Structure syntaxique du proverbe En kabyle
Loading...
Date
2020
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
UNIVERSITE MOULOUD MAMMERI TIZI-OUZOU
Abstract
Uqbel iseggasen n 50 tizrawin ɣef tutlayt tamaziɣt nnulent kan tasnalɣa d umawal ;
taseddast ur d-tufrar ara; di tazwara ṭṭfen taseddast n tutlayt tafransist almi d iseggasen 50 d
asawen i d-tban tseddast n tamaziɣt akken yelha akked kra nyimusnawen n tutlayt, am Basset
( 1950), Galand ( 1957, 1984) syen akkin iban-d Schaker akked wiyyeḍ nniḍen.
Tazrawt-nneɣ tuwwi-d ɣef tefyirt. Tafyirt d tayunt s wazal-is deg tseddast, s telqayt
deg teqbaylit akken daɣen ad d-naf sin yaḥricen igejdanen n tefyirt taḥerfit akked tefyar
tuddist i yellan d inzan.
Axeddim-agi nneɣ d tazrawt taseddasayt ɣef yenzi. Ma nemmeslay-d ɣef leqdic-agi
ad d-naf kra n yimusnawen imuccaɛn deg uḥric-agi am : Salem Caker i ixedmen tisertit n
doctorat deg useggas n 1978 di paris, tin iwumi yefka azwel « un parlé berbère d’Algérie
(kabyle) syntaxe, tella diɣen tin n mass Acuṛ Ṛemḍan « structure phrastique et fonction
syntaxique en kabyle ». Akken llan daɣen ixeddimen nniḍen, ama n Galand, Kamal Nait
Zerrad d wiyaḍ nniḍen i iqedcen ɣef waya labeɛda deg tutlayt n tmaziɣt.
Ma yella nuɣal-d ad d-nawi awal ɣef yenzi i yellan ula d netta d tafyirt iwumi ara
nexdem taṣleḍt taseddasayt. Tamukarrist-nneɣ ad tili s wudem-agi. Amek i d-yettas umuddus
amseɣru deg yenzi ? D wamek i d-ttbini tarit taywalt deg yenzi.
Akken ad naɛreḍ ad d-nerr ɣef yestaqsiyen-agi nexdem taṣleḍt taseddasayt n wamudnneɣ
i d-nejmeɛ azal n 226 n yenzan ger tefyirt tuddist d tefyirt taḥerfit.
Ma nemmeslay-d ɣef wamek i d-yedda leqdic-nneɣ ad d-naf nemmeslay-d s umata
ɣef tseddast imi d nettat i d lsas n yal tutlayt. Sakin nefka-d kra n tbadutin n yimusnawen
ɣef tefyirt ama d Nait Zerrad anda i d-yessebgen belli tafyirt tesɛa azal d ameqqran deg
tseddast n tmaziɣt imi s tseddast i nezmer ad nissin tafyirt amek teddes .
Akatay-nneɣ nebḍa-t ɣef sin n yiḥricen; deg uḥric amenzu nefka-d tibadutin i kra n
wawalen i yesɛan assaɣ akked usentel-nneɣ, inzi yesɛa azal d ameqqran fell-as i yebna
usentel-nneɣ akken diɣ i d-nefka tibadutin ɣef taḥerfit d tefyirt tuddist sakin, nemmeslay-d ɣef
tefyirt tuddistn nebder-d s wacu i temgarad ɣef tḥarfit, imi tuddist nettaf deg-s sin neɣ ugar n
yiseɣra, nufa-d belli tebḍa ɣef sin n yiḥricen: asagel, taɣuni yal yiwen yemgarad ɣef wayeḍ
imi amezwaru ad d-naf deg-s aseɣru d ukenseɣru i icuddun ɣur-s, wis sin ad d-naf deg-s sin
neɣ ugar n yiseɣra. Nexdem tafelwit anda nssemgired gar tefyirt taḥerfit d tefyirt tuddist anda i d-nufa
belli tafyirt tuddist teṭṭuqet ɣef tḥarfit deg wamud i d-nejmeɛ, akken nessaweḍ deg teṣleḍt-agi
naḥseb-d ifemḍiyen n umuddus amseɣru umyig, i nufa yeṭṭuqqet ɣef ifemḍiyen unuddus
amseɣru umyig. Syin akkin nesmekta-d s umata anawen n yiseɣra. Anuddus amseɣru umyig
yebna s useɣru umyig + amatar udmawan.
Description
30cm.; 60p.+cd
Keywords
Citation
Etude linguistique Amazighe