut, tban-d di lqarn wis mraw tza mi id-yeffeɣ
usegzawal n Jean de Venture de Paradis deg 1844, seg useggas-nni ar assa aṭas n isegzawalen
id-yeffɣen, ad d-naf ula d imawalen yerzan tussniwin imxallafen, akka am tujjya. Asegzawal
aɣurbiz, ɣas ulama yesɛa azal nezzeh deg uselmed n tutlayt n tyemmat, ur t-id-nettaf ara deg
imawalen d yisegzawalen id-yeffɣen deg talliyin iɛeddan, ayen i aɣ-yeǧǧan ad nefren amawal
aɣurbiz deg ukatal nneɣ. Akatal agui yebda s tezwart tamatut, anda id-nebgen tamukrist d
iswiyen n uxeddim nneɣ, syin akin yebḍa ɣef ssin yixfawen igejdanen, amezwaru yebda s
tezwart tamecṭuḥt, syin akin ad d-naf deg-s ssin yeḥricen, amezwaru yewwi-d awal ɣef
tusnamawalt s umata, nmeslay-d ɣef umezruy ines, ndem-as tabadut, nenna-d belli tussnaagui
temmal-d iberdan iṣeḥḥan i yemusnawen akken ad d-xedmen isegzawalen, am wakken
daɣen i nexdem tabadut i tmiḍranin tigejdanin, syin akin nruḥ ɣer usegzawal, nbegn-d iḥricen
i yettilin deg ukatal ines, nexdem-asen tabadut, syin ɣers nefka-d amedya ɣef ukatal n
usegzawal, amwakken daɣen nruḥ ɣer usegzawal aɣurbiz, nbgen-d amgired i yellan gar-as d
isegzawalen nniḍen.
Deg uḥric wis ssin n yixef agui, newwi-d awal ɣef tusnamawalt n tutlayt tamaziɣt,
nmeslay-d ɣef kraḍ n talliyin n umezruy i tesɛa akken i ten-id-ifka Serhoual,ma d tis ukkuzet
nerna-tt-id s ɣurneɣ, imi id-ffɣen isegzawalen inutlayen, am wakken daɣen id-newwi awal ɣef
uẓar deg tmaziɣt, nenna-d belli d tgruma n tergalin, amedya aẓar n wawal abrid « BRD », ad
sen-kkes i wawal tiɣra ad d-qqimen-t kan tergalin, nnenna-d belli aẓar d tigejdit n umawal n
tutlayt tamaziɣt acku tutlayt agui tettekki ɣer tutlayin tiḥamiyin-tisamiyin am tɛibrit d taɛrabt
d tutlayin nniḍen, ɣef waya id-nettaf tuget seg isegzawalen ines asesmel nsen s uẓar, deg
taggara nfuk s yiwet n tegrayt tamecṭuḥt.
Ixef wis ssin n ukatal agui, degs id-nefka amedya ɣef umawal aɣurbiz, deg tazwara
ngemr-d ammud ɣer inelmaden n uswir (amezwaru, alemmas, tasnawit), syin akin nesɛedda-t
deg useɣzen n AntConc, nekkes-d awalen id-itt-ɛawaden s waṭas nexdem-asen tabadut, deg
umawal-agi nedbeɛ asesmel agemmalay imi i ttwaxdem i ynelmaden, awalen uran s tira
tazurant, syin akin itebɛi-t lmenṭeq nsen s ugemmay n temsislit, terna-d taggayt n tseddast
akked waddad amaruz d usget ma yella d isem,syin akin tabadut tanutlayt d imedyaten, llan
wid id-nekkes s wammud nneɣ, aked imeglawalen nsen seg tutlayt tafransist aked taɛrabt, am
wakken id-nerna tugna akken ad ifhem unelmad srid, ɣer taggara nefka-d taseftit i kra n
yimygen.
Deg taggara n nexdem tagrayt tamatut, nefka-d anda i nessaweḍ deg uktal-agi.
Description
Keywords
Citation
30cm; 98p.